Augustibebisar 2008, del 8

Melva: Ja, när vi hade våra problem ang aborten tog maken ut barnen mkt mer än vanligt, det var skönt att bara ligga i soffan o glo på TV och bara få vara för sig själv. Inte för att det hjälpte konkret eftersom "problemet" fanns ju kvar men jag hämtade iaf krafter. Har ni pratat mer sen du kom hem eller låter ni det vara ett tag?

Kul att ni fick till det

här har ni ett livstecken ifrån mig.
Går fortfarande som i ett töcken och ibland faller jag samman och bara gråter. Och som om det inte vore nog. Tre dagar efter min pappas bortgång får mamma ett brev hem från sjukhuset. Papaprovet hon tog senast visade grad 4. Så vi vet ju nästan med säkerhet vad det innebär. Cancern finns antaligen kvar. Så VT, jag förstår precis! Det känns som att jag bara vill skrika rakt ut!

Heidi
Det gör ont i mig för din / er skull. Det går inte att förklara den tröstlöshet som kommer över en då man drabbas av det ena efter det andra tragiska beskedet. Men man KLARAR DET!!!! Du fixar det, man går levande ur det och man hittar små korn av glädje ändå. Man måste.

Idag tog Lyckeli sina FÖRSTA STEG! Marcus släppte henne då hon stod vänd mot mig ute i gräset, och så tultade hon iväg fyra steg innan hon var framme hos mig. Och hon blev så stolt! Hon klappade händerna åt sig själv och jag och Marcus bara skrattade av förvåning. Så kul att båda två fick vara med och se de första stegen! För visst kan man räkna dem, även om de inte var helt spontana? Det tycker jag iaf.

Vilda Tiger skrev 2009-07-13 15:39:54 följande:

Vt: Vad tråkigt, och Gosh du oxå!Ni förtjänar inet allt detta elände! Kram på er!

Själv sätter jag mig ner en lugn stund idag. Är full rulle. Imorgon drar vi söderöver på semester i en vecka.
Först ner till Sundsvall där vi ska sova en natt på hotell. Sen vidare ner till Stockholm på onsdagen.
Har heela dagen lång försökt få ordning på saker och hemmet. Fixat en mindre resevagn så båda barnens vagnar får plats i vår lilla Golf, tvättat, städat, skjutsat stora tjejen till en kompis.......handlat färdkost och smågrejjer att uppehålla barnen med på resan, tankat, kollat däck etc... etc etc...
Nu badar båda två så jag passar på att sitta vid datorn då mannen är där inne. Snart är det dags för en tur ner i tvättstugan oxå.
Sen ska barnen isäng och då börjar vi packa lite...Kommer vara helt slut när vi väl drar oss iväg imorgon

VT; välkommen hem! Jag finner snart inga ord för den situation du befinner dig i. Jag syftar ju givetvis på Markus brors operation. Det är ena katastrofen, sorgen och berg och dalbaneturen efter den andra Måtte detta bara inte vara något elakartat!

Carina, precis som så många redan har sagt så bör du nog vänta till BIM och testa då. Vi kan inte svara på om du är gravid eller inte utan det får ett gravtest göra när du närmar dig Bim

Imorn firar jag och D 8 år! Otroligt! D har såklart glömt vår årsdag men jag hänger inte läpp för det Han vet om att jag har "tjingat" honom på kvällen när Julia somnat för lite räkmys. En tisdag?! -undrar han men eftersom vi arbetar helger som vardagar så missar man att helg är helig på sitt vis så han hakade inte upp sig så mycket på detta ( i och med att vi ibland leker "helg" en vardag). Jag tänkte inhandla 8 rosor, 1 ros för varje år jag fått vara vid hans sida och förutom skaldjuren blir det en liten flaska skumpa samt en hyrfilm. Hyrfilmen (Valkyria) måste jag ordna för att bryta allt det romantiska då jag själv är väldigt romantisk men blir det för mycket så reser sig rygghåret lite på D

VT; förlåt jag gratulerade aldrig till trollungens första steg här! Gjorde det på facen så då glömde jag av att höra det här med Men du, inte är det skillnad på spontana steg eller inte! Ungen tog ju steg utan stöd! Alldeles själv! Sina allra första egna steg på jorden och både du och Markus fick skåda detta! Alldeles alldeles underbart och vackert!