Elliot har ocksa lite skoltrubbel. Han har blivit "kompis" med en kille som verkar ha lite problem. Jag vet inte exakt vilken typ av problem, men jag misstanker att han kommer fran en ganska svar familjesituation. Hur som helst sa vill E inte riktigt leka med den har pojken (sager han sjalv) men de verkar anda dras till varandra, och sedan nar de leker sa blir det brak. Elliot sager att pojken sager "bad words" till honom (tydligen betyder det att han sager elaka saker), och att han foljer efter honom nar han forsoker ga ifran honom.
I och med detta har han ocksa fatt problem med den lille kille han lekt jattemycket med tidigare och som ar hur snall och gullig som helst. Jag misstanker att den pojken kanske ar lite svartsjuk pa Es nya "kompis". I fredags fick jag veta av ett annat barn att E hade lekt pistol, vilket han aldrig gjort forut, och vilket han absolut inte lart sig hemma. Nar jag fragade vad som hade hant sa Elliot att hans gamla kompis hade sagt att Elliot ar en "bad boy" och da hade Elliot hallit handerna som en pistol och pekat pa kompisen (!)
Nu tror jag ju inte att E ar helt oskyldig heller, men hans beteende i skolan har definitivt andrats sedan han borjade leka med den nya pojken, och enligt vad han sjalv sager kanner han sig tvingad att leka med honom aven om han egentligen inte vill. Jag har pratat med lararna, och de sager att de skall halla ett oga pa dem, men jag vill helst att de skall se till att halla isar dem sa mycket det gar.
Det har forstarker bara mina farhagor vad det galler Es skola. Lararna ar jatteduktiga, och sjalva stallet ar det inget fel pa, men manga av barnen kommer ifran underpriviligierade miljoer (dvs, for att saga det rakt ut, ghettot) och det ar ju inte sa mycket lararna kan gora at det. Forra aret gick han i en mindre klass och da gick det bra, men i ar verkar det som om det ar fler barn med problem i hans klass, och E har en tendens att dras med i lekar och beteenden han inte borde.
Det ar klart att det finns barn med problem overallt, men just i den har skolan ar det en valdigt stor andel pga en stor del av foraldrarna har olika sociala problem (vilket jag vet eftersom jag traffat dem och sett hur de beter sig med sina barn och andra vuxna). En del av de barnen ar hur goa som helst i alla fall, naturligtvis, som t ex hans gamla kompis, men det ar klart att manga blir paverkade av hemmiljon (en pojke t ex som tack och lov inte langre ar dar gick runt och sa motherf*cker till de andra barnen vid tre ars alder!).
Nu funderar vi pa hur vi skall gora med detta. Om vi kunde satta honom i kindergarten nasta ar sa tycker jag att det skulle kannas okej att lata honom ga dar detta lasaret ut. Men egentligen ar han fodd tre dagar for sent pa aret for att fa borja i kindergarten nasta ar i var stad, sa det kan handa att han maste ga i pre-k ett ar till, och da kanns det plotsligt inte lika okej, eftersom jag tror att problemen kommer att bli varre ju aldre barnen blir.
En annan sak (som jag tror jag redan namnt) som jag inte riktigt gillar med hans skola ar att det betraktas som sa otroligt udda att ha foraldrar som inte ar fran USA (forutom om de ar hispanics) och som pratar andra sprak hemma. De har FORTFARANDE inte fattat varifran vare sig jag eller min man kommer. Jag skulle garna vilja ha honom nagonstans dar det inte betraktas som konstigt att ha utlandska foraldrar, och dar de intresserar sig lite mer for geografi och andra kulturer. I den skola han ar nu ar de sa koncentrerade pa att fa de barn som kommer fran svara hemforhallanden upp pa samma niva som de andra (vilket naturligtvis ar jatteviktigt) att de liksom inte har energi over till saker som att prata om varldens lander eller sa.
Jag vet verkligen inte hur vi skall gora, och jag tycker att det ar valdigt trakigt att det blivit sa har, men tyvarr kanns det som om det var oundvikligt i langden. Samtidigt vet jag ju att det bara kommer att bli varre ju fler medelklassforaldrar som flyttar ut och satter sina barn i skolan nagon annanstans, och jag tycker ju att det ar bra att han lar sig att umgas med barn fran alla mojliga bakgrunder. Mne jag kan inte komma ifran tanken att han kanske skulle fa mer ut av att umgas med barn som ar lite mer lika honom sa att han inte behover kanna sig annorlunda hela tiden. Jag misstanker namligen att anledningen till att han sa latt dras med pa dumma saker ar att han forsoker passa in, men inte riktigt vet hur han skall gora. Usch, jag vet verkligen inte vad det basta att gora ar...! Nagon som har rad?
)