• Flickan och kråkan

    Inte så tidiga barn

    Hej hej!

    Jag har en liten gullig kille på 20 månader....som inte är så tidig med något egentligen....och som gjort saker i lite märklig ordning.

    Han tog tid på sig att bli stadig i nacken. Vågade sätta honom i bumbon när han var 4½ månad. Lustigt nog började han sitta själv, om än oerhört vingligt och korta stunder strax efter halvåret. Satt rätt stadigt vid 8 månader. Rullade till rygg vid 6 månader + 3 veckor och till mage vid 8 månader. När han var drygt 8 månader började han resa sig upp i soffan om man satte honom i rätt position så att säga. Ta sig någonstans själv gjorde han först en vecka innan han blev 9 månader. Då började han gå i soffan längst med soffryggen. Ett par dagar efter det började han krypa. Därefter hände inte så mycket tyckte vi....han förfinade sin krypteknik och kröp, kröp, kröp och kröp. Inte minsta intresse av att gå längst med möbler eller gå när vi höll i hans händer. Reste sig mot allt och inget gjorde han men skulle han förflytta sig blev det via knäna. Började plötsligt gå själv när han var drygt 15 månader. Idag småspringer han och har börjat klättra uppför stegar på lekplatsen etc. Druttar över ända titt som tätt.

    Maten har vi kämpat lite med också. Tog ett bra tag innan han klarade av bitar. Äter själv med händerna sedan han var 1 år, men har fortfarande stora problem med sked. Inga problem att stoppa i en matfull sked i munnen, men får inte till det här med själva uppskopandet. Svårt med att gräva i sanden med spade också så det är väl helt enkelt något motoriskt han inte riktigt behärskar ännu. Dricker utan problem ur vanligt glas.

    Talet låter också vänta på sig. Han förstår bra, men säger i stort sett bara mamma och pappa (babba)....lite egna djuläten har han också.

    Finns det fler därute med barn som inte är så tidiga som vill dela lite spridda tankar ? Det är inte så att jag oroar mig, vi är ju så vana....han har aldrig varit direkt i tid eller tidig....men ibland (=igår ) blir jag så trött på allt jämförande. Fick höra flera gånger igår när vi träffade föräldrar till jämnåriga barn att: "Ja, är han inte lite ostadig?", "Kan han inte....ännu?!" etc. etc.

    Nej, jag vet att min kille inte svingar sig i lianer eller reciterar shakespeare, och det behöver ingen berätta för mig, men han är en otroligt gullig kille som hela tiden söker kontakt med både barn och vuxna....varför inte bara se honom som den han ÄR....visst, försiktig och för tillfället frustrerad över att ingen förstår vad han vill ha sagt (ja, mamma och pappa förstår ju ofta vi känner ju honom och vet vad hans ljud och gester betyder....men självklart inte alltid vi heller), men en omtänksam och nyfiken skrutt som gärna betraktar vad som händer runt omkring honom....och efter ett tag prövar han också...om han vågar

    Älskar böcker och att pussla

    Finns det som sagt andra underbara barn där ute som helt enkelt inte är så tidiga ?

  • Svar på tråden Inte så tidiga barn
  • Becciz08

    Min son är nu 1 år och 2 veckor exakt idag och han ålar sig bara fram, han sätter sig inte upp och han ställer sig inte upp. Han kan ställa sig upp på alla fyra när han står stilla, men så fort han ska iväg så lägger han sig på magen och drar iväg ålandes och fort går det!
    Däremot så har han kastat boll sen han var 8 månader, vi sitter mitt emot varandra och kastar boll, så kan vi sitta hur länge som helst, det bästa han vet!
    Han kan också säga mamma, pappa och titta, han säger titta precis hela tiden o blir arg om man inte tittar och svarar honom. Han har förstått ordet lampa sedan han var 6 månader, då tittade han upp på lampan när man frågade var den var osv.

    Han "klarade" inte som ni förstår 1-årskontrollen, fick tom till svar när jag sa att han inte ställer sig upp, gör han inte? oj det är ovanligt!
    Det är ju precis vad man vill höra! Som om inte jag redan har förstått det! Var så ledsen när jag kom hem därifrån!

    Känns så skönt att kunna läsa här om era erfarenheter och se att jag inte är ensam, och innerst inne så tror jag inte att det är något fel, jag gick inte själv förrän jag var 18 månader, men iaf, man blir ju orolig och ledsen när man jämt och ständigt får höra alla kommentarer som, va går han inte? inte ens kryper! oj.... osv...

    Tur att vi har varandra här som förstår och som är med om samma saker! Tack till er alla!

    Kramar Rebecca

  • qwertyui

    Oj, vad jobbigt.
    Jag tror dagis och en psykolog kan få ganska olika uppfattning om ett barn.
    Ett dagis ser ju barnet hela dagen medan psykologen eller en BVC-sköterska måste tolka det mesta via förälderns berättelse (vilket ju speglar ens egen uppfattning även om man försöker vara objektiv).
    Samtidigt är det betydligt högre tempo på dagis än hemma. På dagis är det 15 ungar på 3 frökar typ. Är man lugn och stilla av sig får man kanske tillräckligt med stimulans bara av att kolla på andra barn vilket iallafall delvis skulle kunna förklara skillnaden mellan dagis och hemma.

    Frågar vi på vårat dagis verkar tösen förstå mer ord än hemma men däremot pratar hon ingenting (jmf med hemma där hon säger lite iallafall). Jag tror hon upplevs förstå mer än vad hon gör för att hon är ganska bra på att förstå sammanhang (typ efter maten tvättar man händerna).
    Kanske är det tvärt om med din son, att de analyserar honom mer kritiskt än de gör med andra barn, vilket skapar större avvikelse än vad det verkligen är.

    Försök följ maggropskänslan.
    Var det inom något speciellt spektrum dagis sade att han var sen eller gällde det alla delar av utvecklingen.
    Trots allt är det ju bra att dagis försöker säga till om det upplever något som konstig även om de gör de klumpigt.

    Mrs West skrev 2009-11-24 09:29:05 följande:


    Min son är nu 20,5 månad och har gått på dagis i 3 mån. Efter 18-kontrollen så tog vi honom vidare till en barnhälsovårdpsykolog bara för att få en extra koll på att allt var som det skulle. Hon tittade på honom, frågade litegrann och sa i princip; Ha lite is i magen. Vi kände oss lättade och tänkte att vi skulle bara ge honom den tiden han behövde. Men då är det så att vi varit ganska öppna på dagis om vår oro för hans sena utveckling och bett dem ha lite extra koll. Vi var på utvecklingssamtal igår kväll och väntade oss i princip: Visst är han sen, men det går ju framåt. Men istället fick vi ett möte på 1 timme med 2 fröknar som typ sa att här är det nog nåt som är fel. De var så klantiga och sa så mycket dumma saker att vi är jätteledsna och oroliga idag! Har nu ringt psykologen igen för att göra en djupare utvärdering. Det verkar som att han är ännu lugnare på dagis än hemma och de berättade en massa saker som vi inte alls kan hålla med om. Bla att han släpper en mugg på golvet men bryr sig inte om själva landningen på marken. Hemma så kastar han saker av olika föremål och tycker att det är jätteroligt om det blir ett speciellt ljud osv.... Visst är det bra att dagis bryr sig, men vi undrar vad som hade hänt om vi aldrig sagt något... Har de överanalyserat honom pga av vår oro? Eller är det verkligen nåt fel? Eller är barn bara olika och dessa kontroller borde ses över?Fy fan vad jobbigt!
  • Mrs West

    Visst är det bra att de berättar vad de ser. Det är bara det att de beskrev en helt annan kille än den vi ser och tro mig jag försöker verkligen vara objektiv. De sa bla att han inte hjälper till när de skall klä på honom. Vi gjorde ett test i morse och då sträckte han upp armen genom tröjan och satte i foten i byxbenet. Sen sa de att de var så glada att han hade protesterat när de hade lyft bort honom från något roligt och det gör han jämt och högljutt hemma. Det känns som att han är blyg, försiktig och nästan blir lite hämmad av all action på dagis...

  • qwertyui

    Vilken ålder är det på ungarna på dagis? Vi har tjejen på ett 1-3 års avdelning. Någon dag var de äldre ungarna borta och då sade fröknarna att det hade varit mycket mera fart på de yngre och då är ju ändå inte ålderskillnaden så stor. Man skapar ju så lätt roller också om alla förväntar sig att man är tyst och snäll i ett hörn blir man ju lätt det.
    Vårt dagis har iallfall någon gång i veckan att de tar en fröken och tre ungar och går i väg och gör något. (skapar, skogen etc). Gör dom något liknande, fungerar det bättre då?

    Mrs West skrev 2009-11-24 10:30:51 följande:


    Visst är det bra att de berättar vad de ser. Det är bara det att de beskrev en helt annan kille än den vi ser och tro mig jag försöker verkligen vara objektiv. De sa bla att han inte hjälper till när de skall klä på honom. Vi gjorde ett test i morse och då sträckte han upp armen genom tröjan och satte i foten i byxbenet. Sen sa de att de var så glada att han hade protesterat när de hade lyft bort honom från något roligt och det gör han jämt och högljutt hemma. Det känns som att han är blyg, försiktig och nästan blir lite hämmad av all action på dagis...
  • Flickan och kråkan

    Mrs West skrev 2009-11-24 10:30:51 följande:


    Visst är det bra att de berättar vad de ser. Det är bara det att de beskrev en helt annan kille än den vi ser och tro mig jag försöker verkligen vara objektiv. De sa bla att han inte hjälper till när de skall klä på honom. Vi gjorde ett test i morse och då sträckte han upp armen genom tröjan och satte i foten i byxbenet. Sen sa de att de var så glada att han hade protesterat när de hade lyft bort honom från något roligt och det gör han jämt och högljutt hemma. Det känns som att han är blyg, försiktig och nästan blir lite hämmad av all action på dagis...
    Usch vad jobbig för er. Hoppas ni får bra hjälp av psykologen den här gången. När har ni fått tid?

    Min första tanke var precis samma som er......alltså dagismiljön, och hur han trivs där. Nu har ju inte vi vår äldsta på förskola men jag vet ju han exempelvis blir på BVC. Han kan greja med saker stillsamt men är helt tyst och ger väldigt lite respons. Svårt att få honom att göra saker på kommando etc.

    Hemma är han en helt annnorlunda kille. Pladdrar på hela tiden även om det inte är riktiga ord så att säga, hjälper till hemma och gör det man ber honom om - allt från att dra upp ärmarna när han ska äta, till att lägga tvätt i tvättmaskinen och plocka fram kastruller, stekspadar och annat till matlagningen. På BVC ger han intrycket av att inte ens förstå ordet lampa.

    Vår kille är inte heller den som tar för sig och flänger runt när det är en massa andra barn som han inte känner så väl. Lite andra takter gentemot lillebror

    Undrar vilken uppfattning förskolepersonal skulle ha om vår pojke......inget negativt riktat mot förskolepersonal, utan jag mest undrar......
  • Flickan och kråkan
    Becciz08 skrev 2009-11-24 09:55:44 följande:
    Min son är nu 1 år och 2 veckor exakt idag och han ålar sig bara fram, han sätter sig inte upp och han ställer sig inte upp. Han kan ställa sig upp på alla fyra när han står stilla, men så fort han ska iväg så lägger han sig på magen och drar iväg ålandes och fort går det! Däremot så har han kastat boll sen han var 8 månader, vi sitter mitt emot varandra och kastar boll, så kan vi sitta hur länge som helst, det bästa han vet!Han kan också säga mamma, pappa och titta, han säger titta precis hela tiden o blir arg om man inte tittar och svarar honom. Han har förstått ordet lampa sedan han var 6 månader, då tittade han upp på lampan när man frågade var den var osv.Han "klarade" inte som ni förstår 1-årskontrollen, fick tom till svar när jag sa att han inte ställer sig upp, gör han inte? oj det är ovanligt!Det är ju precis vad man vill höra! Som om inte jag redan har förstått det! Var så ledsen när jag kom hem därifrån!Känns så skönt att kunna läsa här om era erfarenheter och se att jag inte är ensam, och innerst inne så tror jag inte att det är något fel, jag gick inte själv förrän jag var 18 månader, men iaf, man blir ju orolig och ledsen när man jämt och ständigt får höra alla kommentarer som, va går han inte? inte ens kryper! oj.... osv...Tur att vi har varandra här som förstår och som är med om samma saker! Tack till er alla!Kramar Rebecca
    Hej!

    Tänk på att alla barn faktiskt inte kryper . Jag kröp aldrig när man "ska" så att säga. kröp ändå utmärkt senare och gick i "genomsnittlig" tid etc. Ofta brukar de ju mest vara måna om att de faktiskt tar sig framåt på någotvis....och det verkar ju din skrutt ha full koll på

    Vanligast är ju att barn börjar gå mellan 10-14 månader....och dit är det ju faktiskt ett tag. Sedan har han ju ytterligare ett par månader på sig innan det är aktuellt för någon extra kontroll eller så . Tycker inte du ska oroa dig i onödan, men vet precis hur du känner. Han verkar ju ka kommit jättelångt kognitivt. Kasta boll fram och tillbaka med någon brukar ju komma långt senare. Här kastas det boll, men greppat det här med att det är något man kan göra med varandra det har han inte
  • Mrs West

    Qwertui, han är på en 1-3års avdelning och de sa att han verkar trivas bättre i mindre grupper.
    Frösöblomster, psykologen skall ringa imorn för att boka in en tid.

    Usch, har läst en massa om autism nu... Det finns 3 kriterier och han stämmer bra in på den första som handlar om kommunikation men de två andra som handlar om sociala färdigheter och försvagning av intressen stämmer inte så bra. Vill inte att min son skall ha ett handikapp... Hoppas att det inte är autism eller nåt liknande!

    En fråga till er med 18-24 månaders, pekar era barn? Gestikulerar de mycket?

  • qwertyui

    Min är 18.5 månad. Hon har börjat peka frekvent först sista månaden. Eller peka, vifta snabbt med armen åt aktuellt håll. Tillräckligt för att förstå vad hon menar om man har en misstanke. Men gestikulerar tycker jag inte hon gör.

    Mrs West skrev 2009-11-24 12:39:58 följande:


    Qwertui, han är på en 1-3års avdelning och de sa att han verkar trivas bättre i mindre grupper. Frösöblomster, psykologen skall ringa imorn för att boka in en tid. Usch, har läst en massa om autism nu... Det finns 3 kriterier och han stämmer bra in på den första som handlar om kommunikation men de två andra som handlar om sociala färdigheter och försvagning av intressen stämmer inte så bra. Vill inte att min son skall ha ett handikapp... Hoppas att det inte är autism eller nåt liknande!En fråga till er med 18-24 månaders, pekar era barn? Gestikulerar de mycket?
  • linneam

    Mrs West skrev 2009-11-24 12:39:58 följande:


    En fråga till er med 18-24 månaders, pekar era barn? Gestikulerar de mycket?
    Jag vet att frågan inte var riktad till mig om vår son som är 15,5 månader, men han pekar på allt möjligt, hela tiden och har gjort så sen han var 11 månader om inte mindre ändå. Men däremot är det peka med hela handen/armen (eller varför inte båda) inte sådär fint med ett finger. Kan vara lite svårt att veta vad han menar i en bok... Gestikulerar i övrigt vet jag inte. Vad tänker man på då? Vinka? Klappa händerna? (Ja och ja).

    Men detta finlir med att peka med ett finger (eller trycka på en knapp med pekfingret) ska jag fråga om det kan ha med ev. diagnos då vi äntligen får träffa läkaren på torsdag.
  • Flickan och kråkan

    Mrs West skrev 2009-11-24 12:39:58 följande:


    En fråga till er med 18-24 månaders, pekar era barn? Gestikulerar de mycket?
    Min pojke är 23 månader. Han pekar mycket, men han har ju liksom inget annat språk än sin kropp så att säga. Svårt att säga om han pekar och gestikulerar mycket, genomsnittligt, eller lite i förhållande till andra jämnåriga. Generellt är han väldigt mån om att framför allt göra vuxna uppmärksamma på saker han ser, och eftersom han inte kan berätta med ord så blir det mycket pekanden. Han var däremot inte så tidig med just fingerpekandet.....bra bit efter året....kommer faktiskt inte ihåg när. Gjorde som linneams son länge...hela handen. Sista månaden han har börjat dra i oss för att få oss att följa med....om det kan räknas till att gestikulera. Beror ju på vad man menar med gestikulera.....han har sista tiden blivit väldigt tydlig när saker inte är som han vill - kastar sig rullande på golvet, sätter händerna för ansiktet och gråter hejdlöst och gör diverse utfall. Sker ofta för "småsaker", i alla fall i mitt tycke.

    Fast samtidigt i andra sammanhang, som ute på en lekplats, så kan han vara väldigt "bara-stå-och-titta-passivt" om du förstår vad jag menar.
Svar på tråden Inte så tidiga barn