BF Juni 2010!

Nä fy vad ruttet! Riktigt dålig stil att berätta det vidare. Det är ju upp till dig att dela med dig av nyheten när du känner för det

Jag hade som du, bra socker hela tiden. Låg som högst på 7.5 vilket är helt godkänt. Min Sf kurva följde veckorna. Gick upp ganksa mkt i vikt, närmare 30kg. Men mycket av det var vätska. Kunde inte ha några skor de sista 2 månaderna.. Smidigt mitt i vintern! NOT!Jag kommer propsa på att få ett tillväxt UL i v.38. Jag vill verkligen föda vaginalt. Jag som du fick lite problem. Jag bröt ju svanskotan och har än idag problem att hålla urinen. Min syster ska opereras för precis samma problem som jag har.. Men det är ju inte lönt för mig att dra upp det nu nrä jag är gravid igen.haha ni som är förstföderskor, hoppas vi inte skrämmer upp er! Kan säga att hur det än var så har jag idag en underbar frisk dotter och hon är så värd allt besvär!

Oj, vad ni skriver Hempalina, Thasso, vitvåonågratill och alla andra göteborgare - vad tror ni om att skapa en egen fikatråd som en spin-off av denna? Det är knappast så intressant för de andra att vi sitter och bestämmer fikadatum här?I övrigt så kan jag inte fatta hur mitt redan helvetiska illamående har kunnat bli ÄNNU värre. De senaste dagarna har jag spytt 4 ggr/dag och illamåendet släpper inte däremellan. Jag vet inte vad jag ska göra - vet inte hur jag ska orka. Jag blir så less på det. Halsen är sårig, magen gör ont. Ingenting jag gör hjälper. Jag mår illa om jag är hungrig, jag mår illa om jag äter. Helt hopplöst. Fattar inte att ett så litet pyre kan orsaka nåt sånt här. Visst är jag glad över bebben, men just nu är det väldigt tufft att se förbi illamåendet.

haha, jag har ju jobbat på förlossningen så jag blir nog inte avskräckt i första taget! Vi har dessutom ett utav de bästa sjukhusen i hela sverige när det gäller förlossning, neonatalvård osv Jag gjorde ett tillväxt ul med dottern 2 dagar innan hon föddes. De sa att hon vägde ungefär 3500g. Men hon vägde ju nästan 1 kg mer!´Tillväxtul är ju inte så säkra, MEN däremot så kan de ju se om det är en 5kg klump eller mer som ligger där inne. Upp  till 5kg kommer jag lätt förlösa vaginalt Det vet jag att min kropp klarar

Nu börjar jag släppa oron på mf tankar. Nu har jag 2 veckor kvar sedan är den kritiska tiden över! Känns underbart! Fast helt kommer jag nog inte slappna av föräns jag varit på Kub och det är 3 veckor tills dess. Bara man då får se den lill* leva och röra på¨sig. Då kommer jag nog kunna släppa allt helt

Då har man fått missfall då. Såg faktiskt fostret när de ramlade ut. Måste säga att de såg facinerande ut. som en liten sjöhäst i en pottekula.Ledsen är jag men ja hade de på känning. så nu får jag önska er andra lycka till för här ska de startas på nytt bara mensen äår på G igen. Tänk att man kan sakna något som va så litet. Jag är både glad och ledsen. Jag fatta ju att de va fel när ja kom från mitt VUL och nu fick ja ju de bekräftat och de va skönt att de gick fort.Lycka te nu tjejer =D ja är nog snart på G igen får vi hoppas. Man ska inte vara nekativ för de förlorar man på

Åh en till värmlänning :D välkommen & grattis till +et :D

Jag är inte rädd för forlossningen om den går bra. Min förra förlossning tog nästan mitt liv. Jag akutsnittades och slets upp i kanterna, fick ligga med dränage i 8dgr och springa på vc mer än en månad efter förlossningen. Jag vill absolut inte snittas igen pga min erfarenhet men eftresom drygt 20% av alla förlossningar slutar med snitt blev jag rekomenderad att gå i den här gruppen för att förbereda mig mentalt inför det som kan komma. Eftersom jag hade havandeskapsförgiftning förra gången sålöper jag lite större risk än andra att drabbas av det igen och det ökar riskerna för komplikationer vid förlosnsingen så egentligen är väl oddset lite mer än 20% för snitt för min del om man ska väva in den ökade risken för havandeskapsförgiftning... Smärtan under mitt värkarbetet är en peace of cake jämfört med den smärta jag hade veckan efter snittet.