kozzan skrev 2009-11-11 22:31:07 följande:
den tanken har slagit mig med men jag kände mig så tjuvad förra gången. kanske kan verka löjligt menjag kände att jag inte var värd att ha barn eftersom jag inet klarade av att föda henne. jag tycker inte alls så om andra som gör snitt av en eller annan orsak men för mig var det en stor besvikelse att min kropp slogs ut. får jag havandeskapsförgiftning den här gången oxå så kommer jag säkert överväga planerat snitt men slipper jag den åkomman vill jag förskka på naturlig väg och leva på hoppet...
Jag förstår dig. Men jag tycker inte att du ska se det som ett misslyckande om det blir ett planerat snitt. Hellre det skulle jag vilja säga än att det går till ett akut igen. Skönare att kunna ställa in sig på det i förväg och kanske slippa känna sig snuvad på förlossningen!?
Själv gick jag sönder mycket vid förra förlossningen (vaginal) och det pratas nu om att det nog är lämpligt med planerat snitt denna gång. Är inte alls glad åt det, vill föda vaginalt egentligen, är ju så mycket bättre på många sätt. Men försöker ställa in mig på att det kanske blir ett planerat snitt, försöker bli överens med det. Inte lätt.