Med risk för att somliga ska sätta moralkakan i halsen 
Ni som är otrogna och där båda parter har förhållanden, var ses ni för era intima stunder? Givetvis ska det vara ställen där man inte riskerar snabb upptäckt!
Jag vill inte ta hem min älskare hem till mig, och inte heller åka hem till honom.
Behöver verkligen tips!
Blev medlem endast för att jag såg denna tråden genom msn.
Alltså, först och främst-
Ni som lipar över att det kommer hit moralkärringar och skriver, kan man vänta sig något annat?
Deal with it.
Själv tycker jag att det är ironiskt att det finns ett forum för otrohet på en sida som heter "familjeliv".
Och jag vill inte höra något skitsnack att "otrohet hör till relationer/livet" för det är lika sant som att alla röstar i valet.
Vissa folk har ingen skam eller moral i kroppen, vissa tycker att de "förtjänar" att sätta på något nytt, grattis till dem säger jag bara, själv så skulle det aldrig falla mig in att vara otrogen.
Varför?
Jo, för jag älskar min fästmö, och jag skulle inte göra något som kunde skada vår relation.
Och för er som försvarar er mot moralkärringar med "tro inte ni vet allt" etc etc-
Sant, men kan ni ärligt talat komma med en bra ursäkt till att vara otrogen?
Ni är desperata och sätter på folk hos vänner och i bilar och Gud vet vad, allt för att inte er man eller fru ska komma på er.
Alltså vet ni ju att det är fel?
Om nu inte era äktenskap/relationer duger, varför inte sluta?
Om ni nu älskar den andra parten så mycket, varför inte bara säga som det är?
Jo, för att ni är själviska.
Bra föredöme ni blir för era barn också, vad säger ni till dem när de växer upp och är otrogna?
Säger ni aja baja då eller klappar ni dem på axeln och säger att that's life?
Håller med om att ingen är perfekt, men jag tycker faktiskt att det måste ligga någonstans i människans natur att inte vara TOTALT hjärtlös.
Bryr mig inte om ifall 30 mammor försöker läxa upp mig efter detta inlägget, jag ville bara informera er om att vissa mammor sköter sig såpass i livet så de får ungar som jag.
Ser jag mig som någon bättre än någon annan?
Nej, men jag kan stolt säga att jag har fått en moral som jag inte skulle byta bort mot något.
/19-årig kille, trogen, med trogen tös
Ps.
Många lär nog skratta ut mig för att jag är så ung och "tror mig kunna mer om livet än vi som klämt ut tre ungar på tjugo år", so go ahead laugh- jag strävar iaf efter att leva ett liv jag kan leva med oavsett vad som händer.
"Den vise söker visheten, dumbommen har funnit den"
Allt var ju liksom rätt solklart på den tiden..
Zelogath: jag tänk om livet hade blivit som man tänkte sig när man var ung! Det är en hel del jag har fått ändra mig om som jag trodde att jag ALDRIG skulle rubbas i.
Jag kanske lät lite hård igår, inte min mening 
Önskar att jag kunde ha kvar lite av den där oskuldsfullheten jag hade som 19-åring då jag trodde på den sanna kärleken och att jag skulle gifta mig och leva med min man resten av livet. Det gör mig lite ledsen att det inte blev så, därför kanske jag låter lite bitter. Förlåt isåfall! Men livet är inte svart/vitt och man kan inte alltid rå för de känslor man får över tid.
Jag tycker ändå att det är lite befriande att vara ung och tro att kärleken man har kommer vara för evigt, och att man är annorlunda än alla andra. Önskar ibland att jag hade kvar den framtidstron och naiviteten. Livet är inte lika kul nu då det är allvarligt.
ja tack inga moralkakor,jag har lust att vara otrogen men vet inte om jag vågar ta steget