Svar på tråden Fortsättningstråd för oss med mycket extraslag del 12
  • Hjärtt­jejen
    Sön 16 jan 2011 14:07
    259142 visningar
    1284 svar
    Inlägg från Hjärttjejen Visa alla inlägg

    Fortsättningstråd för oss med mycket extraslag del 12

    Hej Linda 71, jag lider med dig och vet verkligen vad du går igenom.....skulle kunna ha varit jag som skrivit inlägget. Allt jag byggt upp raseras som ett korthus.....OCH det går fort :( Men det finns hjälp, lovar :)

    Var bara inne en snabbis och ska precis iväg, men jag tror att jag har en del tips till dig, sånt jag fått lära mig på Danderyd....det handlar just om hur man försöker hantera sina tankar, villket i sig hjälper att succesivt få bort es.....men jag får återkomma lite senare under dagen när jag har mer tid :)
    Tror dock helt klart att det har med din nedgång av betablockerare att göra, jag reagerade precis likadant en tid efter att jag trappade ner......MEN stå ut, det kommer bättre dagar!!! Försök att fokusera på att du faktiskt kan må bra och leva långa perioder utan. Extraslagen kommer INTE att stanna för all evighet!!! Du vet det Linda, även om det inte känns så idag...... Förmodligen har du haft en del tankar kring dit nedtrappande och en "liten" oro på hur din kropp ska reagera, kanske t.om utan att du tänkt på det?....återigen fick du anledning att tänka tankar som "hur ska hjärtat reagera" , "tänk om es börjar igen" , "hoppas att jag klarar mig på 50 mg etc etc. Du fick anledning att återigen fokusera på hjärtat.....å då kommer de som ett brev på posten.....Sen får man inte glömma heller att kroppen nu behöver anpassa sig utan 100 mg, vilket säkert i sig påverkar...


    Oj nu måste jag verkligen sticka, mannen ropar ;)

    Vet inte vad somhände med texten, kom åt ngn knapp :)

    Hörs snart igen, kram kram!!! 
    Lovar att också svara på ditt inlägg allasväl :)  Kram till dig också!!
  • Hjärtt­jejen
    Mån 28 feb 2011 21:48

    Hej Tjejer!!!

    Jag lever....men har haft en jobbig tid bakom mig, dock inte hjärtat så mycket som tur är.....Har sen ngr veckor tillbaka blivit förföljd utav någon galning via mobilen.....ringer och sms:ar i mängder.  Han säger att han är från Gambia (????) och är 25 år och har hittat mig i sina drömmar.....Han hotar mig inte på något sätt men överöser mig med kärleksförklaringar och skriver att jag är det enda som finns i hans liv och det enda han tänker på. Han säger också att han har bilder på mig, men uppmanar mig gång på gång att skicka fler(??). Detta har gjort att jag backat i min tillfrisknad, som var på väg att bli så bra :( Sömnen är ju som sagt urviktig för mig och har nu blivit drabbad rejält. Får jag inte sova så ökar mina förbaskade värden av kortisol vilket är lika med arytmi....:( Glädjande är ändå att hjärtat hållt sig någelunda....men det finns där och lurar i vassen. Irriterande är också att det stör min träning, vilket jag nu ganska ofta är tvungen att stå över. Hjärtat talar direkt om ifall det är läge att öka puls eller läge att vila.....så det blir mycket vila :(
    Stör mig enormt mycket på att en galning ska få påverka mitt liv så mycket....skulle mer än gärna ha träffat honom och gett honom en smäll på käften....grrr!!!! Har fått order av polisen att vara lite mer försiktig, se mig omkring, inte parkera i garage, låsa om mig etc. Sen blir man extra nojig när man har barn, både små som inte kan försvara sig själv och en tonåring som är ute och ränner när det är mörkt....

    Nu har han inte hört av sig på ngr dagar, vilket känns superskönt. Inatt sov jag faktiskt riktigt ok och sa till min man imorse att jag känner att kortisolet börjar återhämta sig....:) Jag har lärt mig att känna sånt direkt i kroppen....har blivit oerhört observant på min kropps signaler, vilket är bra då jag kan dra i handbromsen i rätt tid :)
    Å vad tror ni händer idag då.....jo vi fick samtal om att vi fått översvämning på landet i vår nyrenoverade nedervåning (klart i somras).....allt, precis allt är helt förstört, kylskåp,frys,tvättmaskin,tv, splitterny soffa, mina fina antika möbler, verktyg, garderober etc etc 

    Så just nu känner jag mig trött trött trött, MEN jag försöker hela tiden glädja mig själv med att faktiskt hjärtat håller sig hyffsat lugnt :) Och det är det absolut viktigaste, jag offrar gärna alla materiella ting, bara jag slipper arytmin...:) 

    Ja nu fick jag gnälla av mig lite......men det känns skönt :)

    Har lite dåligt samvete över att jag för ngr veckor sen lovade att skriva om min rehabilitering lite mer ingående, men just nu får jag passa, orkar helt enkelt inte.

    Dock kan jag ge ett nytt tips om ngt jag faktiskt har märkt fungerar bra på hjärtat, riktigt bra dessutom :) Eldandning, en speciell typ av andning som man använder sig av i vissa yogatyper. Svårt att förklara hur det går till.....men typ såhär; andas med stängd mun, ta in luft genom näsan och fyll samtidigt magen, när du släpper ut luften så dras magen in.....allt ska ske väldigt fort, så fort man bara kan, in ut, in ut, in ut....OCH man bör sitta i minst 3 minuter, gärna med armarna ovanför huvudet så att man öppnar upp bröstet. Exakt vad som händer vet jag inte, bara att koldioxid kontra syrehalten balanseras på något sätt vilket i sig påverkar min kropp väldigt positivt. Förmodligen sänker eldandningen kortisolet, det blir balans på syret och koldioxid som därmed rättar till hormonbalansen Det blir liksom helt stilla i min kropp, jag känner .inte hjärtat överhuvudtaget, vilket jag ALLTID annars gör :)

    Alltid värt att prova när ingenting annat hjälper....

    Glöm inte heller att meditera, VARJE DAG, det är super för oroliga hjärtan....:)

    Nä nu ska jag försöka gå och sova!!!

    Bamsekram till er tjejer! Allasväl, det är inte långt kvar nu, så häftigt med en liten bebis, kan lova att jag är avis ;)  LiBä007, kämpa på med hjärtat och tala om för dig dagligen att det kommer bättre dagar, du kan må bra...till slut får du med dig kroppen :) Hoppas att du oxå snart är fri från febern.

    kram kram 

  • Hjärtt­jejen
    Tor 17 mar 2011 20:59

    åh vad härligt att se din fina mage allasväl, blir alldeles varm i hjärtat :) spännande, snart är du framme....:)

    ang. kost så har jag, som ni vet, testat det mesta....men tycker nog inte att något har hjälpt speciellt. nu äter jag iofs väldigt lite socker och snabba kolhydrater i min normala kost. håller mig till långsamma kolhydrater, protein och fett. äter alltid de fetaste produkterna...dvs vispgrädde, röd mjölk etc. 

    min filosofi, efter att ha kämpat sååå länge med alla möjliga teorier, är att mitt hjärta helt och hållet hänger ihop med förhöjda nivåer av kortisol. jag är också helt beroende av sömnen, utan bra sömn så ökar kortisolnivåerna.  när jag går över min kapacitet så finns det bara en sak att göra....VILA!! jag lyssnar helt och hållet på vad hjärtat säger. ibland kan jag inte ens promenera, utan får snällt ligga i soffan....öken, men jag vet att det gör att jag snabbare åtehämtar mig från extraslagen. es betyder för mig vila, vila, vila.

    det var så skönt när jag skrevs in på danderyds sjukhus....bland det första de sa till mig var...."-du kan sluta kämpa nu, fr.om NU tar vi över"

    tänk vad jag gjorde fel förut, uscha vad jag stressade min kropp med all träning. försökte ju få bort es genom daglig intensiv  träning.....tänk vad fel jag gjorde utan att veta :(

    läste nyligen en spännande artikel som en proffessor i  stressfysiologi hade skrivit. han skrev att man rekommenderar fysisk aktivitet vid stress, detta för att man ska öka upp serotoninet som sänker kortisolet....detta är helt riktigt....MEN har man en gång hamnat i kroniskt läge av för höga värden så är det andra rekomendationer som gäller. han sa att man måste lyssna på sin kropp och ist för att ha för hög intensitet så får man välja långsamma promenader eller helt enkelt ingenting. har man fått må bra en tid så kan man långsamt öka upp intensiteten, prova sig fram.....MEN känner man av i kroppen (för min del es) så får man fint backa igen, invänta för att samla ny kraft och öka upp när man känner att det är läge....

    detta har inte för mig varit lätt, men jag tror att jag börjar få grepp om det....OCH det bästa är verkligen att det gett resultat :)

    idag tog jag min första (kort och långsam) löprunda sen flera veckor tillbaka....känns som om kroppen svarat bra, annars hade jag märkt av es nu ikväll :) så nu är det skynda långsamt som gäller...:)

    jag mår idag så otroligt mycket bättre och är så otroligt glad över hur jag hittat mina vägar, förståelsen, kunskapen, spikmattan, akupunktur, mental träning etc etc.

    sen att också veta att kortisolet kan ta flera år att få koll på har jag fått lov att acceptera, det går inte att skynda på....det enda jag kan göra är att försöka sköta om mig efter konstens alla regler och vänta fint på att serotoninet vinner i längden. för det är jag helt övertygad om att det kommer att göra, finns inget annat!!!!

    ziito, skönt för dig att es börjat ge med sig, se till att ta hand om dig nu!!

    Libää007 jag hoppas verkligen att du hittar ditt sätt som får dig att må bra....att du hittar dina strategier som blir ett vinnande koncept i längden. hur mår du för övrigt med allt i vardagen?? hur går det med träningen?

    tänker på er tjejer å tänk vad vi har följts åt länge nu, måste vara typ 1½ år :) har varit oerhört skönt att ha haft er som stöd i de svåraste stunderna :) ni är guld värda :)

    Bamsekram till er från hjärtefröken!!

     

  • Hjärtt­jejen
    Mån 21 mar 2011 22:37

    Hej Jour65!

    Skönt att du fått positiva svar på dina undersökningar, så skönt att veta att man är frisk, och att ens problem "bara" hänger ihop med sin livsstil. Hoppas också att det går bra när dem ska kolla elfelet.
    Låter som om du har liknande problem som mig....då är det "bara" att lära sig HUR man hanterar sina problem....befriande att få släppa stressen över misstankar om en massa fysiska konstigheter på sitt hjärta :)

    Har tyvärr ingen länk till reportaget jag skrev om....vet iaf att det var ett reprtage i tidningen "I Form"....sök på den tidningen och lägg till stress och träning så tror jag att du bör hitta det jag läst :)

    Ta hand om dig, Kram
     

  • Hjärtt­jejen
    Tor 31 mar 2011 21:33

    Hej Libä007:)

    Jo det är så skönt att känna att man har grepp om läget, äntligen :) Men jag är övertygad om att det är många "här inne" som börjar förstå sitt lilla hjärta och vad den försöker att säga. 

    Jag blir så glad när jag läser att du kan koppla ihop din ångest/stress med dina ökade extraslag, jag är helt övertygad om att du har rätt i din känsla :) Du börjar komma långt!!! OM jag får tipsa dig lite i det här läget så skulle jag vara mycket försiktig med träning en period, iaf så länge hjärtat bökar. Självklart ska du ta långa men inte allt för snabba promenader, var lyhörd för vad hjärtat säger.....Så fort extraslagen kör igång (påtagligt) så tror jag att du ska välja att vila.
    Att försöka tänka på det här sättet var superjobbigt för mig som är van vid mycket och tuff träning......men jag kan ju också idag se att det faktiskt gav positiv respons.
    När allt är lugnt och hjärtat bökar lite så kan jag träna ordentligt.....men så fort mina extraslag kommer så backar jag direkt och tar det väldigt lugnt. Ibland får jag inte träna/promenera alls, men jag har slutat att störa mig på det då jag vet att det är ett vinnande koncept :) Kroppen tränas mer än man tror utav promenader :)

    Som svar på din fråga...jo mina extraslag finns där mellan varven, alltid vid stressade perioder...MEN det som är så himla härligt är att jag aldrig hinner hamna i "djupa perioder". Förmodligen för att jag backar direkt så fort jag känner att  stressen börjar öka i kroppen...jag prioriterar mer sömn, mer spikmatta, mer vila, ingen tuff träning, mer akupunktur etc etc. MEN jag är inte kaxig nog att säga att jag aldrig kommer att hamna där igen.....det törs jag inte. Jag jobbar dagligen med mina beteendeförändringar och tankefällor för att undvika stressen :)

    Nä nu ska jag en kopp kvällste och sen hoppa i säng :)

    KRAMAR i mängder från Hjärtfröken :)
     

  • Hjärtt­jejen
    Mån 4 apr 2011 19:00

    Libä007!

    Jag tror inte alls att du behöver börja gå på något lugnande :) Jag tror som jag skrev tidigare att du verkligen är på rätt väg. Det känns som om du börjar förstå din kropp och kan sätta ihop ett och ett :) Däremot kan det vara bra att jobba på ångesten och sina tankefällor. De är förödande och kan dessvärre bara öka upp extraslagen :(

    Att du får extraslag när du anstränger dig ordentligt, som när du gick upp för trappan, är inte i mina ögon så konstigt.....det är tungt för kroppen och den behöver skjuta ut stresshormoner för att orka......Sen kan kroppen visa olika vid olika tillfällen, förmodligen beroende på hur stort stresspåslaget är just i den stunden. Kortisolet förändras ganska mycket genom en dag, högt lågt, högt och lågt. Dock har vi stressade/utmattade människor konstant ett högre påslag, så när vi har högt så är det jättehögt osv.. och därav stresshormoner som attackerar hjärtat och retar igång extraslag.
    Din kropp kan inte skilja på vad som är promenad upp för trappa i goda vänners lag och vad som är "fly för livet det kommer ett lejon".....vi har ju samma kroppar som på stenåldern.... 

    Jag tycker iaf att du är jätteduktig....tror också att ditt hjärta ler därinne och säger, "tjoho - hon börjar förstå mig nu" ;) Nu kan det bara gå framåt i positiv anda.

    Försök att fokusera på dina tankefällor och ångest....intala dig själv dagligen att det inte är någon fara när extraslagen kommer. Försök att hålla dig lugn och tänk att det faktiskt försvinner, för det gör dem :)

    Och jag är verkligen rätt person att kunna säga det.....tänk att jag kunde ha extraslag vartannat/vartredje slag dygnet runt i flera månader i sträck, UTAN UPPEHÅLL!!! Jag trodde verkligen aldrig att jag skulle bli fri från dem.....men här sitter jag idag med facit i hand, det går att övervinna nästan fullt ut :) Förmodligen kommer det att komma perioder i livet då de blir mer påtagliga, men då har jag så pass mycket verktyg så jag tänker inte tillåta att de tar över mitt liv.

    En gång för alla har jag bestämt att vi numer är ett team, hjärtat och jag, vi samarbetar och lyssnar på varandra och rehabiliterar oss tillsammans :)
    Du kommer också att nå dit Libä007, du är verkligen på god väg!! Kämpa bara på och ge inte upp, det kommer att gå vägen!!!Du vet att det går :)

    Kram till dig!! 

  • Hjärtt­jejen
    Mån 4 apr 2011 21:33

    Sorry, glömde svara på frågan om stressgard....

    Nej jag äter inte stressgard för tillfället, känner att kroppen inte läcker lika mycket av vitaminer och mineraler som tidigare. Iom att mitt kortisol har minskat så går min kropp inte på samma höga varv och läcker därav inte lika mycket.....
    Däremot så äter jag D-vitamin och kakaobönor. Tror att jag har skrivit om kakaobönor och dess effekt tidigare??? Hur som..... kakaobönorna inehåller extremt mycket tryptofan som hjälper serotoninet att bildas, därav att jag äter dessa. Jag är ju långt ifrån balanserad i mina hormoner och hjälper därav kroppen lite på vägen med serotoninet :)
    Annars gällande stressgard så är det ett hälsokost jag verkligen rekommenderar varmt för stressade människor då det innehåller allt det kroppen lider brist på vid stress :)
     
    Jag kan absolut tänka mig att äta det igen om jag klantar till det i framtiden och slarvar med stresshanteringen :)

    kramis igen 

  • Hjärtt­jejen
    Tor 7 jul 2011 00:30

    Hej ALLA kära hjärtevänner!

    Jag har inte glömt bort er....har kikat till er titt som tätt, men tappade bort mitt lösenord och har därför inte kunnat kommentera :( Men nu tog jag mig äntligen i kragen och fixade nytt :)

    Hoppas ni alla mår bra, har saknat er!!!

    Kramis till er från mig 

  • Hjärtt­jejen
    Sön 21 aug 2011 00:07

    Hej Hjärtevänner!!

    Jo jag är också inne mellan varven och kikar till er :) Blir glad att höra att du mår bättre och att hjärtat håller sig lugnt för tillfället Libä007. Hoppas att det håller i sig....försök att analysera hur ditt liv ser ut för tillfället så att du kan ha kvar det som verktyg ifall hjärtat skulle börja böka framöver....Själv tror jag att jag förstår mig på min kropp ganska bra nuförtiden....jag har bra dagar och jag har sämre dagar. Sommaren har varit helt ok, sovit och vilat mycket. Sen börjar det nalkas slut på semester och jobb....vad händer, jo jag sover sämre och hjärtat visar sig direkt :( Man kan säga att jag mer och mer verkligen använder mig av hjärtat som livets vägvisare :) Hjärtat talar om direkt när jag kör på för fort, sover för lite, stressar för mycket, tänker för mycket, oroar mig för mycket etc etc.... Jag drar i handbromsen fort och kommer ur eländet ganska fort, det känns skönt!!!

    Allasväl, härligt det låter med en liten bebis, sååå avis :) Trist bara att hjärtat börjar visa sig igen....du kanske får bli mer strikt i att ta hand om dig själv och se till att få vila och egentid?? Kan du se något samband mellan hjärtat och att livet rullar på i lite för högt tempo och för lite vila?

    På något konstigt sätt kan jag mer och mer känna en tacksamhet över att hjärtat sa ifrån så dramatiskt och rejält som den gjorde (nu exakt 2 år sedan)....jag hade aldrig stannat upp och blivit så snäll mot min kropp som jag är idag annars......det enda jag kan känna är synd, är att läkare är så okunniga inom området och därmed inte heller kan ge råd och tips. För min del har det inneburit över ett års onödigt lidande....tänk om jag hade haft den kunskapen som jag har idag, då hade jag absolut kommit tillbaka så mycket fortare....Men men, nu är nu och jag mår bättre genom att tänka framåt än sörja det som har varit :)

    Hur känner ni, har ni börjat tyda era kroppar och har tillräckligt med verktyg när hjärtat drar igång och säger ifrån? 

    Massa kramar till er :) //HjärtefrökenHjärta

  • Hjärtt­jejen
    Tor 22 sep 2011 21:39

    Hej Söta Sarah!

    Jag kan verkligen känna igen mig i ALLT du skriver, det ökar vid stress, det kan upphöra när man reser sig/hostar, arytmin ändrar karaktär, det känns i hela kroppen etc etc..... Precis ALLT du skriver stämmer in på mig och jag var också livrädd. Nu mer än 2 år senare (har haft x-tra slag i över 10 år, men ökade drastiskt för 2 år sedan) så har jag lärt mig allt om mina extraslag, varför de kommer, när de kommer, hur jag ska agera när de kommer etc etc. För min del handlar det om stress, mycket mental stress och sömnbrist. Precis som för Libää007 så kommer det som ett brev på posten när jag sovit dåligt.....MEN när jag menar att det kommer så menar jag massor, för extraslag har jag varje dag, mer eller mindre.....

    Det vore fel av mig att säga att dina extraslag är helt ofarliga.....MEN i det du skriver så är jag ändå ganska säker på att dina extraslag hänger samman med din stress, det är så likt mig och mina är HELT ofarliga....dock jävligt irriterande när de kommer flera flera 1000 om dagen. Å stress kan vara massa olika saker, sömnbrist, mental stress, nybliven mamma, oro över något etc. 

    För dig tror jag det enda du kan göra för att försöka påverka det lite grann innan du ska på utredning är att ta det så lugnt du kan.....träna inte, max långsamma promenader, vila mycket, skit i alla måsten (så gott det går), gör andningsövningar, meditera gärna varje dag, införskaffa en spikmatta, akupunktur etc. ALLT som gör att ditt kortisol (stresshormon) sjunker. Din kropp behöver vila vila och vila. Ju mer du stressar upp och oroar dig, desto fler extraslag :(

    Ett annat fantastiskt bra tips som fungerar på mig, lite quick fix, är att eldandas. Du kanske vet hur man gör, men skriver för säkerhets skull. Sitt i yogaställning, sträck upp armarna ordentligt rakt ovanför huvudet, gärna lite bakåt. Börja att andas med näsan(bara näsan) så fort du kan, in ut  in ut.....magen åker ut vid inandningen. Sitt så i minst 3 minuter. Det som förmodligen gör att hjärtat stillar sig lite efter en eldandning är att kroppen får balans i syre/koldioxid, den är ofta ur balans när vi är stressade och påverkar hormonbala nsennegativt. Tror också att serotoninet ökar vilket är det absolut bästa för att få ner kortisolet :)

    Försök verkligen att tro på den här teorin, jag tror på den :) för om du oroar dig dagarna i ända så kommer förmodligen extraslagen bara att öka....I allt du beskriver så låter det ju som om det är stressrelaterat. Å jag kan lova att jag har läst MYCKET om extraslag, varför, hur, när ;)

    Kosten är självklart viktig den också.....öka upp intag av banan, avokado, valnötter, mjölk, keso, kyckling, kalkon och beställ gärna kakaobönor (kost som innehåller massor av tryptofan som bildar serotonin). Du kan behöva mer magnesium och kalium.....men har de inte tagit blodprover och kollat mineralerna? Om du har brist alltså? Om inte så be om det så att du slipper att laborera själv.
     
    Lova nu att ta hand om dig och försök verkligen att inte oroa dig, njut av din lilla bebis och VILA mycket :) :)

    Varm kram till dig från mig 

Logga in
Bli medlem
Medlemsregistreringen är tillsvidare avstängd mellan 00:00 och 07:00. Vänligen återkom senare.
Svara i tråden...