• Sunflower Sthlm

    Utomkveds - Vad händer sedan? tråd 3

    Shibby 78 skrev 2010-10-14 22:31:42 följande:
    Nu är jag på Sahlgrenska, opererad och klar. Det känns både bra och förjävligt Gråter.
    Jag var ju tvungen att göra detta, man får ju påminna sig att ens hälsa och att finnas där för sin son och familjen trots allt betyder mer än ev syskon.

    Jag ger dock inte upp. Sitter redan och googlar på olika ivf-kliniker. Sambon gav klartecken till att köra vidare med det så fort jag är redo. Man behöver ju läka först och försöka samla tankarna. Går man privat så brukar det ju inte vara några väntetider. Läkaren sa att vi även har de bästa förutsättningarna att lyckas med ivf eftersom det inte är något egentligt fel, förutom att jag saknar äggledarna då.

    Sambon och sonen var här med laptopen fullladdad med filmer, internetdongeln, tidningar och lite choklad så nu blir det film och försöka vila.

    Har haft rätt ont men fick precis en spruta i låret med ketogan som smärtlindring.. Bästa med att ligga inne är att sjukhuset har "all the good shit" Flört

    Kram på er!
    Tänker på dig och hoppas du känner dig bättre snart! Hur länge blir du kvar på sjukhuset?
  • Sunflower Sthlm
    acinna skrev 2010-10-13 21:22:53 följande:
    Och... nu 3,5 veckor efter operationen har jag fått mens!!! Så nu börjar sambon redan ladda för nästa ägglossning!
    Härligt, grattis! Glad Skumt att bli glad för att få mens, eller hur..? Jag fick ju mens vilket borde göra att får ägglossning nu men det syns inget när jag testar. Inte för att det egentligen spelar någon roll, vi ska ju inte försöka nu ändå, men samtidigt kan jag inte låta bli att testa. Sjukt, jag vet men, men... Skäms Jag vill ju ha koll inför en ev. spolning intalar jag mig. Plus att jag vill att kroppen stöter ut några ägg så jag är säker på att det inte finns någon risk pga. cellgifterna när vi väl börjar försöka igen.
  • Sunflower Sthlm
    Shibby 78 skrev 2010-10-15 16:07:08 följande:
    Tack, jag fick komma hem redan idag, vilket känns skönt. Nu ska man bara läka fysiskt och mentalt. Skönare att vila hemma än i en hård säng på Sahlgrenska. Måste dock säga att sköterskerna där var helt underbara!
    Ser att du fick cellgifter, och att det fungerade bra. Skönt att få slippa op. Lycka till sen när nu återupptar verkstaden. Såg att du skulle vänta lite.

    Kram!
    Skönt att vara hemma, mycket bättre än de där obekväma sängarna. Glad 

    Ja, det var skönt att slippa operation men samtidigt finns ju oron där att det ska bli ett nytt X i samma äggledare och då är jag kanske där snart igen. Men, men... jag försöker vara positiv och tänka på att statistiken faktiskt säger att chansen är större att nästa grav blir normal. Anledningen till att vi ska vänta är även att jag ska få äggledarna spolade. Känns skönt med tanke på att man inte vet hur det ser ut i mina äggledare.

    Trevlig helg och vila ordentligt. Glad 
    Kram
  • Sunflower Sthlm

    Vili och LillaFrugan:
    Tack för att ni delar med er! Ger mig en hel del hopp och det behöver jag nu. Känner precis som Acinna och Ting, att oron att hamna i samma situation igen börjar bli större och större. Även jag har ju äggledaren kvar eftersom jag jag fick cellgift. Men, men... jag tar en dag i taget och hoppas på bästa.

    Är dock lite extra ledsen idag för min mens kom tidigare än beräknat så tiden jag bokat för att spola äggledarna passar inte längre. Rynkar på näsan Ringde för att försöka boka om den men då finns det inga tider som passar min cykel alls. Nästa tid var i slutet på nov men då har jag förmodligen ägglossning igen. Man får bara spola äggledarna på dag 5 till 12 i cykeln... Men damen som jag pratade med sa att jag skulle ringa igen nästa vecka och hoppas på att någon lämnat återbud. *suck*

    Ting:
    Vad härligt att höra att det går åt rätt håll!

    Mika:
    Stor kram till dig!

  • Sunflower Sthlm

    Mika:
    Jag känner precis som du men har just nu turen att inte ha några gravida i absoluta närhet iaf. Känner mig också hemsk men samtidigt så måste man ju få bearbeta det som hänt på sitt eget sätt. När en graviditet är planerad så är det klart att man blir ledsen när det blir ett X. Särskilt eftersom det innebär så pass mycket mer problem (oftast iaf) än ett missfall.

    RaraS:
    Min mens var mycket mer smärtsam än vanligt men precis som Acinna skriver så var även min kortare än den brukar vara, 4 dagar istället för 5. Alltid nåt! Glad Plus att det faktiskt var skönt att få mens, blir som ett kvitto på att allt är igång igen.
    Och grattis till huset, kul med något annat att tänka på.

    Imorse ringde min läkare upp mig angående tid för spolning. Han tyckte inte att mitt fall var akut (vilket jag i och för sig kan hålla med om men jag vill ju spola så snart som möjligt så vi kan börja försöka igen sen) så jag får snällt boka som alla andra. Tyvärr finns det inga tider som passar mig så det lutar åt att det blir dec. Vill inte vänta så länge. Rynkar på näsan

  • Sunflower Sthlm

    Hej alla! Hur är det med er?

    Själv har jag världens dilemma, även om jag, efter mycket funderande, tror att vi bestämt oss för vad vi ska göra. Var hos min gynekolog idag. Har haft mycket ont i magen så jag ville kolla att allt är ok, vilket det var. Skönt! Men, hon såg att jag hade en helt mogen äggblåsa som förmodligen kommer att släppa imorgon och den sitter på vänster sida, som är sidan där jag inte hade mitt X. Det har bara gått två månader sedan jag fick sprutan med metotrexat och dessutom har jag inte spolat mina äggledare ännu. Har ju ingen aning om hur min vänstra äggledare ser ut. Först sa läkarna att vi skulle vänta 3 månader efter sprutan men överläkaren på sös sa att vi kunde börja försöka när vi ville. Så vad sjutton gör vi?! Är galet sugen på att försöka men vill samtidigt inte riskera något eftersom det "bara" är två månader sedan sprutan.

    Tror att vi har kommit fram till att vänta tills äggledarna är spolade och då kommer ytterligare några veckor gått. Har fått tid för spolning hos min gyn så jag slipper gå till sös. Så skönt eftersom de inte anser att jag är prioriterad som de så fint uttryckte det.

    Vad skulle ni gjort?

  • Sunflower Sthlm

    Acinna: Jag säger som Mika, gå privat och strunta i landstinget. Jag inser att jag har haft tur som ens blev erbjuden spolning, men när det kommer till kritan så finns det ändå inga tider för mig eftersom jag inte anses prioriterad (suck) så jag kommer inte att gå till sös utan till min vanliga gyn. De erbjöd mig spolning och lovade att det fanns tider. Glad

    Håller tummarna att du får till det! Jag ser fram emot att spola mina så jag vet.

    Mika: Hur har det gått för dig? Har hållit tummarna och tänkt på dig, hoppas det gått bra.


    En fråga, ni som känner er ägglossning. Hur känns det?

  • Sunflower Sthlm

    Och förresten, visst gäller högkostnadsskyddet även privat? Eller? Har dålig koll... jag har iaf kommit upp över den gränsen nu så jag behöver inte betala nåt på ett år. Nåt positivt med den här skiten iaf. Glad

  • Sunflower Sthlm

    Jaha, då har det hänt, det som jag oroat mig för. En av mina nära vänner är gravid. Försöker vara glad för hennes skull men jag är så avundsjuk. Och samtidigt känner jag mig hemsk som känner såhär. :(

  • Sunflower Sthlm
    ewaulrica skrev 2010-11-09 20:41:53 följande:
    hm...jag förstår precis vad du vill säga.. att "få barn" är något som vissa bara antar att man "får" bara sådär, utan minsta eftertanke och tacksamhet. Jag tror att det handlar om en ödmjukhet man måste lära sig, att förstå att alla i världen inte är lika lyckligt lottade, och att det måste få komma känslor som du har, typ ilska, därför att man själv tillhör de som inte har det lika lätt.

    Fast å andra sidan kan man lätt fastna i de här tankarna också. Bara för att en människa har råkat bli gravid och inte har gått igenom mycket tufft innan behöver inte det betyda att man inte förstår de som får kämpa? Min svägerska och svåger har försökt i säkert 5 år med att få barn, och hon var rent ut sagt riktigt ELAK mot mig för att jag hade "spottat ut ungar". (jag fick 3 st på 2 år) Så långt får det ju inte gå heller. Jag sörjde, och sörjer fortfarande, väldigt med dem och det har jag sagt till henne också. Hon är typ den enda som inte sagt grattis till mig nu heller, och jag antar att det är för att hon sörjer så pass hårt och inte orkar. Men där är jag stor människa nog att förstå henne, jag är bara lite ledsen över att hon inte orkar glädjas med oss. Men som sagt. Jag förstår varför. (vet också att hon går och snackar med någon om detta, för hon har sagt att hon själv tycker att hon är elak mot de som får barn osv i sin närhet)

    du får vara bitter! Det är ett helvete att gå igenom denna ovisshet och se den där jäkla mensen komma varenda månad!! :(
    Jag pratade med en kompis om det hela, de hade också lite jobbigt att bli gravida men har nu barn. Jag berättade hur avundsjuk jag faktiskt är och hur hemskt det känns att vara avundsjuk på en nära vän men att jag samtidigt är glad för deras skull, för det är jag faktiskt och då tyckte hon att jag var storsint. Det fattar jag inte, det ena behöver ju inte utesluta det andra. Visst, jag är vansinnigt avundsjuk, men samtidigt vill jag inte att någon ska behöva gå igenom det jag har gjort så självklart är jag glad för hennes skull. Jag orkar bara inte prata graviditet med henne.
Svar på tråden Utomkveds - Vad händer sedan? tråd 3