Vi fortsätter, Bf aug 10

ojdå så sent? kanske för att ge den(moderkakan) tillräckligt med tid att flytta på sig hehe. men jag trodde den gjorde det mycket tidigare...
men ja, får hoppas det blir som du vill en vaginal förlossning :)Härligt :) Hihihi klart du kommer att göra ;);) Spännande :D

den kära leken skrev 2010-04-13 11:26:12 följande:

tror nog att det kommer räcka med vanligt ultraljud eftersom moderkakan kommer vara så pass stor. fast ja annars finns ju vaginalt som alternativ. du har börjat fundera på förlossningen, hur tänker du ang smärtlindring?

jag vet inte hur en profylax kurs går till men att andas "rätt" och kunna slappna av är verkligen till hjälp och framför allt att välkomna smärtan och inte vara rädd för den.. har man problem med det så rekommenderar jag faktiskt att gå en kurs och lära sig att andas, slappna och bli mindre rädd.vid mina 3 tidigare förlossningar så har jag andats igenom värkarna i stort sett. nu gick jag aldrig på någon kurs utan jag har lärt mig själv att "andas mig lugn" och det fungerar, det hjälper verkligen att andas genom värkarna och låta kroppen jobba. Inte bra alls att spänna sig  och vara rädd för smärtan. mina förlossningar var helt underbara, nu i efterhand, just då var det självklart jobbigt och jag ville bara få ut min bebis haha men jag ser verkligen framemot förlossningen och få uppleva den naturliga kraften i mig själv igen

ang epidural(ryggbedövningen alltså), det är inget jag rekommenderar heller. Jag tog den vid min första förlossningen. Pga den stannade mitt värkarbete och dem fick sätta värkstimulerande dropp. jättejobbigt tog jättelång tid innan bebisen kom ut.
dessutom klagade jag hela tiden på att ryggbedövningen inte hjälpte men ingen trodde på mig, dem trodde bara jag var gnällig och hade extremt låg smärttröskel(vilket jag inte alls har, bevis är dem 2 andra förlossningarna då jag bara tagit lustgas ca 30 minuter innan bebisen kommit ut) när bebis nr 1 äntligen var ute och dem skulle ta ut "plaströret" som satt i min rygg märkte dem att den var böjd och att bedövningen alltså inte gått in där den skulle.... Tack för den liksom, det var ju det jag hade sagt i typ 5 timmar(minns inte exakt hur länge men nånting sånt)

vid första förlossningen så provade jag typ allt, utom akupunktur, ryser av bara tanken. men jag provade tens apparaten, den var jätteirriterande tyckte jag och hjälpte inte ett dugg. det som hjälpt mig mest har varit att andas och slappna av så mycket som möjligt och lita på min egen kropp och barnmorskorna och lustgasen :)

självklart är du välkommen :) grattis till graviditeten/dottern, jag har också BF den 9e :D hur mår du såhär långt? såg dem kön på RUL eller du har gjort könsUL?

*ryser* två sprutor i underlivet!!!! nä för mig ska jag bara andas in ren luft och även andas i den där "Himmelska" masken :P

självklart. det jag skrivit är ju efter min egen smärta och min egen smärttröskel och erfarenheter. Vad andra bestämmer sig för att göra är deras val. Jag vill bara dela med mig av mina erfarenheter, kanske kan dem hjälpa någon annan? Så tänker jag iaf.

pregga: genom att andas rätt så slappnar kroppen av och man spänner inte sig lika mycket, om man inser att kroppen är fantastisk och att man klarar MYCKET mer än man kanske tror och att slappna av(i både kropp och själ) och lita på sig själv så kan faktiskt smärtan minskas. Det är väl känt att det gör ondare om kvinnan spänner sig och inte följer med vågorna av värkar utan spänner sig och motarbetar dem.

hehe. ja men det har ju funkat 3 ggr så jag litar på att det kommer funka denna gången också :D ja första förlossningen så var jag rädd så jag "överdoserade" och djupandades alldeles för mycket i masken. Det var inte klokt hur flamsig jag blev, dem var tvungna att hålla i masken så dem kunde kontrollera hur länge jag andades i den hahaha. efteråt tyckte jag det var såååå härligt att bara sitta i rullstoll och låta syrran köra mig. ja ni hör ju själva hur sjukt det låter. man ska vara glad över att man har ben som fungerar och att man kan ta sig runt med hjälp utav dem. men ja jag var 21 år då, som om det vore en ursäkt? jag har aldrig varit "full" men hög har jag uppenbarligen varit, under 1a förlossning haha

den kära leken: vad bra att jag kunde uttrycka det så bra då hehe. Jag tror att ju mer förberedelse man kan göra desto bättre. för rädsla inför förlossningen gynnar ingen. Sen tror jag precis som sweetlilly och du sa att det är ju olika från person till person. Ens personlighet och inställning spelar stor roll tror jag. Själv är jag en väldigt lugn person, och har lärt mig att lugna mig själv som sagt, genom både djupandning och tankar. För mig fungerar det jättebra, kanske inte för andra. Men som jag sa så får alla göra som dem vill. Är det någon som vill prova på alla bedövningar och sätt: go for it, det gjorde jag själv också vid första förlossningen och genom att ryggbedövningen misslyckades för mig så fick jag lära mig att andning och lustgasmasken räcker för mig.

Jag har ju gått igenom 3 förlossningar redan så jag har förberett mig så mycket som möjligt :) Det är jag tacksam över, jag minns hur det var första gången. Då var jag lite orolig för själva smärtan faktiskt. Men i efterhand så är oron faktiskt värre än smärtan. För mig alltså, kanske inte för någon annan...

Såhär är min önskeförlossning:
Värkarna börjar hemma, vattnet har inte gått(som vanligt) jag tar 2 panodil, sätter mig i duschen. Jag låter duschstrålen ta udden av sammandragningarna och värkarna. Kanske i typ en timme. Sen klär jag på mig så snabbt det går, typ i snigelfart. åker till förlossningen. Dem kollar, jag lär vara öppen 8-9 cm. Jag går en runda eller står lutad över i sängen med lustgas. Hinnsprängning utförst av barnmorskorna(som vanligt, mitt vatten har aldrig gått av sig själv) När jag är helt öppen och krystvärkarna kommer tar jag i för allt vad jag kan och bebis är ute på 2-3 krystningar.

Så har det gått till för mig och jag HOPPAS att det gör det denna gången också.

jag tycker det låter som en underbar ide. ville bara skriva det