Saker ingen berättar för dig (om barnafödande)

Att man råmar som en ko när man krystar. Bad min man ursäkt flera gånger för jag lät helt galen.

Ingen hade heller berättat att bajsa kändes som en andra förlossning.

Att man kunde ha problem att amma. Att det är inte helt onormalt att få mjölkstockning vilket innebär 40 graders feber. Att amning är en kamp där man har mer användning av profylaxandningen än under hela förlossningen.

Fast efteråt kom alla dessa historier till mig. Kanske hade jag inte lyssnat före...

Precis efter förlossningen så har man ju absolut ingen som helst kontroll över sitt underliv, det känns som en krigszon mellan benen med en stor krater i ungefär. Jag upptäckte att när jag blev sydd, (liggandes i gynpose) så ligger jag allstå och fiser barnmorskan rakt i ansiktet. Det var helt omöjligt att hejda fisandet, och jag klämde skamset ur mig ett "oj ursäkta" efter varje prutt som barnmoskan fick äta samtidigt som hon syr ihop min underlivskrater... Det var lite pinsamt, men som tur var så var hon väldigt poffsig och sa bara "vadå, du har faktiskt nyss fött barn, då blir det så där"

Något jag hade velat veta var att man kan få en BM som inte vet vad hon gör utan bara säger till en att ta i så hårt man kan under krystvärkarna. Livrädd som jag var för att spricka så hade jag bett att få extra hjälp med att inte göra det.

Resultat?

HELT onödiga bristningar som sedan ska sys ihop av samma okunniga människa. Jag upptäckte efter några månader att efter en timme med hennes nål och tråd var jag så snett och vint ihopsydd att jag inte ser klok ut och också känns därefter.

Skulle jag föda i Varberg igen och får samma BM så åker hon med huvudet före ut genom dörren till förlossningsrummet om jag får välja.

Detta hände inte mig utan min svägerska och vid hennes första förlossning hade BM oklippta naglar som kändes när hon gjorde den vaginala undersökningen. När hon sedan fött sin flicka skulle hon sys eftersom hon spruckit något. Tror ni inte de råkade sy för urinröret på henne!

Vid min senaste förlossning fick jag spinalbedövning. Till skillnad från EDS kände jag keystvärkarna i magen men däremot kände jag inte ett dugg när huvudet var på väg ut.