• Lady Dahmer

    Saker ingen berättar för dig (om barnafödande)

    Jag är gravid för andra gången och tänker således ganska mycket på min kommande förlossning. Och jag tänker en hel del på förra vändan.

    Det är ju så mycket man egentligen inte har en jävla aning om och jag tänkte lista mina egna överraskningar:

    1. Avslaget: Wft? Det slemmar och blöder och äcklar och STINKER från snipperiet i typ två månader. Man skulle kunna tro att en ökenråtta krypit upp och dött om man ska bedöma den odör som ångade från snippan under denna tid. Rutten död råtta. I dubbel bemärkelse. Sen som en biverkning på det fick man som det så fint kallas "obalans i underlivet". (Tack gud för de där vaginalgeggan man kan köpa på apoteket. Fixade råttan på nolltid.)

    Detta LÄSTE jag om ca 2 veckor (!) innan jag födde. Inte en föraning hade man. Ingen varning. Ingen som berättade. Köpte hem always ultra slim eller va fan de nu heter, förberedde mig liksom lite inför detta mystiska avslag. Överraskning #2. Avslaget är inte som mens. Fick skicka maken på apoteket för att införskaffa de största vuxenblöjor han kunde hitta. Härligt. Vuxenblöja.

    2. Bruten/knäckt svanskota. VA FAN?! Detta kom som en total överraskning. Snacka om att känna sig helt tagen på sängen då jag dan efter vaknade och upptäckte att jag inte kunde sitta utan att vråla. De efterföljande tre och en halv månaderna var lika illa de med. Fick halvligga 24/7. Glöm att kunna gå. Grät av värk på kvällarna. Skulle ha köpt en badring att sitta på om jag vetat, men nej. Inte ett pip om detta.

    3. Värkarna. Jag väntade mig mensvärk x 100 typ. Kramper i MAGEN. I livmodern. Nej. Bajsnödig är ledordet. Det kändes ungefär som att jag var "havande" med en fem kilos bajskorv som tryckte på i röven. Precis så. Ingen magvärk, bara ett rövtryck som hette duga. En timme innan jag skulle börja krysta: Kan jag få lavemang? Läkarn ba: Du, det är lite för sent att tänka på det nu va?

    4. Efterföljande toalettbesök. Att kissa efteråt var det skönaste jag upplevt. Vad jag inte visste då var att man förlorar krystförmågan efter förlossningen. Detta upptäckte jag dagen efter då jag var bajsnödig. Jo. jag var det. Jag erkänner. Jag ville bajsa. Men tji fick jag! Jag satte mig på toan, tänkte att jag skulle "hjälpa till" lite och...... ingenting. Nej. Man kan inte krysta. Jag blev sittandes, Helt chockad. Och nödig. Och inget hände. Det var bara att ge upp och dra på sig brallorna igen. Det tog tre dagar innan korven till slut kom ut av sig själv. Tre ångestfyllda NÖDIGA dagar.
    Confessions of a Neurotic Attentionwhore - ladydahmer.blogg.se/
  • Svar på tråden Saker ingen berättar för dig (om barnafödande)
  • MammasSmåHjärtan

    kan lägga till att sängarna på BB är typ 30 cm breda och kännslan av att kunna ramla ner på bebisen i plastlådan brevid gjorde inte nattsömnen mer harmonisk precis! va som att ligga i en hård kista ärligt talat! så hade ni inte rygg problem innan då lär ni ju få det efter en så säng upplevelse! låg med händerna knäppta över bröstet rak lång på rygg och rörde mej inte av förklariga skäll en cm när jag sov ...och på det hade man ett vitt tunt lakan som täcke...får passa sig så man inte blir inrullad på bårhuset....

  • Koppkaka

    Saker ingen berättar för dig.. Hm..

    Att värkarna som kommer när du försöker kissa (under värkarbetet) gör så jävla ont så det tar ett halvår att kissa.

    Att epiduralen visserligen tar bort smärtan, men att tryckkänslan när bebisen närmar sig öppningen också är jävligt obehaglig och gör ont mot slutet.


    Leo <3 110819, 3400g och 49 cm lång <3
  • Min egen

    Nu har jag äntligen vågat öppna tråden, så jag favoritar så jag inte tappar bort den. Bf 100 dagar bort!

  • Lilla Lycka

    Jag var helt oförberedd på:

    Att krystvärkarna inte gick att stå emot. Det var ju inte direkt tal om att någon behövde så och peppa och skrika "push!" som i de amerikanska filmerna. Istället fick jag lättandas för att stå emot krystvärkarna i en dryg timme eftersom jag inte var tillräckligt öppen då de började.

    Att smärtan släppte så fullkomligt och omedelbart efter att hon kommit ut. Jag blev helt förbluffad och fattade inte vad det var för nåt som lades upp på min mage, jag hade nog glömt varför jag var där.

    Att jag fick såna fruktansvärda svettningar de första nätterna efter förlossningen. När jag vaknade var det som att någon hade hällt ett par hinkar vatten över mig. Men så gick jag ner typ 5 kg första veckan också.

    Att det skulle vara så svårt att amma. jag trodde att det skulle funka automatiskt, men vi fick åka till amningsmottagningen för att få hjälp eftersom dottern inte ätit något på typ 2 dygn efter förlossningen.

    Att jag skulle amma så mycket de första månaderna. De första veckorna kunde jag amma större delen av dygnet.

    Att bebisen hade så mycket egen vilja redan från början. 

  • Koppkaka
    Lilla Lycka skrev 2012-01-05 21:23:26 följande:
    Jag var helt oförberedd på:

    Att krystvärkarna inte gick att stå emot. Det var ju inte direkt tal om att någon behövde så och peppa och skrika "push!" som i de amerikanska filmerna. Istället fick jag lättandas för att stå emot krystvärkarna i en dryg timme eftersom jag inte var tillräckligt öppen då de började.

    Att smärtan släppte så fullkomligt och omedelbart efter att hon kommit ut. Jag blev helt förbluffad och fattade inte vad det var för nåt som lades upp på min mage, jag hade nog glömt varför jag var där.

    Att jag fick såna fruktansvärda svettningar de första nätterna efter förlossningen. När jag vaknade var det som att någon hade hällt ett par hinkar vatten över mig. Men så gick jag ner typ 5 kg första veckan också.

    Att det skulle vara så svårt att amma. jag trodde att det skulle funka automatiskt, men vi fick åka till amningsmottagningen för att få hjälp eftersom dottern inte ätit något på typ 2 dygn efter förlossningen.

    Att jag skulle amma så mycket de första månaderna. De första veckorna kunde jag amma större delen av dygnet.

    Att bebisen hade så mycket egen vilja redan från början. 
    Jag hade också krystvärkar, jag kände hur det tryckte på som fan och jag ville verkligen bara krysta. Men jag var bara öppen 8 cm, så jag fick bita ihop och hålla emot som fan. Det var jobbigt och det blev till sist akutsnitt.
    Leo <3 110819, 3400g och 49 cm lång <3
  • Mamman09

    OCH det roliga är att jag kan känna igen mig i allt... men här är några av mina "upplevelser"

    Dels smärtan, att det skulle göra JÄVLIGT det visste jag...men HEY, så här ont?

    Jag har alltid sagt att det är löjligt att ligga och vråla under tiden, vem vråla så inte hela Örebro hörde det? Jo jag..

    Krystarbetet gjorde mig så galet törstig, aldrig känt en sån törsthet någonsin och fick ett jävla glas med sugrör, lätt att dricka ur det när man ligger raklång och föder? Kunde ju ha tagit bort sugröret, men den tanken fanns inte...

    Känslan  som kom och smärtan som försvann när min finaste lilla pojk ligger på magen är unik, måste upplevas...

    Amningen, 4 dygnet rann det till, varför sa ingen att man då var tvungen att ha sin bebis liggandes vid bröstet dygnet runt i 4 dygn och när det väl rinner till är bebisen så mätt att den inte klarar av att ta mängden som kommer så man får pumpa så in i baljan...

    MEN hur det än är! Fy fan vad det är värt det, min nästa förlossning blir i juni, jag längtar med skräckblandad förtjusning.  

  • veronica78

    HAHAHAHAHAHA! Tack TS, du gjorde just min natt värd att jobba!! HAHAHA

Svar på tråden Saker ingen berättar för dig (om barnafödande)