Bipolär/manodepressiv sjukdom, vi fortsätter i ytterligare en tråd 2

Hm... Jag har bara en försäkring som täcker sjukdom och olycksfall, men de täcker såklart inte för bipoläritet. *suck*

Jag är också nojjig över journalskrivningen. Min psykolog börjar bli irriterad på mig när jag vägrar gå till allmänpsykiatrin för jag tror att alla kommer ha tillgång till mina journaler och att de kommer skriva saker som får mig att framstå som en riktig galning. Det tankesättet är ju kanske inte så friskt heller.

Haha man kan vara både bipolär och paranoid!

Bara för att man är paranoid betyder det inte att dom INTE är ute efter en!

Nej det är sant. Jag vet ju att jag låter paranoid när jag pratar om sånt, men jag har läst mina journaler och sett vilka fel som kan komma dit. Sen får man kanske logiskt sett inse att klart att fel kan hända då och då, men i min värld så sker det ju 100% av gångerna. Ska jag till vårdcentralen och de frågar om sjukdomar så vågar jag inte ens nämna psykiska sjukdomar för jag är övertygad om att de skriver hypokondriker i journalen och inte tar mig på allvar mer. Jag tror att alla är emot mig. Min psykolog har nog fattat vid detta laget att det inte kan vara fel på exakt alla läkare, kuratorer, sjuksköterskor, psykologer osv som jag påstår. I början blev hon helt förfärad över sånt jag berättade men till slut så blev det bara "jaja", för hon vet att jag hittar grova fel över allt. Men psykiatrin ÄR ute efter en, det vet ju alla! Men jag begär ut journaler för allt bara för att vara på den säkra sidan hehe

Jag får inte börja med Litium så länge vi inte är klar med barnafödandet.

Varför inte? Det låter ju jätteknäppt, alla andra mediciner är ju lika skadliga som lithium, eller äter du inga alls? Jag äter iallafall lithium och är inte klar med ungar.

Jag äter endast Lamotrigin nu, litium sätts bara in om det är tänkt som livslång behandling, under förutsättning att det ger önskad effekt såklart.

Jag tänker mig att om jag ska ha fler barn så får det bli planerat med en nedtrappning och avslut på medicineringen innan jag blir gravid. Jag har klarat mig i 28 år utan medicin så jag ska nog klara mig ett par år för graviditet och amning i framtiden också.

Sen detta med medicin under graviditet eller ej är ju knappast något som behöver diskuteras (eller bråkas) om eftersom det är något beslutas indivituellt i samråd med den egna läkaren utifrån varje patient, symptombild, läkemedel, dos osv. Inget som man kan säga generellt att så här SKA man göra och inte.

Anonym (störd): brukar det bråkas om mediciner här? Fast iofs det är ju familjeliv... internets mest ökända forum :-P

Jo jag vet jag går på lithium, jag tyckte bara det lät som att det är världens misstag att någon som ska få fler barn äter lithium. Jag blir såklart ledsen av att se sådana kommentarer som jag uppfattar så, eftersom jag kommer äta lithium och förhoppningsvis få barn.
Sen kan man väl diskutera mediciner utan att det ska bli världskrig.

Jag följer bara mina läkares order. Jag har ingen aning hur det brukar vara för andra. =)
Jag tippar att det har att göra med in och utsättande av medicinen, att bespara den karusellen. För jag kan bli sjuk i månader, sängliggande när det mixtras i mediciner.