Niinis skrev 2010-10-01 20:33:56 följande:
hej igen!
Nu har jag och mannen pratat igenom det mesta medans sonen var i skolan (vill inte att han ska veta i nuläget) och han kommer stötta mig helt och hållet säger han, han vart så schockad första dagen därav reaktionen. Han är också emot abort samtidigt som han är livrädd för vad vi kommer utsätta detta barn för (ev. att födas för tidigt och bli sjukt osv) samtidigt som vi både känner lite att lämna det åt ödet, vi har ingen makt över det.
Så han är med på noterna, altid nåt:)
Men nu till mig, är LIVRÄDD för att gå igenom allt igen, cerklage insättandet och alla sammandragningar (har redan fått!) och förlossning, ja herregud, ska jag gå igenom allt det IGEN??
Känner mig alldeles maktlös, ena sekunden vill jag gå och göra den där aborten, glömma allt, lägga mig bredvid min dotter på natten och veta att mamma inte kommer lämna henne.
Men samtidigt har jag en tredje i magen att tänka på, jag menar hur stora "men" kan min dotter som är 14 mån få av att vara med pappan sin några nätter, ev sluta amma osv. Ja det finns väll värre saker ändå??
hon har ju en superbra pappa som tar bra hand om henne!
Jag åkte aldrig till akuten, ska beställa tid till antingen professorn, eller till någon gynekolog. på måndag ringer jag och bokar en tid.
nu ska jag sova, orkar inget nuförtiden, detta är lite för mycket att ta in just nu:(
Underbart! SKönt att du och maken hunit prata igenom allt i lugn och ro. SJÄLVKLART så klarar ni det här. även om det inte alltid blir som man tänkt så finns, trots allt, en mening med det mesta. och självklart kommer din dotter att klara den här tiden också. lovar! Har du nån aning om i vilken vecka du kan tänkas vara? frågade förut men du kanske missade... du skrev att ni skyddat er, hur? de verkar ju inte funka så bra...