Sänk abortgränsen!

Rent tekniskt kan man förvisso säga att ett X leder till abort men det känns ändå inte rätt i sammanhanget.

Det är ett svårt ämne, men eftersom att det krävs tillstånd och särskilda anledningar så tycker jag att abortlagarna i Sverige ändå är helt okej! De flesta som gör sena aborter har väl bra anledningar till det?

Jag tycker också att man ska sänka gränsen. När jag var gravid och gjorde första ultraljudet i vecka 17 tänkte jag på att det finns människor som gör abort i samma vecka. Kändes helt sjukt när jag tänkte på det, jag kunde ju känna mina bebisar. Hur kan man ta bort dom då? De flesta vet om att de är gravida rätt långt innan gränsen för abort nås, varför inte göra abort tidigare? Samtidigt tycker jag att prover för att kolla kromosomavvikelser och liknande borde göras tidigare om man nu tycker att det är ett skäl till abort. Är det därför vissa aborter görs så sent?

Nu riktar jag denna fråga ENDAST till dessa som slarvar med att skydda sig... Varför har ni sex oskyddat när ni vet vad det kan leda till? Tycker inte ni att det är oansvarigt sedan att göra abort efter abort p.g.a att man vart såpass oansvarig och inte skyddat sig?

Jag har mött på en del sådana som varje gång blir lika förvånade när de blir gravida fastän de ej använt minsta lilla skydd! Sen tycker de synd om sig själva över att de måste göra abort o situationen de satt sig i. Fasen heller att jag tycker synd om dessa.

OBSERVERA nu vilka detta inlägg riktas till så inte ni andra behöver börja gorma på en gång :)

Jag förstår inte din poäng TS. Vad vill du få fram? Varför startade du en tråd som denna om du sedan ska säga emot dig själv? Du vet väl att folk inte är idioter, vi kan läsa mellan raderna. Du kanske inte ämnade provocera, men snälla påstå inte att du är för fri abort, du framstår bara som en som inte kan stå för sina åsikter.

- Att milstolpar m.m. i fostrets utveckling fastställts motiverar på inget sätt att någon skulle tvingas in i fortsatt graviditet, förlossning och föräldraskap med allt vad det innebär.

- Det du drar upp om att "barnet suger på tummen" och "ser ut som en färdig människa" - jag vill gärna veta hur det är relevant i sammanhanget, annat än att du försöker spela på folks känslor, manipulera folk till att tycka som du?

- Hjärncellers antal och individens personlighetsutveckling/ utveckling av de olika hjärnregionerna och -funktionerna samt deras slutgiltiga kapacitet, är INTE definitivt beroende av varandra. Eller tänk så här "bara för att du har ett piano betyder det inte att du vet hur man spelar på det". Alltså är även detta argument helt tomt på annat än "naaaw"-faktor.

Vad du måste lära dig är att inte alla personer har samma förutsättningar, åsikter, känsloliv etc. Inte alla har den relation till sitt ofödda barn som du hade.

Men att du ens har mage att jämföra hur man på ett håll räddar ett foster medan man på ett annat avslutar dess utveckling... Skäller du ut skamlöst mensande kvinnor också, med argumentet att andra kämpar varje månad för att få se det där plusset?

Med andra ord: Den enda gemensamma faktorn i båda fallen är totalt intetsägande om man kollar på omständigheterna, och om man kan se längre än näsan räcker och besitter förmågan att tänka sig in i andra människors situation (för övrigt inträder denna förmåga vid 11-12-årsåldern - och min källa är inte FL) så fattar man snabbt att vi alla är olika. Jag förstår inte hur du kan ta dig rätten att anklaga någon annan på det sätt du försöker göra - oavsett vad du hävdar i efterhand så HAR du faktiskt skrivit något som jag inte kan tolka på annat sätt än fega omskrivningar för "abort är fel om den inte genomförs enligt min modell". Det enda rätta vore att inse vilket slag i magen detta är för de som kanske motvilligt pga diverse omständigheter *som de inte är skyldiga att redogöra för dig* fattat beslutet att abortera.

Personligen anser jag mig inte vara i stånd att bedöma vad andra människor "borde eller inte borde" göra med sina kroppar, relationer, ekonomi och liv. Vad spelar den uttalade anledningen till en abort för roll, när vi egentligen aldrig kommer få veta vad den aborterande modern egentligen tänker? Ponera att en kvinna anger som skäl att hon vill abortera sitt foster för att det är av fel kön, eller för att hon "bara ångrade sig" - när sanningen är den att hon har blivit våldtagen men inte får berätta det av rädsla för sitt liv. Ni måste FATTA, människor, att ni inte är tankeläsare och de enda skorna ni har gått i är era egna!!! Jag tycker att vi alla borde ställa oss den frågan lite oftare - Vem är jag att tala om för någon annan vad som är bäst för henne?

Jag älskar min systerson, jag älskar min katt och jag kommer älska mitt ännu icke-existerande barn en dag - men jag försöker inte förvärra en redan tung situation för någon som lämnar bort sin katt, eller utför en abort...