Septemberbarn 2009 DEL 3
sambon har bra inkomst men jag står som arbetslös pga jag fick sparken när jag var gravid under volvo krisen.
vi försöker få lånelöfte men verkar omöjligt....vill ju veta hur mycket vi får låna....
kommer aldrig ifrån hyresrätt verkar det som och jag måste ju vara mammaledig....
tips???
Hoppas att det löser sig!Har försökt läsa ikapp, men har säkert missat något... Är så trött. Vi vaknade 01.30 inatt och var hemma i Sverige vid 10-tiden. Resan har varit kanon och vi kommer säkert att åka tillbaka. Vilket ställe för barnen! Massor av pooler, vattenrutschbanor, minidisco, barnklubb, simskola osv. Så jäkla skönt att inte behöva tänka på ett enda mål mat utan bara kunna fokusera på barnen. Arvid skrek som en stucken gris hela flygturen till Turkiet (ca 4,5 timme...), men på tillbakavägen gick det jättebra. Han har varit väldigt enkel att ha med sig måste jag säga, inga problem med sömn, mat eller något annat. Vi har haft kanonväder alla dagar, men värmen tycktes inte bekomma Arvid alls. Synd bara att det endast var 1 vecka. När man väl tar sig iväg stannar jag gärna åtminstone två veckor.
Inga fler framsteg här vad gäller krypandet. Han ställer sig i kryp, men landar ofta på ansiktet. Tjattrar gör han, fast inga tydliga ord (eller jo kanske; pa-pa-pa, fast vet ju inte vad han förknippar det ordet med). Inga fler gaddar ännu. Tycker att han börjat dregla mindre sista veckorna också. Så skönt då det varit rena rama vattenfallet tidigare och vi alltid varit tvungna att använda dregellappar.
Grattis i efterskott Emma!

Fy tusan. Nu ska jag ringa runt och försöka tvinga sjukhuset att ta emot min älskade lilla pappa (eller försöka få någon jag känner som arbetar där att fixa in honom snabbt). Blir så jävla förbannad. Han ringde på fm och jag frågade hur det varit senaste veckan och han sa "Jo, det har varit helt ok. Eller jag vet inte riktigt, jag har varit hos läkaren och allt såg inte direkt bra ut...". De har upptäckt något konstigt med hans hjärta, men är osäkra på vad det rör sig om. De skickar alltså hem honom och han kan få vänta i månader på en tid för undersökning. Mycket skit har man varit med om i livet, men om han dör nu kan jag fan inte leva...
Ha en bra kväll! Här blir det till att tvätta en massa kläder och förbereda lite inför äldsta sonens skolavslutning i morgon. Håller tummarna för att vädret blir fint!

Det var i och för sig några veckor sedan vi provade sist, så han kanske klarar det bättre nu.
Bättre sent än aldrig...
Denna vecka känner jag mig lite bitter på han. Vi har nog träffats sammanlagt 2 timmar på hela veckan...
Och så maken då, som sitter där som ett mähä och knappt öppnar käften. Har insett att det förmodligen kommer att vara så här för alltid. De lägger näsan i blöt vad gäller allt och jag är så himla trött på det. Vår förestående flytt har de oxå lagt sig i. Ska det behöva sluta i skilsmässa för att maken inte säger ifrån?! BLÄ.