Allergitråden

Ja 8 puffar är det vi fått som max dygnsdos också. Är uppe i 6 puffar hittills, så då har vi ett par att ta i natt om det behövs. Det är skönt att det ändå är så pass många man får ge.
Det är lite skönt att läkaren faktiskt lyssnade på mig den här gången och sade att vi kunde få komma in och inhalera inneliggandes om han inte blev bättre. Känns tryggt att veta det. Tycker det har varit rätt nonchalant på akuten när vi varit in tidigare, mycket för att han dels haft bra syresättning trots sina problem med andningen, dels för att han inte haft någon tydlig effekt av det han fått inhalera (koksalt, adrenalin, ventoline). De skickar bara hem oss då.....

Ok. Ja rosslet låter ju så mycket att man kanske blir lite väl fokuserad på det. Det är just indragningarna vid revbenen (mer eller mindre) och den ständiga bukandningen som gör mig fundersam. Tror att jag bara vid 2-3 tillfällen sett att han INTE haft de där indragningarna när han legat på skötbordet vid morgon/kvällsskötningen (är ju nästan bara då han har bar överkropp så det går att se). Annars är man ju så van att höra honom rossla och hålla på. Men ALLA som vi träffar reagerar på hans andning.....vilket antagligen indikerar att den inte alls är normal.
Är ungefär som du beskriver, lugnt på natten nu (i alla fall kväll och förnatt) men kämpigt hela dagarna med början på efternatten.
Ju, nu blir det utökat med Airomir eftersom jag faktiskt märker att hans status över dygnet bättras även om han inte får den tydliga effekten alldeles vid inhalationen (det närmsta jag kommer en effekt är att han kan rossla lite mer då, dvs att han får loss lite)

Ja, hittills har läkaren inte lyssnat så allvarligt på mig. Sist fick vi iof även Singulair efter att han lyssnat på honom och hört att han har rossel i lungorna även när det är svagare. Han lyssnade på våra funderingar med ett lite nonchalant leende i mungipan, men han såg lite allvarligare ut när han lyssnat på honom. Det var då han pratade om Singulair och att ev fortsätta med det efter en provperiod, som stående grunddos.
Nu på telefontiden igår lät han allvarlig och vi fick ju faktiskt tillåtelse att utöka pulmicortdosen, vilket kändes skönt. Sen också rådet att inhalera honom inneliggandes om det inte blev bättre. I övrigt var hans kommentar att det inte fanns så mycket mer att ge honom för andninge när han är så liten....

Skulle gärna vilja veta varför man skickar hem oss från barnakuten (nu var det iof rätt länge sedan vi var där sist) när inhalationerna han får där inte hjälper honom. Hur tänker de? Är det verkligen en LÖSNING att skicka hem honom då??? *lite frustrerad*

Glömde faktiskt att fråga om den där bakterien. Kom på det när jag pratat klart och lagt på luren. I morgon kommer jag bara att träffa sköterska för provtagning, men det blir ju säkert ett svar från någon läkare ang vad proverna visar (läkaren sade att jag väl antagligen ville ha svar oavsett vad de visade.....öh, ja, är inte det självklart??).

Tack för att jag får ventilera lite här och tack för att ni delar med er av era problem och erfarenheter. Det är så mycket lättare när man får bolla lite fram och tillbaka. Man får liksom lite perspektiv och det blir enklare att veta hur man ska agera. Det blir ju lite som att ha kontakt med fler läkare än sin egen.
Kram på er!!!!

Nej, det har aldrig kommit på tal... Är ju lite först nu som vår läkare verkar lyssna på mig... Ja på ett sätt känner jag att det vore skönt att "lämna över" till sjukvården en stund än att gå här hemma och undra, fundera och oroa sig. Ena dagen känns det rätt ok och hanterbart, nästa dag tänker man lite över ett större perspektiv och får lite halvpanik över att han alltid får kämpa så med andningen. Att han orkar vara så glad är helt otroligt. Men har tror väl att det är så här livet är.... Han vet ju inte så mycket annat.
Så visst skulle jag mer än gärna åka in och bli inlagd med honom bara för att få honom ren i luftrören så han får må bra en stund. Samtidigt känner jag rädslan att de tycker att vi är onödigt nojjiga, jag menar de har ju skickat hem oss flera ggr trots att han inte blivit bättre av inhalationerna han fått på akuten, antagligen pga hans allmäntillstånd som ändå är rätt gott, och hans fina syresättning.

Tack för tummarna! Jag hoppas också att det får bli bra någon gång, så han får uppleva hur det faktiskt kan vara att andas som alla andra. 

Det är min tanke också, men tydligen anses det inte tillräckligt akut på akuten (enl den erfarenhet jag har efter våra besök där). Och läkartid på allergimottagningen med hans läkare, verkar inte vara så enkelt att få bara så där. Antar att de har stort tryck dit för de är däremot mycket inne på telefonuppföljningar med läkare. Var ju en sådan jag fick nu i förrgår. Och då säger ändå läkaren att vi ska åka till akuten och det inte blir bättre.
Blir lite som en ond cirkel där ingen riktigt vill ta på sig att hjälpa oss hela vägen. Men men, i förrgår lät ju i alla fall hans läkare lite bekymrad över det jag nämnde om Leos andning, och bara det är en förbättring mot tidigare när jag pratat med honom.

Japp helt klart kan man få det. Det var så vi upptäckte att dottern var allergisk mot hund. Hon spenderade en vecka hemma hos sin farmor som har hundar, när jag och maken var bortresta. När vi hämtade henne hade hon hemska sönderkliande, vätskande eksem på handlederna. Det blev bättre när hon kom hem, och då började jag fundera. Fick en tid hos läkaren, blodprov togs, och javisst, hon var hundallergiker. Hon var då 2,5 år gammal. Idag reagerar hon med eksem men också med kli i ögonen ibland, liksom nysningar.
Togs ett nytt pricktest för någon månad sedan och då visade det även allergi mot katt.

Jo det har gått rätt bra.

Provtagningen idag gick galant, lillkillen är en liten tuffing. Han ryckte till lite när de stack sedan var han sååå nöjd trots att de höll på en ganska bra stund med att ta blod (var väl 3-4 små rör som skulle fyllas). Han fick sitt första lilla klistermärke för att han varit så duktig. Han storasyster sätter sina "duktigmärken" på ett av våra skåp i köket och nu ska Leo också få en egen rad. Med tanke på alla hans läkarbesök lär han väl snabbt gå om syrran i antal märken.

Ang andningen tycker jag möjligen att det är liiiite bättre. Tyckte inte att indragningarna var lika djupa vid kvällsskötningen, även om de självklart djupnade så fort han drog lite djupare efter andan. Han blir ju andfådd när han ligger där för han har en tendens att tokflaxa när han ligger på skötbordet. Han blir alldeles hyper, sparkar i benen och slår ut med armarna och kastar med huvudet, fast på ett busigt sätt. Men det är VÄLDIGT svårt att byta blöja och smörja någon som sparkar en konstant i magen och ansiktet när man böjer sig framåt.
Annars har han rosslat på idag med, och bukandats. Såg också indragning i halsgropen när han låg på skötbordet, men som sagt hade han vevat sig andfådd så det kanske berodde på det.
Vid nattning var han skrikig igen. Vet inte vad det är som är så hemskt med sängen. 45 minuter efter att han somnat vaknade han igen och skrek hysteriskt. Kom upp och han låg på rygg i sängen och skrek. Han brukar ju annars nästan ställa sig upp, halvt i sömnen när han börjar vakna till, och stå och skrika....

Sköterskan på barnmottagningen som tog proverna reagerade på hans andning och frågade hur vi gav inhalationerna etc. Sen tipsade hon om att införskaffa luftfuktare, samt att alltid ha huvudändan ordentligt höjd ex med böcker under benen till spjälsängen. Är det tips som ni också hört om? Tänker att om jag höjer huvudvändan så mycket så blir det ju lite knepigt när han försöker stå i sängen vilket han gör ständigt nu. Annars verkar det ju vettigt. Luftfuktare?? Hon menade att vi har så torr luft i Sverige och att det kan hjälpa hans luftrör att inandas lite fuktigare luft....

Jo, vet att fukt hjälper de med krupp, men var lite osäker när det gäller astmatiker. Men det kanske är liknande.

Fast Leo ligger inte alltid på rygg, han far runt och ligger nog mest på mage eller sidan faktiskt, om han inte nyss somnat för då brukar han ligga kvar på rygg. Men jag ska prova att höja sängen och se om det blir lättare för honom.
Ang fukten funderade jag mest för maken är astmatiker och han säger att han alltid får tyngre med andningen när det är fuktigt (och kallt iof....kanske att fukt och värme är bättre). Men då kan det alltså vara lite olika. Kan ju vara värt att kolla lite på luftfuktare.

älsklingen: Tja, alltså jag var ju inne på barnmottagningen för provtagning så jag antar att det var därför ingen riktigt brydde sig om hans andning. Nu hörde ju sjuksköterskan som tog proverna att han lät illa, så hon gav de tips hon kunde komma på, men sen var det inte mer med det. Vi får se hur dagen artar sig. Morgonen var rosslig och eländig. Trots inhalationer (2 puffar airomir och 2 puffar pulmicort) så lät han rosslig och knastrig och bukandades. Indragningar idag på morgonen också, men de är som sagt inte riktigt lika djupa, men de syns så snart han andas normalt. Vid små små ytliga andetag syns de dock knappt, men så andas han ju inte särskilt ofta. Nuhar jag ju iof bara bedömt dem när han ligger på skötbordet, eftersom han har kläder på sig annars. Vore intressant att se hur det ser ut under dagen när han leker och kryper runt osv. Kanske får han honom i bara blöjan ett tag (dra på värmen lite. ).

Ok, då kanske det är just fuktig och VARM luft som är grejen, och det blir det ju inomhus med luftfuktare. Får kanske börja kolla runt efter luftfuktare. Antar att de inte är gratis.