Allergitråden

Damn, glömde att man inte kunde använda specialtecken så halva min text klipptes bort!

Summa summarum: ska jaga läkaren i veckan å hoppas verkligen de lyssnar på mig! Tack tjejjer! (Uppdaterar såklart)

Lokesmammi; min son var svullen trots att vi tagit bort i princip samma mat som din son inte äter. Sen ca 6v tillbaka fick han neocate spoon utskriven. Magen är normal o han har gått upp 700g o växt 2,5cm på dessa 6v. Han åt både althera o sen nutramigene inga direkta symptom att han reagerade på dom så hände liksom inget vikten eller längden. men med hjälp utav dietist o läkare fick vi testa denna neocate. O den är mer än rätt, nu får vi hoppas det fortsätter så här som det börjat.

Hej jag hoppar in här (hoppas d är OK) har en son på 4 år och 2 månader som är glutenintolerant. Han har hadt diagnosen sn juli -11. Om man ser till hans tillväxt kurva började det nog redan vid 9 månaders ålder. Vi har kommit in i de nya matvarnorna och allt flyter på. Men nu kommer det jobbiga med t.ex. barnkalas där föräldrar inte förstår vikten av rätt kost. ( hämtade honom igår från ett kalas med en påse gott&blandat i näven, trots att jag påpekat just det godiset i telefon ett par dagar innan) hon kanske glömde av sig, det är ju mänskligt. Men hur gör n i andra med barn som har allergier/ intolerans?

Vi har med oss eget. Var senast i går på 2-årskalas.

Vår son är väldigt känslig så vi vill inte riskera att han utsätts för något mänskliga misstag. Han kan bli dålig i en vecka om han får i sig något han inte tål.

Jag är rädd att han bli bortvald för att han har en "jobbig" allergi, som jag lätt kan tänka mig att föräldrar kan tycka och påverka sina barn att istället inte bjuda vårt son. Kommer nog att fortsätta ta med mat/fika framöver.

Jag har samma rädsla! Därför tog jag kontakt inna och erbjöd att ta med så hon slapp fixa. Så jag slickade med eget korvbröd och eget rån till glassen. Men så pratade vi om tom&jerry påsen de skulle få i fiskdammen,hon läste upp vilket godis den innehöll och jag berättade att han inte tålde gott&blandat för att det var vetemjöl i lakritsen så d kunde plocka bort den. De hade skött allt annat jättefint men där gjorde de en miss. Han blev superledsen när jag fick ta påsen ifrån honom, han tyckte att det var jätte gott. Det gjorde ont i mitt mammahjärta och han som är så väldigt noga i vanliga fall förstod inte riktigt varför de var gluten i.... Hoppas han blir bjuden framöver. Jag påpekade inte misstahet heller. Gjort är ju gjort och d har ju inte gjort så med flit men det är jubinte heller så konstigt att man blir hönsig och kontrollerande som föräldrar till ett barn med allergi eller intolerans

Jag känner samma frustration och rädsla!

En person som inte haft ett allergiskt barn kan inte förstå oron man har. Har fått bråka på dagis tex.

Jag antar att man får fortsätta att informera, informera och informera. Vara en papegoja och hoppas på att det tillslut går in. Jättetråkigt.

 

Jag tänker oxå på kommande kalas med lite sorg i hjärtat - sonen ä 2,5 så än så länge är ju alltid vi med och har alltid med saker som han älskar att äta å då struntar han i det han inte får. Men sen när han blir äldre... Att alltid vara "speciell" och ha med egna grejjer när man bara vill va som alla andra, att alltid va han med allergierna. Jag kommer ju dessutom va tjatigaste, noggrannaste, dubbelkollande morsan efts han kan få anafylaktisk chock om han råkar få i sig o han måste ha med sprutor och föräldrarna informeras om hur de ska göra ifall något händer? Kalasföräldr kommer väl få krupp över att bjuda sonen. Snyft! Jag kanske kan sitta utanför i bilen i några timmar visserligen, det skulle jag LÄTT göra!

Det där med kalas har jag inte ens tänkt på! Fy!
Minns inte hur mamma gjorde med mig, om jag fick gå på barnkalas. Jag var på fika med släkten och hade då min kakburk med mig! Men annat minns jag inte. Svårt detta! Får ta det då det kommer! Man får prata med föräldern om vad den tycker. Jobbigt för ansvariga föräldrar o hålla koll så inget "fel" händer! :/ 

Ja, det där med kalas är riktigt svårt. Finns så många aspekter, både att barnet känner sig annorlunda, kanske inte vill gå på kalas för barnet oroar sig för maten. Och så känner man sig synnerligen besvärlig som förälder, både om man förväntar sig att kalasföräldrarna ska ordna allt eller om man själv kommer med eget.
Jag har varit med på de kalas som sonen (6,5 år) har varit på. Jag anser inte att situationen på ett kalas är sådant att de vuxna där kan ta ansvar för vad sonen äter och han ska inte själv behöva bära det ansvaret (än). men hur kul är det att vara "han som alltid har sin mamma med sig"?
Här har jag även  besvär med kalas o högtider inom släkten. Har så svårt att få till hur vi ska göra med specialkosten. Är det verkligen mitt ansvar att se till att något finns för sonen att äta? Eller är det den som bjuder? Givetvis ställer jag upp o hjälper till, både med tips, råd och att ta med mat om det behövs. Jag menar själva huvudansvaret för att ta upp frågan. Är så innerligt trött på att ringa o fråga om den som bjuder har tänkt på vår son... Eller är det givet att det alltid ska vara föräldrarna som tar med till sitt multiallergiska barn?
Sen har vi luftburna allergier, som är ännu svårare. De får inte ens laga det han inte tål... Där känns det ännu svårare (jag menar att jag kan ju alltid ta med, då blir det liksom inget extra arbete för den som bjuder, men att begränsa vad de får laga tycks ibland inte alls populärt...)
Aj, vad det gör ont i mammahjärtat.... Sonen får inga allvarliga reaktioner, så jag brottas med tanken om vad som är värst; att vara annorlunda på kalas eller att få klåda på tungan (plus ett antal dagar av oro o dåligt humör)??

Eleonora har varit på kalas ett par gånger hos andra än familj o släkt.
Då har jag kollat innan vad som bjuds och sen har jag tagit med mig egna alternativ.
Till fiskdammen har jag sagt exakt vad som ska i påsen och det har inte varit några problem.
Första gången bjöds det på korv och hamburgare och då hade jag med mig egna hemifrån, glassen sa jag vilket märke och vilket märke på chokladsås hon kan äta.

Men jag har ju varit med på kalasen då hon inte är så gammal än så jag har kunnat kontrollera att det blir rätt.
Hon är väldigt medveten om vad hon inte tål och frågar alltid "tål jag det" innan hon stoppar något i munnen. Hon är själv livrädd för att få i sig något hon inte tål eftersom hon får så ont i magen.