Plus igen efter mf/ma

Det är underbara program. Jag hoppas Ines är tyst så jag hör vad de säger....hon har en förkärlek för att skrika under de svenska programmen utan text ;P På söndagar försöker jag få henne att äta kl 20.00 så hon är tyst under solsidan för det får man ju bara inte missa hahaha....

Bm va väldigt snäll, inte påläst förstående utan ärligt trevlig och omtänksam... hon tyckte precis som jag att ett  gravtest i helgen är bra och ett VUL nästa vecka. Hon är ju knappast synsk så mer begärde jag inte av henne, men jag kände mig lugnare efter att jag pratat med henne.

Telgebo: Vi är ju här för att stötta varann i svåra tider, jag är här för dig. Måste säga att dina humörsvängningar är inte att leka med =) men man får bli arg och må dåligt hur mycket man vill!

du vännen, har du provat att utesluta mjölk ur din kost? När töserna hade magtrubbel så uteslöt jag jölkprodukterna och dem blev faktiskt bättre....kanske värt att prova? (töserna var inte allergiska, bara känsliga. Lilleman däremot är ju helallergisk, så vi kör allergivänlig kost för mig för att vara på den säkra sidan med Vidar)

*kram*

Nemen :( Usch. Låter inge vidare me kolik/magknip, måste va jobbigt som sjutton - och som ensamstående också! Mysigt me små leenden, ngn ny bild? :D Hejar på er härifrån också! ;)

Han ska heta Devin! ;) Nja, mår upp o ner. Illamående som fan ibland, svårt o andas, läskigt ont i revben+lunga och inget hjälper utom ryggläge, huvudvärk till o från, massa SD o ja.. äeh! Allmäna problem ba ;) Men ingen idé o klaga.. ja kör på istället som alltid haha, funkar bäst så!

Jaa lite syns de nu iallafall :) Ingen v 31 mage enligt folk men äsch, den syns iallafall! ;)

Jag har ju typ provat det. Har skurit ner på det en hel massa. Bara mjölk i kaffet, ibland grädde i såsen. + givit nutramigen som tillägg medans sen bytt till nan för att se skillnad...och det verkar göra varken till eller från. :(

här är en bild tagen på alla hjärtans dag. Inget leende på bilden dock. Varje gång jag drar fram kameran så är det kört på den fronten. Lägger jag undan den så varför inte le lite ;P


Fint namn du valt! v 31?! Shit vad tiden går, fast visserligen är min lilla plutt 8 v på fredag! Du kommer säkert inte gå tiden ut, så snart får du snusa på bebis, så mysigt!

Jo på nåt sätt går livet vidare, men det är så orättvisst.

Jag ska läsa din tråd om din vackre änglason, men varför skulle jag döma dig?

Jag vet inte om duu kan gå på vanliga MVC och SM men det tror jag, det borde BM kunna svara dig på. Jag har inte så bra koll på det tyvärr. Jag har inte ens vågat ringa än, känner mig så gråtfärdig på rösten och rädd så jag vet inte vad jag skall säga, rädd att börja störtgråta i telefonen och göra bort mig totalt.

Jag har vart in hos dig och kollat ocjh vi följde varandra i början av din graviditet jag stratad en tråd som du svarade i och sedan fick då MA i maj så jag försvann. Du vet nog vem jag är nu eller hur?

Det är så jädra skumt detta med ÄL-testet aldrig varit med om nåt skummare. Jag tog upp testet efter en stund och då var test strecket så smalt så man knappt såg det och färgen var nästan lika strakt som kontrollstrecket. fattar inte. Var ditt ÄL-test positivt när du var gravid eller negativt?

Hoppas få sitta där med liknande glädjeberättelse i höst och stötta andra orolia gravida.

telgebo:

Har inte läst allt som skrivits idag, men av det jag hunnit med förstår jag att du är orolig.

Vet du, det är helt OK att vara orolig...det fins nog inte en endaste härinne som INTE har varit orolig. Vissa har kunnat släppa sin oro, vissa har gått och pratat om den och andra har den fortfarande även fast bebis är född. Med tanke på vad vi alla har med oss i bagaget så är det inte ett dugg konstigt.

Men vet du gumman, försök att må så bra som du bara kan. Lättare sagt än gjort, jag vet, men vad jag menar är gör bara saker som  får dig att må bra. Behöver du ta ett gravtest om dagen...gör det! Haha, det gjorde jag....ca ett om dagen till vecka 9! Och be om att få komma på tidiga VUL och UL, prata med din BM om din oro så att dem förstår hur du mår.

sedan såg jag att någon föreslog samtalsterapi....det tycker jag är en jätte bra ide (om du hittar rätt person att prata med vill säga). Är man orolig eller mår dåligt så är det aldrig bra att behålla alla oroliga tankar för sig själv inne i sitt huvud...dem har en konstig tendens att ta över då. Så även om samtalsterapi inte tar bort din oro så kan den hjälpa dig att hantera den bättre.(ta det från en som vet vad hon snackar om...har gått i terapi i flera år under olika perioder i mitt liv. Det har varit guld värt)

Mer goda råd har jag inte när det gäller oron. Jag skulle kunna säga "försök att tänk positivt" men då skulle jag känna mig som en hycklare för det kunde jag själv inte heller göra. Jag var orolig från början till slut...och är det fortfarande. I början för mf....sedan för MA och sedan för att den skulle dö i magen. Och nu är jag lika rädd fortfarande för att förlora honom....denna underbara bebis som faktiskt kom till oss till slut!

men jag tror, så jobbigt det än är att vara så orolig, att en viss grad av oro faktiskt är sund....det tillhör liksom föräldraskapet. Men lika mycket tillhör det att njuta, så tillåt dig att njuta lite också. För vet du...tills motsatsen är bevisad är du faktiskt gravid...jätte gravid

*kram*

Har skrivit om tidiga mf och lite sånt..