färnik skrev 2011-03-03 15:57:03 följande:
Här är en till som inte sover på nätterna. sista tiden har det bara blivit enstaka timmar varje dygn. Jag är så uppe i varv, oroar mig, har ont, drömmer mardrömmar och vaknar... Eländigt är det, jag är så trött, men kan ändå inte sova.
På dagens besök på sjukhuset ansågs detta vara ett bekymmer, psykologen var tveksam till hur jag skulle orka en vaginal förlossning och tiden efteråt, så som jag mår nu. Hon ville jag skulle tänka på hurvida jag kunde tänka mig ett ks. Och så skulle hon prata med förlossningsläkaren till på tisdag, så att vi kunde ta upp saken till disskusion då.
Jag vet inte vad jag har för inställning till ks, är inte alls insatt... Helst vill jag nog föda vaginalt, men jag måste ju orka också. Vet inte om jag skulle ångra mig om jag valde snitt? Att jag gick miste om ngt liksom, för att föda barn är det häftigaste jag gjort... Samtidigt vet man ju inte vad man isf går miste om, alla förlossningar är ju så olika... Visst kanske jag vid snitt går miste om en kanonförlossning, snabb och komplikationsfri... Men jag kan ju lika gärna gå miste om 48 timmars helvete som slutar med akutsnitt liksom.
Får nog ägna lite eftertanke åt det här... Vet ju inte heller vad förlossningsläkaren har för såsikt om det hela, så vi får se...
CTG-kurvan såg iaf fin ut idag så besöket gick fort och lätt!
Mycket att fundera över helt klart... ni kanske kan skriva ett brev där nu börjar som en vanlig förlossning och om du är helt slut och inte orkar att det blir ett mer planerat snitt... än akutsnitt tänkte jag.. ?
Räddaren i nöden!