Vi som hade Bf januari/februari 2010

vi ska ge lite som dom även har nytta av länge fram, när dom är runt 1½. men det blir inte mycket från oss! dom fyller ju år också, bara 3 veckor efter jul. sen kommer dom att få massor av släkten. så dom vi får pengar av (äldre släktingar) som vill att vi ska köpa åt dom, kommer vi köpa någon grej och sen spara undan resten på barnens sparkonto. dom är väldigt generösa och ger för 500kr per barn och det är mycket för så små! så mycket leksaker behöver dom inte.. eller, om man ger sånt som man behöver, typ kläder, sängkläder o så.. då gynnar det ju en själv också. jag känner såhär att, tills dom är så stora att önska själva vad som vill ha, så spelar det inte så stor roll vad dom får! tror itne barnen kommer bry sig så mycket förrän då.

Hur är era med att jollra o "prata" nu för tiden? Våra jollrar ju en hel del, men det kommer liksom inga "ord" än, eller ens antydan till ord.. dom gör liksom inte dom här typiska ljuden som mamamam eller nånting som dom "ska" kunna.. bvc frågade om det vid senaste kollen men när jag sa att dom inte gör det så sa hon att det måste dom inte heller, vet inte riktigt vad hon menade med det...

Vad bra att testet gick bra!

Våra killar har ju problem med ögonen, vi vet ju inte hur mycket än. Vi var på ögonkliniken i juni, och där fick vi veta att dom vill följa upp dom var 3e månad. När vi fortfarande inte hade hört något så ringde min man och fick veta att dom kunde inte ens se när dom kunde skicka ut kallelsen, så fullbokat hade dom! Dåligt när det handlar om två bebisar, och när dom själva sagt att dom vill följa upp dom så ofta. Vi pratade med vår läkare på BVC som pratade med ögon och vips.. så blev vi kallade direkt. Så vi ska dit nu den 18e. Ska bli intressant och se om dom kan göra en uppskattning på hur bra dom ser. För dom ser inte som andra bebisar gör, det vet vi. Sen om det blir glasögon eller vad, det återstår att se. Det är alltid bra, ju tidigare dom märker sånt, iaf!

Dom har ju iaf nystagmus, som gör att ögonen sakta går i sidled hela tiden. Olivers har blivit mycket bättre, han märker man det knappt på längre. Båda skelar emellanåt, men det kommer och går liksom. Och nu är vi så vana vid det att vi inte tänker på hur mycket. Som sagt, ska bli ntressant vad dom har att säga den 18e!

På våra märktes det på för att dom inte fokuserade ögonen när dom skulle, för dom helt enkelt inte kan hålla ögonen helt stilla. Hade dom inte haft nystagmusen, så hade vi nog inte upptäckt det så tidigt. Dom ser inte på långt håll, tror vi. På nära håll ser dom, dom leker med sina leksaker och plockar saker precis som vanligt, har pillat med babygymet och så. Ser små bitar utan problem när jag lägger t.ex. en liten bit smörgås till dom och så. Så det jättesvårt att få en uppfattning av vad som ser och inte ser..

ja, vill man ha färgkodat så är det ju såklart upp till var o en! men om killarna tycker det är jobbigt sen när dom blir större o folk inte vem som är vem så kan jag tänka mig att dela in dom i färgerm för deras skull o för att dom vill det själva. men inte för andras skull, för att dom inte kan lära sig vem som är vem!

FRÖKEN MUMIN: FY VAD TRÅKIGT! HOPPAS DOM BLIR BÄTTRE SNART. USCH... SKA MAN BEHÖVA OROA SIG FÖR RS IGEN....

å det var inte meningen att caps lock skulletryckas ner men har barn i knät o orkar inte ändra

Här har vi lyckats bli förkylda nu med!!! Jag som hppades att vi skulle slippa... Oliver började med feber i två dagar, skällhosta och småsnorig, sen kom Ludvig. Jag och deras syster är också superförkylda. Dom verkar må bättre idag dock! Hoppas det är på väg bort nu.

Vi var iväg hela dagen igår på IKEA och köpte massor med möbler och sånt, så killarna var hemma med min mamma och bror.. dom hade inte haft det lätt för killarna hade varit superkinkiga... men som sagt, dom verkar må bättre idag.

Våta nätter har ju också varit väldigt oroliga, men har lbivit mycket bättre nu. Det var nog dels för att dom höll på att utvecklas så mycket som dom krånglade, Oliver skulle upp och krypa i sömnen! Vaknade varje timme vissa nätter.. nu har det lugnat ner sig betyldigt, plus att dom nu sover i varsitt rum. Jätteskönt! Man behöver inte vara rädd för att dom ska störa varandra om den ena vaknar osv..

Våra krånglar en del med maten just nu istället, antar att det har med tänderna att göra, eller vad det nu är.. tjatigt är det iaf! Äter inte alls som vanligt. DOm delar nu en stor burk mat, knappt det, sen vill dom inte ha mer. Har t.o.m. fått ge ersättning något mål för att dom inte vill ha mat utan bara skriker o tar bara flaskan. Gröt går nästan alltid ner, men ett tag krånglade Oliver med det också. Det är så tråkigt när dom håller på så! Det är nästan alltid någon som gnäller och gråter vi matdags.

Oliver blir så otroligt arg också! Det har blivit lite bättre nu. Dom har ju som sagt varit förkylda och innan dess var han på så otroligt dåligt humör, vet inte om det var för att han höll på att bli sjuk. Han kan bli alldeles rasande och banka i bordet om han sitter i sin stol t.ex. och han inte vill ha maten jag ger eller om han råkar tappa en leksak eller nåt.. det är jäkligt jobbigt.

Och jag tycker också det är tjatigt när dom nästan sover i skift och vaknar olika, speciellt på morgonen... vissa dagar är jag så trött på att dom är just två stycken. Och förstå mig rätt, inte att jag någonsin önskar bort någon av mina killar, men ibland vore det så skönt att veta att när barnet sover, så sover det.. det är inte en annan som är vaken då istället. Nu är det ju så. Det är nästan alltid något. Är en på bra humör, är inte den andre det. Äter den ena felfritt, gör inte den andre det. Osv... det tar liksom aldrig slut..

Oliver har kunnat sätta sig själv ett bra tag nu men Ludvig är en liten fegis här med fast ludvig kan stå själv en stund nu, med bara lite stöd bakom ryggen! oliver drog sig upp i stående i spjälsängen för någon dag sen, så nu ska han göra det heeela tiden.. jättelätt när dom ska sova

Ludvig sover nu i killarnas rum och Oliver bor för tillfället i datorrummet. Vi tycker att dom sover bättre i olika rum. Om inte annat så behöver man inte oroa sig för att dom ska väcka varandra.
Min makes dotter är redan 15, så när killarna ska få varsitt rum på riktigt så har hon säkert flyttat hemifrån. Då kommer vi nog ha ett gemensamt lekrum, och varsitt mindre sovrum.