BF November,2010 DEL 2

Vi vill ju skola in syskonet januari 2012 men det verkar vara extremt svårt att få platser här i januari...o vi kan inte vara hemma mkt längre tyvärr.

Man kan inte ställa barnet i kö förens det är fött o man fått de sista siffrorna i personnumret. de ska ju ha syskongaranti men är det fullt med barn så kan de ju inte ta in en till...o ser inte fram emot att ha barnen på oliak dagis.
Ja ja, det märks hur det blir när det är dags.

ja, ska vara lika snabb som med sonen o hoppas det kan göra ett undantag efter som det är syskon det handlar om.

Så blev man kallad ett jävla svin..kärleksfull karl man har.

Problemet är ju att vi har hus, lån o sånt ihop..kan inte bara ta mitt pick o pack o dra. Sen tror jag han kommer motarbeta mig massor, när separation kommit på tal så blir han väldigt otrevlig.

Säger detsamma som bebis, tack för att ni lyssnar o peppar. Har funderat en hel del under dagen o undrar om det är så att sambon ev har ngn personlighetsstörning. Jobbat mkt med borderline mm och det är mkt i hans beteende som tyder på att det kan vara ngt sådant. Vi hade igår (efter ett bråk) en för mig ganska givande diskussion om att jag är bekymrad över hur han mår o att han måste förstå att gör han inte ngt åt detta så kan jag o barnen inte stanna kvar här. Då får vi leva särbos helt enkelt så vi slipper umgås med han under hans dåliga dagar.
vi får väl se vad han säger hos kuratorn o om han låter mig vara med på ett samtal....ger han den chansen att reda ut vad det är som stör honom så.

Oj, helt missat att det bara är 99 dagar kvar nu.

Nu stryper jag karlfan!!!!
Han skulle gå till centrum, köpa någar folköl o juice...o innan så lovade han att han INTE skulle gå till en kollega som hade frågat han om datorhjälp utan att han skulle ta det imorgon o så fall. Saken är den att det alltid dricks en massa där o sambon kan ju inte säga nej!!!
Nu hade det gått ganska lång tid (han borde vara hemma) så¨jag ringde o självklart satt han hos sin kollega utan att ha hört av sig till mig. Här sitter jag o sonen o väntar på att vi ska äta ihop men nu skiter vi i honom. När han sluddrade ngt om att han skulel bjuda hem han på middag sa jag bara att det är bättre att det äter ngt där eftersom de antagligen dricker, då slängde han på luren. Skrev då att jag är ledsen o besviken på honom o att han kan stanna där  tills imorgon, vill inte ha hem han så han får sabba ytterligare än kväll.
O nu fattar jag ju mer varför han var så väldigt anti att ta med sig sonen på promenad till affären, detta var def planerat o han lkög mig rätt upp i ansiktet.

Skickat två o sagt att han inte behöver komma hem samt att det är tydligt att det vi pratade om igår inte gick in för fem öre.
Ringde han nu men han svarade inte o svarade inte på smsen heller. Kommer han hem vet ju hur det blir , han gapar o skriker o skyller allt på mig...precis som vanligt.
Blir för jävlig får jag ringa hans bror el kompis så¨får de komma hit o köra ut han..jag är färdig med detta nu!!!

Nu är han hemma o tog med sig kollegan. Sambon är uppenbarligen full o beter sig så jävla barnsligt...kommer bli en himla mysig fredagkväll. Kollegan är iofs trevlig o inte full men ändå.
Ingen idé att snacka med han nu el ngn anna dag utan jag får  helt enkelt ta hit antingen mina föräldrar  el hans mamma o prata med han då för att slippa katastrofbråk.
Men detta fick mig att bestämma mig, detta förhållande ska avvecklas nu!!
Han sitter ute i köket o beter sig som om inget har hänt.