Vi som längtar efter plus efter missfall del 3

Då får man hoppas på bättre lycka nästa gång för mig, eller oss båda. Tre gånger är ju ovanligt och detta är andra för mig nu, om det är missfall.

Jag frågade bm idag om man måste ha det på papper men de sa hon att man inte behövde utan det räckte att säga att man haft det... iofs ser det ju om man går tillbaka och kollar att jag ringt och meddelat graviditet och har inskrivning bokad osv... som sedan avbokas, det borde ju gälla?

Men jag hoppas inte jag måste vara med om ett tredje!

Denna gång känns det ändå bättre än sist, har inte gråtit så mycket mer senaste timmarna så det är ok.
Närmsta dygnet visar väl hru det kommer gå, om det kommer mer blod eller inte.

Muffe - jag håller tummarna!!!

Känns för jävligt måste jag säga. Är ledsen både för min egen skull och för Muffes. 
Önskar jag vore hemma nu, hos sambon, och med tillgång till sjukvård. Sitter här och vågar knappt röra mig från sängen, bara gråter och gråter. Fy fan alltså!

Åh Sugar - önskar jag kunde göra något för dig!! Skickar tusen och åter tusen kramar till dig! När kan du åka hem?? Hoppas så att det inte ska va någon fara för dig och guldklimpen i magen!!

Åker hem på lördag kväll. Tills dess är jag fast i sängen här.. jävligt skoj att vara i NY må jag säga!

Sugar, vet att du inte alls känner för detta, men är det inte  bättre att gå ut en sväng på stan då?

Tack för omtanken Muffe, men nej, jag måste vila. Tänk om det är ngn hudflik på moderkakan, ifall den blöder och lossnar mer så framkallar jag ju missfall. Min svärmor hade så, hon blödde hela sin graviditet och blev inlagd.

Nej sugar och Muffe Usch så orättvist!! *Kramom*

Funderar på om jag fick äl nu ändå förövrigt. Trodde inte det blev något när jag blödde i lördags så konstigt. Men nu har jag plötsligt äl-flytningar igår och idag. Hade sex i måndags, men hinner inte med mer förän i morgon. Har inte kollat med ältester... Hoppas det inte är för sent i morgon Och hoppas det är äl och inget annat bus kroppen håller på med.

Oj, usch och fy för ev mf... man går sönder och "dör" en liten bit... Vi är ju många med samma erfarenhet- men tiden läker... Tillåt er att vara ledsna och sörja en stund- sen är det dax att "sopa ihop" sig själv och försöka se det fina man faktiskt har runt sig... Imorgon ska jag till privat gyn och få börja utredning(?)/ ta några tester- men hon sa något klokt och det är att även om mf är en jobbig och nödig upplevelse så blir ju jag/ vi iaf gravida. Många har ju problem att bli det också...

Styrkekramar till er som behöver!

Usch vad hemskt det måste kännas för dig... det är jobbigt nog när man är hemma med nära och kära och en sjukvård man känner till... att befinna sig på andra sidan atlanden måste kännas oerhört ensamt.

Jag tänker på dig Sugar!