Vi som längtar efter plus efter missfall del 3

Jag är med!!



Men har inte så stort hopp på denna månad.

Pancakes: När jag blev gravid med sonen anade jag inget heller. Men nu i våras när jag fick missfall så misstänkte jag att jag var gravid på äl +9. Men å andra sidan så har jag hoppats och misstänkt en himla massa varje cykel både innan och efter så det behöver ju inte betyda något alls. Får nog vänta och se helt enkelt. Vore ju helt onödigt om att det tillverkades gravtest och att man faktiskt bör vänta till mensen uteblir om det ändå var så att var och varannan person visste att de var gravida redan innan BIM

Bara ordet äl stressar min stackars sambo... (och mig med en del). Vi har ju jobbat på bebis sen i januari nu (med ett mf i maj) så det är lite segt.

Ja, det är märkligt hur kroppen och psyket luras. Idag säger jag att jag inte känner nåt alls men skulle jag plussa imorn skulle jag nog säga att jag nog hade lite ömma bröst ändå och att jag blev lite yr på träningen imorse etc. Men i nuläget spekulerar jag inte, har varit skengravid såååå många gånger så jag vet inte hur det ska kännas.

Håller tummarna för ett  för dig den här månaden... Om inte annat får vi kämpa vidare tillsammans

Jag har ju också börjat fundera om det är nåt fel? Eller så behöver kroppen lång tid för att återhämta sig. Helt värdelöst... Sen är jag förstås livrädd för ett nytt MF/MA, men det blir som det blir med det.

Jag är med!!!

Hur lång tid ska kroppen ha på sig för att bli gravid efter ett MA/MF undrar man ju...

Läkarna tycker ju inte att det är nåt konstigt förrän det har gått ett år, så skulle man komma in nu skulle de fnysa åt en säkert. Funderar ändå på att gå på undersökning, bara för att kolla att det inte är nån infektion eller nåt. Slutade med p-piller i september förra året och plussade fem månader senare. Så det gick ju inte superfort då heller. Nu har det gått fem månader sen missfallet så man kanske inte är nån jättefertil person :(

Gaaah, hoppas verkligen att vi inte ska behöva gå ett helt år nån av oss...
Du ska se att det snart tar sig och då får vi behålla dem resten av livet!

Tack, jag hoppas det! Jag har hela tiden tagit för givet att jag kommer vara gravid då mitt BF skulle ha varit. Det är 24 oktober och det verkar inte lovande. Usch, vilken sorglig dag det kommer vara. Vad mycket tid man förlorat.. Men det är väl normalt att det tar tid så vi får inte ge upp hoppet! Snart plussar vi ska du se :)

Mm, jag vet... =( BF här skulle ha varit 15-16 nov, usch.
Ja, det hoppas jag innerligt att vi gör! Go !!!

Men det kan vara normalt, har hört många som blött under graviditeterna.
Jag hoppas att det är så i ditt fall med, det tror jag :) 
Ja, jag hade mina symptom, det är nu ett par dagar som jag känner att de är borta.

Nej, nu pratar vi inte om detta, det hände mig och kommer inte att hända dig :)

Jag håller tummarna för dig! Kram 

Det hände mig nyligen så jag vill verkligen itne att det händer igen.

Mådde du jätteilla?