09-vännerna tuggar vidare, forever and ever...

Stintan, ja veckorna fram till v 12 är ju en EVIGHET..Sedan fortsätter man ändå oroa sig lite till. Att vara gravid är en väldigt orolig tid..Men det kommer finnas månader då du bara är överlycklig också.
Vi tror då inte på missfall. Här hos oss väntar du en bebis och inget missfall!
Många tjatade om missfall även när jag var gravid..och varje gång jag torkade mej på toa stirrade jag på pappret efter blod..Blev helknäpp ett tag. Jag hoppas du snart kan slappa av lite och bara må bra!
Puss på dej.

Ang syskon så sa han häromdagen "ja vi har ju inte bestämt om vi ska ha en till.." Han tog upp det själv liksom i ett sammanhang..Så helt är inte dörrarna stängda. Jag hoppas innerligt på ett syskon en dag. Skulle vara så roligt för Ellen....och för mej :))) Och för honom också tror jag.

Idag fick jag gå hem från jobbet med migrän, två timmar inna jag skulle slutat. usch..det kändes INTE bra. Andra veckan på jobbet bara. Gick hem och la mej med en kall handuk på pannan och drömde om jobbet oavbrutet. Såååå dåligt samvete. jag hade en inskolning plus lite personal..Men ja var tvungen. Kände hur jag nästan spydde. och då är det verkligen dax att gå hem. usch usch usch. mardrömsdag idag.

Måste bara skryta lite om min underbara dotter också. Hon är så jääävla häftig!!!! :) Hon har sin egen kryp/åla-stil och far runt snabbt som attan. Hon busar och skrattar så hon kiknar. Hon vinkar till pappa när han åker och repar. Hon klappar händerna och sjunger lite enformiga strofer, Hon spelar på en av de 10 gitarrerna vi har hemma (!!) och får till det så roligt. Hon säger mamma och pappa och mapa. hehe en liten sammanfattning av oss båda :) Eller så betyder det lampa :) Hon kan stå utan att vi håller i henne flera sek. Hon springer runt med oss i händerna...osv osv..ÅÅÅh ni har så mkt att se fram emot ni som har mindre bebbar eller väntar små. De blir liksom bara coolare och coolare och formas som människor. Fy fanken va kul det är att ha barn :)

åh bystar vad härligt det låter, en härlig tid de är allt bra fantastiska de små liven! är så häftigt att få vara med om detta, se dem växa upp, utforska världen, formas som människor...

jag tittar på livet på bb på kanal 5 nu. det är "farligt", jag blir sugen! vill uppleva allt igen  men det passar inte så bra, vill hinna jobba lite först eftersom jag är färdigutbildad i januari.. får gott vänta jag får njuta av och följa din graviditet så länge stintan

uuuuh nu går mina lediga dagar mot sitt slut.. börjar skolan den 30 aug. kursinformationen har kommit ut och det ser ut som att denna kurs blir riktigt tuff! vet inte hur det ska gå.. får bli bättre på att be om hjälp/barnvakt tror jag!

tillbaks till tv:n

Ja, han har svarat bra på vårat bikarbonatsvatten, jag doppar en liten ikea-handduk i vattnet, sen gnider jag med den, det skrapar liksom lite lagom tycker jag. Vi kokar nappar också, och doppar i vattnet. Så nu syns bara pyttelite vitt på tungan om man kikar noga, vi kanske fångade det i tid, hoppas hoppas!

Har nog inte skrivit mycket om det i tråden, men om ni kommar ihåg så jobbade jag som personlig assistent hos min syster innan jag blev sjukskriven under graviditeten. Hon är jättedålig nu, vi räknar i princip timmar och dagar som hon kommer att leva. Det är så hemskt, hon dör på det mest plågsamma vis en människa kan dö på. Tackolov har hon äntligen fått smärtlindring som fungerar på henne, så istället för att vara okontaktbar pga sin smärta så är hon okontaktbar pga sin smärtlindring. Allt är så himla frustrerande, hade hon lyssnat på när alla i hennes omgivning bad henne att sluta röka så hade hon nog varit transplanterad och pigg idag. Nu gjorde hon inte det utan fortsatte att röka, med 4 hjärtinfarkter som följd och därmed blev hon för klen för att kunna få en transplantation som hon behövde för att överleva. Det är så svårt när man känner så stor ilska gentemot henne mitt i sorgen över att hon ska dö.

Nu kräver Simon min absoluta uppmärksamhet, han gör små ilskna utrop från sin babysitter

 

Epan: ååh, neej, vad tråkigt med din syster!! visste inte att hon var så dålig..
hur gammal är hon? ni har kanske ett rättså stort tidsspann i syskonskaran? men i vilket fall som så är det ju alldeles för tidigt att lämna.. 
förstår att det är frustrerande att vara arg och ledsen samtidigt..  man blir så kluven..

min morfar begick självmord (är många år sedan nu), och vi har också brottats med såna känslor, ibland är man skitförbannad och förstår inte hur man kan vara så självisk och bara lämna allt, och i nästa stund är man självklart jätteledsen för att han är borta..

stor kram till dig Epan!

Epan: Stor kram!!!

Ja, man är så kluven känslomässigt. Hon blir 45, så hon är ju 20 år äldre än mig, men alldeles för ung för att dö pga sjukdom! 
Vi har varit hos henne ikväll, det är otroligt hur mycket sämre hon blivit sen i söndags. Men den enda trösten är att det förhoppningsvis inte är så lång tid av lidande kvar, utan att hon snart får somna.
Hon som samlar på änglar, och snart får hon bli en själv 

Värst är ju såklart att hon lämnar två döttrar efter sig, två döttrar som hade förtjänat att ha sin mamma hos sig så många år till! Man vill göra så mycket för dem, men kan inte göra nånting för att göra det bättre eller lättare för dem 

Svårt svårt svårt. Skönt att ventilera lite, känner mig så mitt i allting, min sorg har ingen plats känns det som, jag känner ett ansvar för att trösta våran yngsta syster, eftersom hon är minst, våran pappa, hennes barn, våran andra syster (hennes enda helsyster) och själv blir jag liksom över, finner ingen självklar plats förutom en med ett stort ansvar för alla andra (självpåtaget ansvar kan tilläggas.)

Tack för att ni finns tjejer, även i svåra tider kan man iaf alltid vända sig till er  

En stor o varm kram till dig Ullis!!!!!
Känns som att det egentiligen inte finns en rätt ålder..
Hummar.. ja de där med rökning är ett kapitel för sig..
jag som suttit där själv kan säga att det är inte enklet.. ju mer folk tjatar dessto
mer vill man röka.. det blir en dum cirkel!

Om man kan säga så.. så är det ju skönt för henne att det snart är över..
Sen är det bara eran del kvar.. o kanske den värsta.. Jag hoppas att ni
finner tröst hos varandra som familj. Vi finns alltid här för dig om du vill
ha utomstående "avskälpning".. vädring kanske de heter.. klockan börjar
bli sent...

åh epan vännen vad tråkigt att höra. hade ingen aning om att det var så illa. STOR KRAM till dig!!!

Epan- Åhh vad jobbigt! En stor kram till dig! Kan inte ens föreställa mig hur hemskt det måste kännas. Tänker på dig!

Epan: Tänker på dig! Kram