Vi över 30 som längtar efter första barnet

Testade mig i morse och nu är alla gravhormoner borta (skönt!) Har gått 4 v sen tabletter.
Efter 2 v var det ganska mycket, efter tre så var det svagt och nu inget. Kanske var ÄL i veckan då trots allt :)

Lite insnöad är jag, men inte så farligt. Däremot var det ett mord precis utanför mitt hus igår, superläskigt! När jag skulle gå och handla var det fullt med poliser som spärrade av.

Igår pyntade jag med ljusstakar, ljulstjärnor etc och det är sååå mysigt här hemma.
Funderar på om jag hinner baka lussebullar idag innan jag ska på fest.

Älskar december!!  (vet att det fortfarande är nov...)

December blir vår månad tjejer!!! 
Nu jävlar ska det bli  i tråden!!

Hejsan,

Tant röd infann sig igår! Hon är punktlig den gamla tackan  Skämt åsido, känns bra att mensen nu verkar vara regelbunden. Prick 28 dagar. Jag lägger in ungefärlig ÄL och bim, utgår från ÄL på dag 12.

MIllan

NOVEMBER
27 -- Gris78 ÄL 13-14 nov (försök nr 3) 
30 -- Daniela01 ÄL ~ 14 nov (massa försök)

 DECEMBER  X-- Saftochbulle (sjunde försöket)
1 -- essalady  ÄL 16 nov (4:e försöket)
2 -- emmafemma  ÄL ~ 16-18 nov (andra försöket)
4 -- SannaK ÄL ca 20 nov (flera försök, 1 MA)
6 - Ansi30 ÄL 21-23 nov (8e försöket)
6 - änglabitch ÄL 21 nov (2:a försöket)
7 -- Sanna77  ÄL 25 nov (försök nr 3)
~8 -- Irmelie Ev ÄL 21-24 nov (MA på 3:e försöket, 1:a försöket efter MA)
~10 -- MariaF79  ÄL 26 nov (försök nr 3)
10 -- Inna ÄL 28 nov (5:e försöket)
12 -- Pingla77 ÄL 28 nov (7:e försöket)
16 -- Finlandssvenska ÄL 2 dec ( andra försöket)
16-- simtim ÄL ~2 dec (femte försöket)
16-- Ceke ÄL ~2 dec (sjätte månaden sedan p-ringstopp, ev 5 försöket)
17-18 Lillamilla Äl 3 dec (15:e försöket )
23 Jojjo55 ÄL-- 9 dec (2:a försöket)
24 -- Millan75 ÄL ca 7 dec (försök nr 2 )
27 -- Astrogirl  ÄL 13 dec (försök nr 11) 
30 -- Kaprifolen1979 ÄL 15 dec (försök nr 2)


GRAVIDA MED FÖRSTA BARNET 
Mallanis: BF 5 juni 2011. (Försökt ca ett år ett ma och mf på vägen.) 
Ernlia03: BF 20 juni 2011. (Tog sig på 6:e försöket)
Drömmen om Elin: BF 23 juni 2011
MD77:  BF 9 juli 2011 (Bestämde mig för ca 5 månader sen, lyckades på 3:e försöket)
Rosavit:  BF 11 juli (Tredje försöket)

Ernlian03: Massa styrkekramar till dig!!! Och ni får ha en underbar London resa!!! Jag har själv haft ma och vet hur fördjälvigt det är Massa massa kramar till dig

Ernlia03 - Usch så tråkigt! Kan inte föreställa mig hur det måste kännas. Stor kram till dig!

Gris78 - Mens utan mensvärk eller andra symptom?! Det hade varit min högsta dröm och om det finns folk som har det så blir jag extremt avundsjuk....

Själv tror jag att jag avvaktar lite med att lägga till mig i listan, känns så seriöst då och vi är kanske inte riktigt där än. Fast det kommer ju inte hindra mig från att vara ett nervöst vrak vid BIM (som råkar infalla samma dag jag ska på julmiddag med jobbet. Hm.)

Åh, vad avundsjuk jag blir på er som har snö! Jag bor inte i Sverige och vi brukar inte få så mycket snö här, ska dock kunna bli lite imorgon, men det brukar ligga kvar i typ en dag och skapa totalkaos under tiden...

Trevlig helg allihopa!

Nu har vi 80 cm snö... vi bor på västra sidan om Vänern och det är sk Vänersnö vi får, lite oberäknelig, väderprognoserna brukar inte kunna förutspå den så man blir lika förvånad varje gång Idag har vi röjt snö fr kl 8 imorse till kl 16.30, tur man har traktor!

Med tanke på att tant röd infann sig så njuter jag nu av lite gott vin och myser i adventstider, ljusstakar och stjärnor är uppe och imorgon få vi tända första ljuset!

Ser ut som tant röd hälsat på hos allt för mga denna helgen, nu jäklar får det bli lite ordning, kan ngn fixa lite plus till nästa månad

Kramar!

Ernlia- =( usch vad jag blir ledsen för er skull!
Så var det på min första graviditet också fick reda på i vecka 11 att den slutat växa några veckor tidigare.... åhh har dåligt med ord vilken...... otur för er och otur i tråden.... Vilken skit jag beklagar verkligen gumman! Varför kan de inte ha som standard ett tidigt vul typ v 7 så man slipper att bli så lurad! Ha inget dåligt samvete för hur du känt, det är hormonerna som ställer till det!  Jag blir knäpp på alla som säger DET ÄR SÅÅÅÅÅ NORMALT .....om allt som rör graviditeter...
Oroa dig inte för skrapningen, jag gör alla gånger hellre en skrapning igen än tar tabletterna....! Har personligen ingen bra erfarenhet av tabletterna vid ma... 

kramar i massor!

Tack för era styrkekramar, de värmer verkligen. Har inte orkat engagera mig så mycket i er andra så tyvärr blir det ännu ett egoinlägg... 

Har gråtit och gråtit, men de senaste timmarna har faktiskt varit helt ok. Umgåtts med familj (som alla vet om vad som hänt), men inte ältat det utan försökt tänka på annat. Det är dock lite svårt när man vet att det ligger något dött i mig... Är så besviken på min kropp, känner mig lurad helt enkelt. Jag menar, i nästan fem veckor har jag gått omkring och trott att jag var gravid och följt varje veckas utveckling. "Nu är den si och så stor och har utvecklat det och det". Ska inte säga att det skulle ha varit lättare om den kom ut redan i vecka 6 när den faktiskt dog, men jag tror det. Nu hade man ändå börjat skapa lite drömmar och planer. Jag tror iofs inte ens att det hann vara ett levande embryo, läkaren kallade det ofostrig graviditet.

Helst skulle jag bara ha tagit bort det direkt, men tydligen görs det skrapningar bara på tisdagar och torsdagar här. Han ville inte ge mig tabletter eftersom det oftast ändå innebar skrapning när man hunnit så långt som jag (v 11) utan att det kommit ut innan. Han ville ändå säkerställa att allt kom ut direkt eftersom vi har resan inplanerad på torsdagen.

Är lite orolig för skrapningen och att bli sövd, och att det ska bli några komplikationer direkt efter eller visa sig senare. Maken tänker iaf ta ledigt för att vara med och det känns som en otrolig lättnad. Han kan ju inte göra så mycket mer än att "bara" vara med, men det räcker ju långt.

Känner att jag bara vill få det bortgjort och komma igång med att försöka igen. Samtidigt som jag är livrädd att liknande ska hända igen.

En liiiiten tröst i sammanhanget är den som alla som fått missfall brukar få höra, "ni vet ju att ni kan bli gravida iaf". Och visst är det så, men det är ju heller ingen garanti att det blir något igen.

Absolut en erfarenhet jag kunde ha klarat mig utan, men det går ju inte gräva ner sig heller. Vill man ha barn får man kämpa en hel del verkar det som! Betydligt mer än jag nånsin hade kunnat föreställa mig! Det är ju en hel vetenskap, ett under att det föds friska barn hela tiden känns det som.

Nu måste ni se till att starta en positiv trend med en massa plus i tråden tills det är dags för mig att komma tillbaka!!