Jag gjorde moderkaksprov i måndags pga höga siffror på KUB:en.
Det var en nervös väntan innan provet och är en nu en minst lika nervös väntan på provsvar, så nu undrar jag om det finns fler därute så vi kan vänta och tillsammans?
Vad bra att ni fått pratat med kuratorn nu. Jag är ju helt sjukskriven månaden ut minst. Fast jag har varit mkt sjukskriven hela sommaren pga utmattningsdepression och panikångest...
usch känner så väl igen den där förlamande känslan. Hoppade till varje gång telefonen ringde. Minns att någon ringde från hemligt nummer och jag kände att jag bara ville dö. Började gråta innan jag svarade, och då var det bara ett samtal från sonens lärare.....huh...höll på att dö av skräck....
Den där väntan är hemsk....ovissheten....hela livet trycks på play...
Skulle gjort mkp i tisdags förra veckan, gick inte då moderkakan låg mot rygg. Fick tid till idag, då jag enl. Dr borde vara i v15+2. Åkte in imorse, skiträdd för provtagningen, missfallsrisken och självklart resultatet. Men blev hemskickad. Mätningarna idag visade att liten är 14+5 v gammal. Phuuuu, nu fick jag en tid till måndag. Så min väntan är förlängd igen! Jag blir galeeeeen.
Desto längre jag väntar desto mer frågor, bilder och oro dyker upp. Jag försöker undvika alla tankar men det är så svårt. Den lill* har börjat buffa runder och gör sig tillkänna ibland. Idag på undersökningen, när Dr. mätte kände jag av hen hela tiden. Tanken att förlora eller bli "tvungen" att avbryta gör mig galen.