ADD symptom hos vuxna

Hypoaktivitet

Många personer med neuropsykiatriska svårigheter är tvärtom mycket lugna och passiva. Så pass att även det kan bli till ett funktionshinder. Barn som är hypoaktiva är initiativlösa, ber inte om hjälp och blir lätt bortglömda. Vid ADHD växlar ofta aktivitetsnivån i perioder mellan hyperaktivitet och hypoaktivitet. I övre tonåren och i vuxen ålder är det vanligt att överaktiviteten minskar och att hypoaktiviteten blir ett större problem.

Det är viktigt att uppmärksamma denna grupp (kallas även ibland icke-hyperaktiv). Omgivningen brukar ha en tendens att förbise dessa personers avvikande beteendemönster eftersom de oftast är ett större problem för sig själva än för andra. Här återfinns dagdrömmarna, de som uppfattas som "lugna och fina". Hypoaktiva människor kan ha samma koncentrations- och uppmärksamhetssvårigheter som hyperaktiva. I denna grupp finns ett stort antal av de flickor som har neuropsykiatriska svårigheter. Många är inåtvända, blyga, plikttrogna och som presterar sämre än de borde med tanke på deras förmåga. Vanligtvis överkänsliga för kritik och krav som ställs, även om de klarar av det som förväntas av dem. Undviker ofta sociala situationer för att de kan bli förvirrande och ångestväckande, inte för att de drar sig undan kontakt. Hypoaktiva människor sluter sig inom sig själv, de blir lätt handlingsförlamade och får ofta psykosomatiska besvär när de känner sig förvirrade och inte har överblick och kontroll.

dhd_hyper_hypoaktivitet.htm">http://user.tninet.se/~fxg297r/nep_adhd_hyper_hypoaktivitet.htm

<div class="quote"><div class="quote-nick">strulmaja skrev 2010-10-29 14:39:46 följande:div>Hypoaktivitet

Många personer med neuropsykiatriska svårigheter är tvärtom mycket lugna och passiva. Så pass att även det kan bli till ett funktionshinder. Barn som är hypoaktiva är initiativlösa, ber inte om hjälp och blir lätt bortglömda. Vid ADHD växlar ofta aktivitetsnivån i perioder mellan hyperaktivitet och hypoaktivitet. I övre tonåren och i vuxen ålder är det vanligt att överaktiviteten minskar och att hypoaktiviteten blir ett större problem.

Det är viktigt att uppmärksamma denna grupp (kallas även ibland icke-hyperaktiv). Omgivningen brukar ha en tendens att förbise dessa personers avvikande beteendemönster eftersom de oftast är ett större problem för sig själva än för andra. Här återfinns dagdrömmarna, de som uppfattas som "lugna och fina". Hypoaktiva människor kan ha samma koncentrations- och uppmärksamhetssvårigheter som hyperaktiva. I denna grupp finns ett stort antal av de flickor som har neuropsykiatriska svårigheter. Många är inåtvända, blyga, plikttrogna och som presterar sämre än de borde med tanke på deras förmåga. Vanligtvis överkänsliga för kritik och krav som ställs, även om de klarar av det som förväntas av dem. Undviker ofta sociala situationer för att de kan bli förvirrande och ångestväckande, inte för att de drar sig undan kontakt. Hypoaktiva människor sluter sig inom sig själv, de blir lätt handlingsförlamade och får ofta psykosomatiska besvär när de känner sig förvirrade och inte har överblick och kontroll.

dhd_hyper_hypoaktivitet.htm">dhd_hyper_hypoaktivitet.htm" target="_blank">user.tninet.se/~fxg297r/nep_adhd_hyper_hypoak...

div>Ja, det är jag! Jag alltid varit grymt känslig för kritik, har svårt att be om hjälp.. inåtvänd, blyg. ja allt stämmer!

Känner du själv igen dig i det där strulmaja?

<div class="quote"><div class="quote-nick">Anonym (ADD?) skrev 2010-10-29 14:56:33 följande:div>Känner du själv igen dig i det där strulmaja?div>Japp! Jag i ett nötskal.  

Fick lite bråttom iväg här så hann inte skriva mer men...

Ville dela med mig av detta (informationen ovan) med anledning av vad min läkare sa till mig. Han hade uppenbarligen fel. Så om någon mer än jag får höra samma sak kan ni trycka upp detta i ansiktet på dom.

Jag bad aldrig om hjälp i skolan, det var inte förrän först på högstadiet som jag vågade ta mer plats.
Vågade inte ens räcka upp handen trots att jag visste svaret på frågan läraren ställde.

<div class="quote"><div class="quote-nick">strulmaja skrev 2010-10-29 11:21:21 följande:div>d" src="http://www.familjeliv.se/lib/js/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-surprised.gif" border="0" alt="Förvånad"> Tog man inte ens några prover???div>Jodå, visst tog man en del blodprover. Det vanliga, hb, sänka, sköldkörtel, socker o ngt mer. Men jag tycker läkare är alltför frikostiga med antidepressiva medel. Det var inte direkt så att jag tyckte jag hade en deppig man, fattade inte ens varför han fått det.

<div class="quote"><div class="quote-nick">Anonym (B) skrev 2010-10-29 21:49:14 följande:div>Jodå, visst tog man en del blodprover. Det vanliga, hb, sänka, sköldkörtel, socker o ngt mer. Men jag tycker läkare är alltför frikostiga med antidepressiva medel. Det var inte direkt så att jag tyckte jag hade en deppig man, fattade inte ens varför han fått det.div>Vad tror du att han trötthet berodde på då? Vad tror han själv? Är han fortfarande trött?

Är ni också sådana som vill hjälpa andra som mår dåligt? Jag har lätt för att känna medlidande och vill gärna hjälpa andra som är t.ex. mobbade eller deprimerade. Det gäller även djur, jag har tex kommit hem med utstötta fågelungar som jag försökt rädda livet på.

<div class="quote"><div class="quote-nick">Anonym (B) skrev 2010-10-29 09:49:07 följande:div>Hur ställer man diagnosen ADD? Ni som är diagnostiserade?div>Med tester som görs av en psykolog. Det tar kanske en månad eller så.<div class="quote"><div class="quote-nick">strulmaja skrev 2010-10-29 09:50:10 följande:div>Måste berätta.

Jag var hos läkaren igår och pratade om detta, ADHD/ADD, att jag misstänker att jag har det.
Läkaren frågade varför jag misstänker det och då kunde jag inte komma på ett enda symtom!!!
I alla fall så.... sa läkaren att han skulle bli högst förvånad om det visade sig att jag hade ADHD för de ADHDmänniskor h*n träffat kunde inte sitta så stilla, vara så lugna och sakliga som jag var.

Ok, nu handlar tråden om ADD och inte ADHD men jag vill ändå slänga ut frågan (kanske du Jojo kan svara) på om läkaren hade rätt i det h*n sa? Är det inte så att alla som har ADHD/ADD också är olika? Att det finns dom med ADHD som visst kan sitta ner, lugnt och stillsamt och prata?div>Självklart kan dom det! Det är därför också mycket rycktet om att det "växer bort" uppstår medan det mer beror på att man växer upp, man mognar och blir vuxen och hittar också egna knep till att fixa vardagen. En vuxen människa springer såklart inte runt i cirklar vilket är naturligt att ett barn gör. Ju äldre jag blev desto diskretare blev min ADD från omgivningen men mer uppenbar för mig själv.

<div class="quote"><div class="quote-nick">Anonym (ADD?) skrev 2010-10-29 14:46:37 följande:div>Ja, det är jag! Jag alltid varit grymt känslig för kritik, har svårt att be om hjälp.. inåtvänd, blyg. ja allt stämmer!div>Bara för att ge en kontrast: Här känner jag inte igen mig alls. Jag är inte mycket för att be om hjälp men mest för att det tar för lång tid, jag kan klura ut det mycket snabbare själv (så resonerar jag). Jag är alltid högljudd på lektioner, svarar innan hela frågor är ställda osv och stör mig mycket på det själv. Brukade dagligen lova mig själv i huvudet att jag skulle lugna ner mer och inte bry mig om diskusioner och så, vara lite mer "cool". Det sprack alltid efter typ 5 min. Jag har ofta ångest för att jag tycker jag säger för mycket.