ADD symptom hos vuxna

..som jag har. Eller vilken lunch jag ska ta, vilken hårprodukt eller färg till väggarna. som resulterar i att man (jag) köper allt eller inget. och köper jag bara en är jag alltid lite orolig att produkten ska ta slut,så ofta köper jag flera av samma.

som sån här aloevera juice för 2000 spänn. drack det bara i typ en vecka.  

det finns väl i princip bara en sak jag använt mig mkt av och det är min kvarn och espressomaskin. crosstrainern, step up maskinen, gummibanden, hantlarna. wii spelet med den fantastiska brädan som jag åkte 10 mil för att handla...det bara står. 

och kl 15 ska min dotter vara utanför dagisets grindar.

<div class="quote"><div class="quote-nick">Anonym (ny) skrev 2011-10-05 14:40:13 följande:div>samma här...d" src="http://www.familjeliv.se/lib/js/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-undecided.gif" alt="Obestämd" border="0"> har du nåt jobb?
jag ska skicka in cv och ett personligt brev, jag kommer inte i gång alls, ringde arbetsförmedlingen och hon sa att man kunde maila sitt cv så kunde man få feedback. länkarna är uppe men jag har ej kommit längre.
Sambon skulle komma hem vid tolv och då plockade jag och dammsög hysteriskt snabbt och slarvigt. orkade inte ens ta fram skurhinken utan sprayade golvet med rengöringsspray och drog lite med moppen. 

hahahaha

förlåt att jag babblar så mycket om mig själv. div>
Det där känner jag också igen. Jag har ett extrajobb, men min sambo fick tjata på att jag skulle ta och skriva klart mitt personliga brev och så och gå runt och lämna i lite butiker. 

Samma sak när han ber mig dammsuga så brukar jag typ dammsuga 10 min innan han kommer hem haha. Väntar alltid till sista minuten med det där tråkiga :P Innan dess har jag mest suttit i soffan framför datorn helt apatisk typ :P    

jag kom nog inte och förstörd och tog över tråden lite, känner mig skitdum för detta. läste lite i början av tråden när det blev lite kaos för många, och så mkt att läsa och ev besvara.
Jag är som strulmaja skrev om, en öppen ventil. jag tänker aldrig innan ut vad jag ska säga, tankarna bara kommer och jag måste skriva. kan inte strukturera upp det (som ni kanske märker)

 måste bara berätta om en sak som hände i helgen som jag tyckte var otroligt obehagligt, vet inte varför det blev så...var tvungen att dricka vin så jag hade nåt att skylla på, för mig själv.
men när jag tittade på idol och någon pratade, så var det som att jag inte kunde ta in informationen.

Annars när jag tittar på teve så lyssnar jag och förstår, men det var som att det var en vägg mellan mig och teven, en barriär. jag hörde vad som sas, men kunde inte sortera. kanske är kopplat till detta eller inte.
jag satt nog bara och gjorde ingenting, kanske var det som var felet :P 

några skriver om social fobi och kallprat, det är nåt jag inte har problem med, däremot så har det blivit så mer och mer att jag tappar tråden och känner att jag fan inte vet vad jag ska säga, och får lite panikkänslor och försöker prata bort. Tror det har att göra med att jag är "ur systemet" sen 1,5 år tillbaks. är man i ute i arbetslivet och träffar folk, diskuterar osv blir det bättre. men jag är rädd att folk tycker jag att låter dum och korkad.

om nån börjar se ointresserad ut tänker jag "gud vad han måste tycka att jag är tråkig"
Att vara ute med min extremt begåvade, utbildade och verbala tjejkompis är rena döden.
När vi hamnar på pubar eller liknande sammanhang ihop med andra känner jag mig SÅÅÅ off. jag har inget intressant eller vettigt att bidra med, framför allt inte när de talar om alla sina resor och allt se fått uppleva. jag har blivit så osäker att jag i stället är helt tyst.
I tidigare fall har jag nästan vart mittpunkten.

 

<div class="quote"><div class="quote-nick">Anonym (känner igen mig) skrev 2011-10-05 15:04:56 följande:div>Det där känner jag också igen. Jag har ett extrajobb, men min sambo fick tjata på att jag skulle ta och skriva klart mitt personliga brev och så och gå runt och lämna i lite butiker. 

Samma sak när han ber mig dammsuga så brukar jag typ dammsuga 10 min innan han kommer hem haha. Väntar alltid till sista minuten med det där tråkiga :P Innan dess har jag mest suttit i soffan framför datorn helt apatisk typ :P    div>det är som att samtala med sig själv. haha jag är helt fascinerad.

"jag kom nog in och förstörde" ska det stå i #2996

Om tröttheten. 
- det enda som får mig pigg är roliga saker, annars är jag ofta trött och seg.

Om aggressionsutbrott.
- jag har alltid haft aggressionsutbrott. i tonåren var det ständigt svordomar, fruktansvärt elaka ord, klirrandes glas och dörrar som smälldes. jag tänder till direkt när det gäller sambon också, hornen växer ut och jag hatar den förbannade jävla skitidioten. just då alltså barader="0" alt="Flört"> vi har vart ihop sen vi var 17, vilket var 11 år sen. sen barnen kom blev det lite bättre, iaf framför dem. :P

Om PMS.
ja alltid haft svår pms. ännu argare och känsligare några dagar innan.

Om graviditet.
humöret svängde där en hel del, dock inte så mycket. jag höll på att dö bägge gångerna men det gick bra till slut.

Ljud
det skär i öronen på mig när ungar låter. satan i gatan vad arg jag blev nyligen när sonen skulle viska en sak i mitt öra, men BLÅSTE i stället. jag tror jag är överkänslig mot ljud

Sömn och ljud
jag somnar när jag stupar, har aldrig kunnat lägga mig ner i mörkret och bara somna.
Bio och ljud
jag vill inte att det ska vara för högt, annars inget problem.

Bilkörning
jag har inget körkort och ska nog inget ha heller :P(blir så jävulskt arg)

Humor
jag HATAR verkligen när folk ska vara roliga och dra nån historia, jag tänker att det förväntas att jag ska skratta och i rätt tillfälle" så jag kan inte slappna av, ibland fattar jag inte utan skrattar ändå när andra gör det. hahahahahha
jag kan skratta när folk säger konstiga saker, en gång på jobbet sa en invandrartjej att det brann i stekpannan, jag rusade dit och såg att det bara var lite bränt. jag skrattade jättemycket åt detta, men hon blev ASförbannad.
jag delar verkligen inte samma humor som de flestaandra av mina kompisar och deras tråkiga videos på youtube.
förutom dessa --->http://www.youtube.com/watch?v=Dp0Bt2cbcc8 jag tror det är allvaret i han som "intervjuar" geten. sånt är askul.  eller denna för jag brukar också snurra så fort.
    dded&v=RlyzHkRESaI">http://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=RlyzHkRESaI
   

<div class="quote"><div class="quote-nick">Anonym (ny) skrev 2011-10-05 14:23:39 följande:div>jag blir galen på att det inte går att förklara detta så bra för folk =( jag läste i tråden att någon skrivit, "utan mediciner så sitter jag bara, klickar på länk efter länk på datorn...kommer inte i gång med sysslor som är tråkiga" det ÄR ett problem för oss, men det går typ inte att förklara utan att låta som att man är en lat jävel. visst kan jag ju göra det, jag är inte handikappad, och när jag väl gör det, visst inga problem även om det blir slarvigt ibland. Men det gäller att komma i gång. det är nåt folk bara garvar åt i princip.div>
Tkr ditt inläggom vattenglaset och kontrollen var klockrent beskrivande ..

<div class="quote"><div class="quote-nick">Anonym (ny) skrev 2011-10-05 14:34:40 följande:div>jag har ju som sagt ingen diagnos, jag vet att jag pratar som om jag hade det, men jag VET att jag har det, det bara är så. och det här med igångsättningssvårigheterna är bara en del av det.Jag tycker själv att det är lättare att ta hand om hemmet och göra tråkiga saker när jag är igång. som när jag jobade förrut (jobbade mycket under 7 år, ofta heltid) då kändes det inte lika jobbigt. det beror på vad det är för slags stress. Om jag skulle ha kalas hemma kl 15, kunde jag komma på kl 12 att jag ville bjuda på smörgåstårta XL, och om just den laxen jag behövde inte fanns i butiken hemma och fick åka långt - inga problem. trots att hemmet såg ut som ett bombnedslag och jag som ett vrak.

Men negativ stress, som på mornarna när barnen ska i väg i tid (min son går själv till skolan sen 2 veckor tillbaka, han har en tid att passa och det är en enorm lättnad för mig) förra året var lilltjejen tvungen att följa med och lämna sonen, och hon hade en jävla hemsk period där hon vägrade att ha på sig de flesta kläder. Sonen fick jag klä på med tvång. Jag ställde mig i vardagsrummet och skrek rakt ut, stampade med fötterna och ville gråta.
ok, jag brukar inte bete mig så, men jag kan inte hålla saker inom mig.

Sån typ av stress gör mig hysterisk, och mitt blodsocker pga min diabetes gör mig ännu mera svettig och arg. sen att jag glömmer mer saker och så. 

En sak, när jag var sjuk och hostig för nåt år sen fick jag coccilana hostmedicinen utskrivet. Jag började ta mer och mer och fick ev an kompis. DÅ kunde jag göra tråkiga saker.
Det var tex tråkigt tyckte jag att måla en bokhylla, men det var inga problem att komma i gång.
Jag tänkte på det nu att vad skönt det vore om man fick nån medicin och jag kunde känna så igen. Jag höll på så under typ 2 månader, men satte stopp sen, vill ju inte bli för beroende av morfinpreparat. div>Oj. detta är alarmerande.
Ja man blir "värre" under stress och visst gör lite morfin världen tillen bättre plats att leva i?? Fyfan, exakt såhar jag det.. Fast jag äjuoxå beroende, tar dock metadon nu i medicinsk syfte..

<div class="quote"><div class="quote-nick">Anonym (ny) skrev 2011-10-05 14:40:13 följande:div>samma här...d" src="http://www.familjeliv.se/lib/js/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-undecided.gif" border="0" alt="Obestämd"> har du nåt jobb?
jag ska skicka in cv och ett personligt brev, jag kommer inte i gång alls, ringde arbetsförmedlingen och hon sa att man kunde maila sitt cv så kunde man få feedback. länkarna är uppe men jag har ej kommit längre.
Sambon skulle komma hem vid tolv och då plockade jag och dammsög hysteriskt snabbt och slarvigt. orkade inte ens ta fram skurhinken utan sprayade golvet med rengöringsspray och drog lite med moppen. 

hahahaha

förlåt att jag babblar så mycket om mig själv. div>Jag har inte öppnat min post sedan december 2008 :S
Det värsta är att jag varit mer fungerande tidigare - med stora svårigheter visserligen - men inte alls så handlingsförlamad som jag är nu. Släpper man taget och går ner sig och lägger till med beteenden som inte bidrar till förändring, eller rentav försämrar den egna tillvaron - så är det så jävla svårt att tasig ur skiten.. Jag gör ingenting, sitter bara och blir gammal i onödan. Framför datorn,eller inoch ut inom psykiatrin och beroendevården, varvat med tungt missbruk hemlöshet och missär.. Nu har jag varit "ren" (dvs.heroinfri i några veckor) flyttat in till morsan som försöker hjälpa.Jag bara ligger i sängen dygnet runt. Framför datorn, vet ej hur jag kommer vidare.