• BeaBee

    ADD symptom hos vuxna

    Samarkand skrev 2011-01-19 18:26:26 följande:

    Anonym(ADD?): Men vad trevligt då är vi två om saken.. Tyvärr väcker min katt mig också sen vid 5-6 och vill ha frukost..
    Atarax skrev han ut. Så nu äter jag massor av allergimedicin, måste ju medicinera hela året om för min födoämnes/pollenallergi redan.


    Hur fungerar Atarax för dig? Jag fick det förut men kan inte använda det eftersom jag blir helt knäpp i huvudet dagen efter och kan verkligen inte komma upp ur sängen.

    Ja nu har jag nyss klivit upp och har panik över allt jobb jag måste hinna göra hemifrån idag. Hinner verkligen inte med mig om jag inte får sova!!
  • Samarkand
    BeaBee skrev 2011-01-20 15:36:55 följande:
    Hur fungerar Atarax för dig? Jag fick det förut men kan inte använda det eftersom jag blir helt knäpp i huvudet dagen efter och kan verkligen inte komma upp ur sängen.

    Ja nu har jag nyss klivit upp och har panik över allt jobb jag måste hinna göra hemifrån idag. Hinner verkligen inte med mig om jag inte får sova!!
    Samma här tyvärr. :( Och jag försöker hålla mig till att stiga upp samma tid varje vardag för att få en rutin nu när jag är arbetslös. Men tyvärr när klockan ringer 07.30 så är jag helt död och somnar oftast om. . Så så kul är det. Det är ju precis som att ta sömntabletter. :(   Men hoppas kunna sluta med dem snart eller när jag fått diagnos få ngt annat. För jag funkar inte om inte jag får sova, då blir jag helt borta i skallen hela dan och gör massa fel hela tiden och får riktiga humörsvängningar..
  • Anonym (oj)
    Anonym (oj) skrev 2011-01-20 14:40:02 följande:
    Men då undrar jag, hur medicinerar man en så'n som jag som har GAD (diagnostiserad sen tidigare) och enligt psykologen med största sannolikhet även adhd och tourettes? Benzo funkar jättebra på min ångest, men det är ingenting man kan äta i stora doser varje dag, under lång tid då utsättningssymtomen är fruktansvärda och förvärrar alla symtom på mina npf, således är den bara bra som "vidbehovsmedicin".
    Vad skall man då medicinera mig med i övrigt?
    Jag upplever att alla dessa tre funktionshinder är lika handikappande för mig, d.v.s. det är ingen av dem som utmärker sig extra mycket. Dessutom är ju diagnoserna överlappande och försvårar varandra så att säga.
    Puffar lite, jag vill att Hedmanpazio ska se detta. :o)
  • hedmanpazio
    Anonym (oj) skrev 2011-01-20 21:12:56 följande:
    Puffar lite, jag vill att Hedmanpazio ska se detta. :o)
    Drömmer måste va min add som spökar.
  • Anonym (fått diagnos)
    Anonym (oj) skrev 2011-01-21 22:52:45 följande:
    Jag kan faktiskt dra mig till minnes att jag har haft en konstig form av knastrade i nacken.
    Det känns ungefär som att nån krossar cornflakes och sen häller på vatte längs mitten av nacken upp mot håret. Skumt va...
    Haha, ja, fast jag fattar inte riktigt hur du menar att det känns, men allt är ju subjektivt!

    Alltså, vår problematik är helt enkelt jävligt intressant att jämföra med adekvata fysiska besvär. Orsak och verkan. Ofta handlar allt om hur man bemöts och diagnosticeras och bedöms från allra första början.

    Panikångest kan vara TIA.
    Hjärt/kärlsjukdomar kan orsaka/ha orsakat syrebrister som ger oss våra problem.
    Våra överkänsliga totalsabbade nerver har kanske skadats av chock, skador i märg, missbildningar eller infektioner.
    Skadat nervsystem ger upphov till autoimmuna sjukdomar. De behandlas (hos de som har tur, rätt kön, föds i rätt socioekonomiska status, har kapital) som fysiska. Fast det förstås, vår autoimmunitet har skyllts på vårt psyke och därmed är vi inte bara autoimmuna fysiskt utan även psykiskt, vilket förvärrar det ännu mer.

    Alltså, jag kan fortsätta i tjugo evigheter, poängen är att det är helt sjukt hur samma grundproblem blir till helt olika diagnoser... När det ofta är EXAKT SAMMA SAK som är grunden. Att människor som egentligen var precis likadana från början, utvecklas så extremt olika beroende på yttre omständigheter.
    När jag då, som ikväll, hittar så galet många konkreta exempel och samband som styrker min tes så blir jag helt jävla galet upprymd och arg på samma gång.

    De man inte vill bekosta adekvat vård och utredning diagnosticerar man med valfri stigmatiserad diagnos som lägger fokus på denne människas brister. Där fortsätter de utplåna sig själva och trampas på. Hos dem beror alla symptom på svaghet, lathet, dumhet och övriga attrubitioner. Allt är deras eget fel/vårt eget fel. De ska medicineras med psykofarmaka och behandlas genom att praaaaataaaaaaaa, för alla problem ligger ju i deras huvuden! Dessa människor dör tidigare också, och det är såklart för att de är så svaga och väljer att leva på ett så omoraliskt och ansvarslöst sätt.

    De som är finare och högre upp i hierarkin får adekvata utredningar, mediciner för de faktiska fysiska åkommorna, samt operationer. Då beror yrsel, huvudvärk och nedstämdhet på nån hjärtsjukdom eller en tumöööööööör, ja DÅ ska de fina maskinerna fram! Dessa människor utreds och får ligga inne och behandlas. "Det var ingen tumör, men det var ju tur att vi tittade efter, nu när du sa att du kände dig lite dålig! Vi bokar in ett återbesök snart för att vara på den säkra sidan. Nu får du ligga över här ett par dagar så du kan hämta dig."

    Det är helt, helt, helt, helt, helt jävla sjukt.

    Jag accepterar det helt enkelt inte. Och att "det forskas om orsaker till ADHD/Autism"? Hell fucking jävla NO att det gör, för att göra det vore förbannat jävla enkelt. Det är bara att utföra adekvata medicinska utredningar på oss här, så hade nog många frågor besvarats ganska så snabbt.

    Forskare ÄR inte så jävla tröga. Det är bara kapitalister som är det.
  • Anonym (fått diagnos)

    Och inte att förglömma, dricker man alkohol för att man har ont så är man alkoholist. Då är eventuella smärtor även orsakade av just alkoholkonsumtionen. Då ska man bara sluta dricka alkohol, så slutar det göra ont och övriga kroppsfunktioner börjar även de fungera rätt. Gör de inte det så är det för att man varit så svag och dum att man druckit alkohol.

    Undersöker om man har adekvata medicinska problem gör man inte förrän det är försent. "Oj, du har cancer. Det är för att du druckit alkohol."

    Helt jävla galet... Resonemanget ovan går att applicera på all sorts icke accepterad självmedicinering för all sorts adekvat men outredd fysisk problematik.

  • strulmaja
    Anonym (fått diagnos) skrev 2011-01-21 23:27:06 följande:
    Haha, ja, fast jag fattar inte riktigt hur du menar att det känns, men allt är ju subjektivt!

    Alltså, vår problematik är helt enkelt jävligt intressant att jämföra med adekvata fysiska besvär. Orsak och verkan. Ofta handlar allt om hur man bemöts och diagnosticeras och bedöms från allra första början.

    Panikångest kan vara TIA.
    Hjärt/kärlsjukdomar kan orsaka/ha orsakat syrebrister som ger oss våra problem.
    Våra överkänsliga totalsabbade nerver har kanske skadats av chock, skador i märg, missbildningar eller infektioner.
    Skadat nervsystem ger upphov till autoimmuna sjukdomar. De behandlas (hos de som har tur, rätt kön, föds i rätt socioekonomiska status, har kapital) som fysiska. Fast det förstås, vår autoimmunitet har skyllts på vårt psyke och därmed är vi inte bara autoimmuna fysiskt utan även psykiskt, vilket förvärrar det ännu mer.

    Alltså, jag kan fortsätta i tjugo evigheter, poängen är att det är helt sjukt hur samma grundproblem blir till helt olika diagnoser... När det ofta är EXAKT SAMMA SAK som är grunden. Att människor som egentligen var precis likadana från början, utvecklas så extremt olika beroende på yttre omständigheter.
    När jag då, som ikväll, hittar så galet många konkreta exempel och samband som styrker min tes så blir jag helt jävla galet upprymd och arg på samma gång.

    De man inte vill bekosta adekvat vård och utredning diagnosticerar man med valfri stigmatiserad diagnos som lägger fokus på denne människas brister. Där fortsätter de utplåna sig själva och trampas på. Hos dem beror alla symptom på svaghet, lathet, dumhet och övriga attrubitioner. Allt är deras eget fel/vårt eget fel. De ska medicineras med psykofarmaka och behandlas genom att praaaaataaaaaaaa, för alla problem ligger ju i deras huvuden! Dessa människor dör tidigare också, och det är såklart för att de är så svaga och väljer att leva på ett så omoraliskt och ansvarslöst sätt.

    De som är finare och högre upp i hierarkin får adekvata utredningar, mediciner för de faktiska fysiska åkommorna, samt operationer. Då beror yrsel, huvudvärk och nedstämdhet på nån hjärtsjukdom eller en tumöööööööör, ja DÅ ska de fina maskinerna fram! Dessa människor utreds och får ligga inne och behandlas. "Det var ingen tumör, men det var ju tur att vi tittade efter, nu när du sa att du kände dig lite dålig! Vi bokar in ett återbesök snart för att vara på den säkra sidan. Nu får du ligga över här ett par dagar så du kan hämta dig."

    Det är helt, helt, helt, helt, helt jävla sjukt.

    Jag accepterar det helt enkelt inte. Och att "det forskas om orsaker till ADHD/Autism"? Hell fucking jävla NO att det gör, för att göra det vore förbannat jävla enkelt. Det är bara att utföra adekvata medicinska utredningar på oss här, så hade nog många frågor besvarats ganska så snabbt.

    Forskare ÄR inte så jävla tröga. Det är bara kapitalister som är det.
    Jag förstår vad det är du skriver, vad och hur du menar.
    Det jag däremot ställer mig tveksam till är om det verkligen är såhär "enkelt"?

    Hade inte forskarna kommit fram till att ADHD bl.a beroedde på "trasiga" gener?  
  • Anonym (fått diagnos)
    strulmaja skrev 2011-01-21 23:57:09 följande:
    Jag förstår vad det är du skriver, vad och hur du menar.
    Det jag däremot ställer mig tveksam till är om det verkligen är såhär "enkelt"?

    Hade inte forskarna kommit fram till att ADHD bl.a beroedde på "trasiga" gener?  
    Nej, jag tror inte att det är enkelt. Men jag tror heller inte att alla som ger uttryck för samma symptom har samma grundproblem. Jag tycker att det känns otryggt att så mycket makt ligger i händerna på en vårdkedja som är så uppenbart inkompetent, inkonsekvent och godtycklig i sina bedömningar och att det dessutom helt saknas andra verktyg än just dessa tolkningar för att fastställa orsak och verkan.

    Jag tycker att vissa medicinska utredningar borde vara standard. Det finns inget hållbart argument mot att de inte skulle vara det, innan man sätter in medicinering.

    Detsamma omvänt, om man söker vård för att man har ont i magen, så ska man kunna lita på en läkares bedömning. Men man ska inte kunna gå dit och kvida sig till starka smärtstillande utan att först undersökas, och man ska inte nekas undersökning med argument som "du är ju kvinna", "det är psykiskt" eller "du får väl äta nyttigare".

    Det jag menar är väl att jag inte kan förstå att inte fler är kritiska till detta. Jag förstår inte hur man kan sitta som "professionell" i vårdkedjan och göra bedömningar på människor utan att tycka att det borde till bättre metoder. Jag kan inte förstå att inte fler kämpar för att få det att gå i rätt riktning. Jag fattar det helt enkelt inte, jag förstår inte hur människor kan vara så jävla dumma att de tror sig kunna bedöma en annan människa genom att ställa några frågor och jag kan verkligen inte lita på "professionella" som inte ens ger minsta antydan till att KRÄVA mer för sina klienter.
  • strulmaja
    Anonym (fått diagnos) skrev 2011-01-22 00:23:31 följande:
    Nej, jag tror inte att det är enkelt. Men jag tror heller inte att alla som ger uttryck för samma symptom har samma grundproblem. Jag tycker att det känns otryggt att så mycket makt ligger i händerna på en vårdkedja som är så uppenbart inkompetent, inkonsekvent och godtycklig i sina bedömningar och att det dessutom helt saknas andra verktyg än just dessa tolkningar för att fastställa orsak och verkan.

    Jag tycker att vissa medicinska utredningar borde vara standard. Det finns inget hållbart argument mot att de inte skulle vara det, innan man sätter in medicinering.

    Detsamma omvänt, om man söker vård för att man har ont i magen, så ska man kunna lita på en läkares bedömning. Men man ska inte kunna gå dit och kvida sig till starka smärtstillande utan att först undersökas, och man ska inte nekas undersökning med argument som "du är ju kvinna", "det är psykiskt" eller "du får väl äta nyttigare".

    Det jag menar är väl att jag inte kan förstå att inte fler är kritiska till detta. Jag förstår inte hur man kan sitta som "professionell" i vårdkedjan och göra bedömningar på människor utan att tycka att det borde till bättre metoder. Jag kan inte förstå att inte fler kämpar för att få det att gå i rätt riktning. Jag fattar det helt enkelt inte, jag förstår inte hur människor kan vara så jävla dumma att de tror sig kunna bedöma en annan människa genom att ställa några frågor och jag kan verkligen inte lita på "professionella" som inte ens ger minsta antydan till att KRÄVA mer för sina klienter.
    Jag håller med dig helt och hållet. Man borde ha någon slags medicinsk utredning och undersökning som standard. Undrar hur många verkliga fysiska åkommor som blir bortviftade som enbart psykosomatiska och medicinceras med te.x antidepressiva? Och nu kanske jag kommer ifrån ämnet....

    Men en sak, som tydligen ses som "lite" av ett problem (om jag ska tro läkaren jag besökte) är gruppen "De inbillningssjuka", alltså de som lider av hypokondri. Denna grupp tar mycket tid, plats, energi och framförallt pengar. Hur ska man göra med denna grupp? Ska man erbjuda och ge dom en medicinsk utredning och grundlig undersökning varje gång de kommer med sina symtomlistor? Ska man remittera dom vidare till psykvården? Om ja, kommer de ens att tacka ja till att få psykiatrisk hjälp? Antagligen inte. Så hur ska man sålla och bedöma i dessa situationer? Går det att följa en mall? Hur kan man göra så att det blir rättvist för alla? Är det ens möjligt?  
  • Anonym (fått diagnos)
    strulmaja skrev 2011-01-22 12:29:20 följande:
    Jag håller med dig helt och hållet. Man borde ha någon slags medicinsk utredning och undersökning som standard. Undrar hur många verkliga fysiska åkommor som blir bortviftade som enbart psykosomatiska och medicinceras med te.x antidepressiva? Och nu kanske jag kommer ifrån ämnet....

    Men en sak, som tydligen ses som "lite" av ett problem (om jag ska tro läkaren jag besökte) är gruppen "De inbillningssjuka", alltså de som lider av hypokondri. Denna grupp tar mycket tid, plats, energi och framförallt pengar. Hur ska man göra med denna grupp? Ska man erbjuda och ge dom en medicinsk utredning och grundlig undersökning varje gång de kommer med sina symtomlistor? Ska man remittera dom vidare till psykvården? Om ja, kommer de ens att tacka ja till att få psykiatrisk hjälp? Antagligen inte. Så hur ska man sålla och bedöma i dessa situationer? Går det att följa en mall? Hur kan man göra så att det blir rättvist för alla? Är det ens möjligt?  
    Nej, jag tycker inte att du kommer ifrån ämnet.

    Jag tycker att alla borde få en helkroppsgenomgång på alla sätt möjliga flera gånger i livet. Och jag tycker inte att någon ska diagnosticeras som hypokondriker innan de har fått en undersökning. Många hypokondriker skulle förmodligen även må bättre av att 1) Tas på allvar, 2) Känna trygghet i att det inte finns några STORA medicinska verkliga problem, och 3) Känna trygghet i att de kommer att bli tagna på allvar om de skulle må dåligt framöver, och 4) Faktiskt få adekvat vård OM det hittas något.

    Jag ser det snarare som en investering i folkhälsan.
Svar på tråden ADD symptom hos vuxna