ADD symptom hos vuxna

Hmm, nu är vi tydligen två st. Anonym (oj) här...

Jag är iaf anonym (oj) nr 1 (som nu äntligen får skriva anonymt igen), och jag har en liten update.
Var på bedömningssamtal idag och efter samtalet så psykologen "det råder ingen som helst tvivel om att du har både adhd och tourettes, samt förmodligen en del annat..."
Så nu väntar utredning och sen förmodligen medicininsättning.

Skönt att någonting händer! Varför misstänker dom Tourettes? Om du skrivit inlägg om det så har jag missat det totalt.

Jag var helt slut igår, därför jag inte skrev i tråden. Försov mig på morgonen och hann bara kladda på lite smink och ringa svärfar som fick köra. Därefter hade jag tusen olika ämnen plus att jag pluggade lite i ett annat ämne på håltimmen. Var helt död verkligen.
Idag är jag lektionsfri så jag hade tänkt plugga lite men jag vaknade så sent så det blir inte lika mycket som jag hade tänkt. Den där vidbehovsmedicinen är inte bra att ta försent, det var den som strulade till min morgon igår också misstänker jag. Får klara mig utan om jag känner mig kass för sent...

Nu är jag iallafall fit for the tråd och kikar in då och då mellan naturkunskapsläxan om olika sorters energi...

Tics och tvång... Mindre smickrande, därför skriver jag inte så mkt om det här...

Motoriska, samt vokala.
Det vokala är precis som för dig, ljud. Harklingar, små grymtanden (haha, värsta grisen).
De motoriska är ögontics, jag rör käkarna på ett speciellt sätt, gapar, spänner näsan och näsborrarna, slår med händerna på benen ibland, skakar händerna på ett speciellt sätt när jag skriver and so on.
ÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅH, jag känner mig som ett psykfall, men läkaren sa att medicineringen jag kommer få förmodligen kommer hjälpa jättebra mot just det.
De flesta av mina tics kan jag dock undertrycka när jag är i sällskap, framförallt med främlingar - men de måste ut förr eller senare. :o)

Nej, du är absolut inte något psykfall! Det är många som har tics av olika anledningar. Om man betraktar en stor folkmassa, tex vid provtillfällen eller på lektionerna, kan man se en hel del.
Jag får tics när jag pratar ibland, om jag pratar för fort och samtidigt känner mig pressad kan jag skrika till, typ IHHK! Eller fastna på det senast sagda ordet och upprepa det ett par gånger. Det är väldigt sällan det händer. De senaste gångerna var när jag skulle ringa och sjukanmäla mig för ett tag sedan. När jag precis skulle lägga på kom jag på att jag inte sagt min klass (man spelar in ett meddelande när man sjukanmäler sig här), så jag tog upp telefonen igen och skulle säga klassen men det blev typ "eoeoeoeoeoe" lite ryckigt, och sen skämdes jag och la på. Undra vad hon tänkte som hörde det. Sen fick jag det en gång hos läkaren också när jag skulle berätta viktiga saker. Rätt pinsamt. Då skrek jag till efter en mening då jag fastnat på ett ord.
Dina tics låter mer handikappande än mina, så jag förstår att dom misstänker TS. Vad är det för medicinering dom erbjuder?

Oj, nåt sånt har jag aldrig upplevt, det låter lite besvärligt. Men också lite gulligt. :o)

Medicineringen kommer vara centralstimulerande, alltså samma som för adhd:n. Vissa anser att man får mer tics av centralstimulerande, men han sa att den uppfattningen var kraftigt överdriven. Han sa att av ungefär 600 som han medicinerat med centralstimulerande har tre st. fått mer tics, resten har blivit bättre.
Egentligen så är det ju adhd:n som är mest handikappande för mig, touretten kan jag kontrollera någorlunda.

Haha, nja inte så gulligt på nära håll. En del har faktiskt blivit rädda. :-O

Jaså, det visste jag inte. Jag har inte upplevt varesig förbättring eller försämring. Möjligtvis att det kommit liiite oftare nu sen jag bytte till concerta. Men inte något extremt, två gånger i månaden istället för en kanske.
Ja, men då slår du ju två flugor i en smäll, förhoppningsvis.

Ja, jag hoppas det.
Är bara lite rädd att jag hoppas på FÖR mycket, men iofs, vadsomhelst som är bättre än det är nu är bra.

Hej på er!
Jag är en vilsen själ som verkligen känner igen er i allt vad ni skriver... flera av inläggen här känns precis som tagna ur mina känslor och sätt att vara.
Jag ska läsa igenom lite mer har bara hunnit några sidor än. Jag har levt med någon form av psykisk störning i hela mitt, har alltid kännt mig annorlunda samt att jag ofta oxå var de i sättet mot för hur andra är.
De värsta för mig är mina tankar och ångest, att inte komma igång med saker, händer de mycket runt kan vara en sån lite sak att jag haft flera  telefon samtal med olika vänner eller familj på en dag för att ska bli snurrigt och jag får för mycket som snurrar i huvudet... snurrar in mig som sjutton i andras bekummer och problem--- samt att jag har mina egna. I mittt huvud så kretsar typ allt runt mig,,, typ att jag sitter här hemma och funderar på vad grannen tänker och känner om mig... har jag varit där på besök tex så börjar mina hjärn spöken om allt möjligt av att jag sagt eller gjort nåt som hon nu sitter och funderar på osså är processen igång.. har svårt att skriva ner allt på en gång då jag tappar fokus.
Jag har inte fått en ADHDdiagnos men har fått förfrågan flera gånger... men jag har aldrig kommit igång... jag en annan del i mig bromsar mig från att ta itu med dessa saker medans en annan del bara ropar på hjälp, Jag har haft med psykvården att göra sedan tio år tillbaka och har vart en försöks kanin känns de som på antidepprissiva medel som finns men inget har hjälpt mig under nån  längre period. I somras så forlorade jag både min mamma och fick missfall med 2 veckors mellan rum. då brakade jag helt och bestämde mig för att sluta med alla mediciner när jag ändå var så långt nere man kunde vara... sagt och gjort.... och jag mår inte sämre nu än vad jag gjorde medans jag åt dom. Vill inte äta medicin men orkar snart inte leva med mig själv heller. blir väldigt destruktiv i mitt tanke mönster när tankarna spinner på i en fart närmare x2000 och de saktar nästan aldrig ner.... hur ska jag få motivation att starta med en utredning? Har precis börjat arbetsträna på två timmar om dagen och just nu är de allt jag klarar. På arbets platsen kan jag stänga av min snurriga luva och få tänka på annat. De är bla annat ett av  bedövnings medel jag haft...jobb..jobb..jobb.. har bränt ut mig hur många gånger som helst pga av att jag tillslut flyr in att bara jobba. Har förut jobbat inom restaurang och vården vilket är yrken där man kan få jobba i princip hur mycket som helst bara man orkar jobbar. Brände ur mig senast för två år sedan. Och är nu på väg tillbaks igen... fast den här gången tar jag mycket mindre steg... är alldeles för slut som artist. Jag har ett tufft 2010 med massa tragedier utöver mitt psykiska handikapp som satt sina spår...
Allt mitt snurr uppe i luvan gör att jag får sociala handikapp..... varenda punkt om som TS skrivit känns som taget ur mig.
Är en utredning jobbig att göra och tycker ni här i tråden att  dekanske skulle kunna vara något för mig`?
Jag har pappren hemma som min läkare vill att jag ska fylla i för att påbörja utredningen, hsr hsft dom hemma sedan septemper och har tittat på dom kankse två gånger. Jag tycker de var svåra frågor att svara på,

vet inte vad jag ville komma med de här inlägget egentligen.... ber om ursäkt om jag skrivit snurrigt och oförstårligt. Jag har svårt att sätta ord på mina känslor... ibland går de jätte bra men när jag de extra jobbigt så finner jag inte orden. Tappar även ord ibland när jag pratar... känner mig så himla olik alla andra, Är de fördelar med att få diagnosen? Får man verktyg som hjälper en med ens hemska tanke mönster tex.?

Tycker de är en jätte fin tråd iallfall!

// vilsen