• strulmaja

    ADD symptom hos vuxna

    Det skrivs inte så mycket här i tråden längre. Hur är det mer er allihop? 

    För egen del är det sådär. Någon här nämnde att specialintresset just nu var att söka information om ADHD/ADD och det har varit och är väl fortfarande likadant för mig. Jag går in i det alldeles för mycket, lägger nästan all min vakna tid åt att söka och "forska" och sen blir jag så trött, så trött och får ingen energi över för det mer väsentliga, som te.x att svara på inlägg här. Mitt självförtroende är inte heller på topp just nu, jag är ganska less på mig själv för tillfället och önskar så att jag kunde få någon hjälp att organisera och strukturera upp det kaos som finns runtomkring och inom mig. Men jag har fortfarande inte hört något från någon läkare eller psykolog och jag har inte heller fått tummen ur och ringt för att höra hur det går. 

    Skulle så gärna vilja ha tips och råd från er andra hur ni gör för att ta er igenom dagarna utan att få utbrott eller tappa bort er själva eller barnen. Jag är bara så frustrerad just nu för att jag inte tycks få ihop det så som jag vill der="0" alt="Rynkar på näsan"> 

  • Tidiz

    Hej alla!
    Jag tror jag behöver er hjälp, ni som är under utredning eller har fått er diagnos, hur har ni gått tillväga?
    Jag har nu ringt som en galning, vårdcentralen först, antog ju att de skulle ha koll men blev skickad till öppenpsyk som skickade mig till vårdcentralen som skickade mig till psykiatrisköterskan som skickade mig till öppenpsyk.
    Nu har jag börjat få den där jävla "lägga mig i sängen å sparka mig trött-känslan" som jag alltid får när inget går som jag vill.
    Blir så trött på hur vården fungerar, eller fungerar? Gör den verkligen det?
    Blir riktigt tacksam för svar.

  • monsken87

    Jag har diagnos ADHD, fick den i höstas pga att jag uppsökte psykolog för depression och visste inte varför jag mår dåligt, efter 2 veckor ville hon att jag ska fträffa läkare och ja han gjorde bedömning och jag fick skriva massa tester å grejjer och sen kom dom fram till ADHD, har alltid haft det men ingen har någonsin utrett varför jag varit 

    lätt distraherad
    tankspridd
    aggressiv (skärskillt när jag var ung, kunde gå igång på allt)
    extremt sprallig
    utåtaggerande
    tappar bort saker hela tiden
    glömmer bort saker hela tiden
    försenad
    kan ej hålla kvar jobb då jag blir utråkad fort
    samma sak med studier
    trött hela tiden men kunde knappt sova för hjärnan går på högvarv konstant

    mm mm finns mycket jag kan säga om detta...men nu vet jag varför jag alltid varit "konstig"

    men deppressionen var i sambnand med ADHD iaf, den har utvecklats under åren när jag inte förstått mig själv, inte vetat vad som är fel mm...men nu får jag iaf hjälp, medicineringen ska påbörjas efter denna graviditet så ska bli skönt å få lite struktur i vardagen. 


    <div id="forummessagefooter">Elias våran solstråle 2008-03-27div>
  • monsken87

    sitter och gråter här för mig själv nu...har läst era inlägg massor av dom och det är som att ni skulle vara jag, jag trodde aldrig att andra människor kunde vara som jag, alltid trott att jag var konstig, galen och knäpp som "glömde" ringa viktiga samtal (sköt upp dom rättare sagt men får som aldrig saken till skott förens d kanske e för sent) , endast jag som var slarvig och slö som hellre satt framför datorn och dagdrömde än att ta tag i tex tvätt...

    nu har jag en karl som jobbar jag är hemma, han är pedant...men, det är mig han hackar på om det ser grisigt ut, jag är jäkligt svag och sårbar när det gäller mina fel och brister, så jag panik städar och rensar och gör allt innan han kommer hem så att jag inte "ser lat ut"... 


    <div id="forummessagefooter">Elias våran solstråle 2008-03-27div>
  • idiblon yes
    <div class="quote"><div class="quote-nick">Tidiz skrev 2010-11-25 09:03:19 följande:div>Hej alla!
    Jag tror jag behöver er hjälp, ni som är under utredning eller har fått er diagnos, hur har ni gått tillväga?
    Jag har nu ringt som en galning, vårdcentralen först, antog ju att de skulle ha koll men blev skickad till öppenpsyk som skickade mig till vårdcentralen som skickade mig till psykiatrisköterskan som skickade mig till öppenpsyk.
    Nu har jag börjat få den där jävla "lägga mig i sängen å sparka mig trött-känslan" som jag alltid får när inget går som jag vill.
    Blir så trött på hur vården fungerar, eller fungerar? Gör den verkligen det?
    Blir riktigt tacksam för svar.div>Nej, vården fungerar extremt fruktansvärt dåligt. dles/flmtinymce/vendor/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-frown.gif" width="15" height="15" loading="lazy"><div id="forummessagefooter">FL är guld.div>
  • Tidiz
    <div class="quote"><div class="quote-nick">idiblon yes skrev 2010-11-25 09:15:24 följande:div>Nej, vården fungerar extremt fruktansvärt dåligt. dth="15" height="15">div>Jo den gör ju det, när man ringer å säger "hej, jag tror jag har ADD, för 99% av allt jag läst stämmer på mig." Kan det då vara så svårt att fixa en utredning, de behöver ju inte ens försöka komma på vad det är först.
  • strulmaja
    <div class="quote"><div class="quote-nick">Tidiz skrev 2010-11-25 09:03:19 följande:div>Hej alla!
    Jag tror jag behöver er hjälp, ni som är under utredning eller har fått er diagnos, hur har ni gått tillväga?
    Jag har nu ringt som en galning, vårdcentralen först, antog ju att de skulle ha koll men blev skickad till öppenpsyk som skickade mig till vårdcentralen som skickade mig till psykiatrisköterskan som skickade mig till öppenpsyk.
    Nu har jag börjat få den där jävla "lägga mig i sängen å sparka mig trött-känslan" som jag alltid får när inget går som jag vill.
    Blir så trött på hur vården fungerar, eller fungerar? Gör den verkligen det?
    Blir riktigt tacksam för svar.div>Hej! Jag har både bra och dåliga erfarenheter av vården. Psykvården har jag haft att göra med sedan, hm, ca 7 år tillbaka och flera ggr har jag hamnat mellan stolarna eller så verkar inte personalen jag mött veta var fan de ska skicka mig.

    Med detta gjorde jag iaf såhär. Jag kontaktade först öppenpsyk. Där sa man att jag måste gå via vårdcentralen. Hopp. Jag bokade tid på vårdcentralen och fick komma dit. Där tog man prover på sköldkörteln m.m sedan ställde läkaren ett par frågor, dels ville han veta varför jag misstänker ADHD/ADD. (Och mitt tips till dig är att skriva ner de symptom du har och känner igen dig i och tar med detta för jag fick som en blackout där jag satt) Därefter skrev en remiss till öppenpsyk och nu väntar jag otåligt på kallelse därifrån.

    Ring vårdcentralen igen och säg att du behöver en remiss till öppenpsyk därför att du vill göra en utredning. Du behöver inte svara på varför för du har all rätt att göra denna utredning, deras jobb är att skicka dig till rätt instans (något dom uppenbarligen inte verka fixa) men ge inte upp. Om du orkar så försök ta dig dit och prata med dom på plats i stället.
  • strulmaja

    Innan jag glömmer så vill jag passa på att rekommendera ännu en bok. Jag har kommit ungefär halvvägs i den and I love it. Den är skriven på ett lättförståeligt sätt, förklarar alla termer och förkortningar på ett sätt som t.o.m jag förstår och den har redan gett mig många svar på ett par av de frågor som luftats här i tråden, bl.a skillnaden på ADD och ADHD, vad som skiljer ADHD från bipolär, borderline och depression etc. Superbra bok helt enkelt.

    Den heter "Vunxa med ADHD/DAMP" och är skirven av Vanna Beckman. LÄS!

  • strulmaja
    <div class="quote"><div class="quote-nick">monsken87 skrev 2010-11-25 09:12:34 följande:div>sitter och gråter här för mig själv nu...har läst era inlägg massor av dom och det är som att ni skulle vara jag, jag trodde aldrig att andra människor kunde vara som jag, alltid trott att jag var konstig, galen och knäpp som "glömde" ringa viktiga samtal (sköt upp dom rättare sagt men får som aldrig saken till skott förens d kanske e för sent) , endast jag som var slarvig och slö som hellre satt framför datorn och dagdrömde än att ta tag i tex tvätt...

    nu har jag en karl som jobbar jag är hemma, han är pedant...men, det är mig han hackar på om det ser grisigt ut, jag är jäkligt svag och sårbar när det gäller mina fel och brister, så jag panik städar och rensar och gör allt innan han kommer hem så att jag inte "ser lat ut"... div>Visst känns det skönt att finna några tvillingsjälar? d" src="http://www.familjeliv.se/lib/js/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif" loading="lazy" border="0" alt="Glad"> Det är en enorm lättnad och en slags trygghet att veta att man inte är ensam om detta h-e som det emellanåt känns som. Nu vet ju inte jag om jag har ADHD, ADD eller något annat men för mig spelar det ingen roll just nu, jag känner mig mer hemma här bland er andra som är som jag än någon annanstans någonsin. 

    Jag känner så väl igen det du berättar, hur du panikstädar innan din karl kommer hem. Jag är också hemma och maken arbetar och jag kan gå en hel dag utan att göra något men ca 30 minuter innan jag vet att han stiger innanför dörren börjar jag laga middag, plockar upp leksaker, dammsuger, torkar av bordet, dukar för middag och när maken kommer hem säger han: Oj vad ambitiös du varit idag då! dig" src="http://www.familjeliv.se/lib/js/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-innocent.gif" loading="lazy" border="0" alt="Oskyldig">de" src="http://www.familjeliv.se/lib/js/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif" loading="lazy" border="0" alt="Skrattande">
    Men det är inte alla dagar som jag faktiskt orkar panikstäda. Vissa dagar när maken kommer hem ligger jag på soffan som en urvriden trasa och har varken fixat middag eller brytt mig att ställa in disken i diskmaskinen.
    Nu är inte min make speciellt pedant själv men han tycker att man (läs jag) som går hemma i ca 8 tim/dag borde kunna plocka i och ur diskmaskinen, tvätta minst 1 maskin, dammsuga om det behövs och det gör det ju alltid med en 1 åring här hemma. Och ja, jag tycker han har rätt. Jag BORDE klara av detta men det gör jag inte alltid, det är lite beroende på vilken dagsform jag är i men tycker jag också att alla dessa sysslor som hör en "hemmafru" till är så satans tråkiga, därför drar jag mig in i det sista för att göra dom.

    Jag utgår ifrån att din man vet om din diagnos men är han införstådd i vad den innebär?
Svar på tråden ADD symptom hos vuxna