Sökning: d
|
-
-
<div class="quote" data-id="63231635"><div class="quote-nick">mammamia78 skrev 2012-01-26 22:21:00 följande:div>Haha... näe jag kommer nog inte lägga till det i mitt CV heller sen, har berättat för chefen nu vad som är på gång iaf och försökt förklara att det kan förklara en del av mina svårigheter på arbetet..div>:D Ja det är enormt skönt att kuna förklara för dem som redan vet "hur man är" så att säga. De som inte vet hoppar jag över. Går och velar över att berätta för brorsan, vet inte alls hur han kommer ta det. Allt ska liksom vara perfekt i hans liv =/<div id="forummessagefooter">http://bakomaten.blogspot.com/ http://fingerfardigheter.blogspot.com/div> -
Jag har haft SÅÅÅÅÅ många fördomar mot folk som har ADHD, men nu när man själv har det så har fördomarna försvunnit ;) och man hör ju folk säga: "min hund är så stissig, han har SÄKERT adhd, haha" skitkul...
Nä, tänker inte skrika ut för hela världen att jag har ADD.. det har inte dom med att göra... -
Hej hopp... På Tors nästa v. Får jag min dom... Jag kan nästan inte tänka på annat o jag vill snart inte gå dit alls.... Gaah... Jag... Klarar inte av ifall han säger att det inte är adhd/add...
<div id="forummessagefooter">http://metrobloggen.se/bloggenomoss/div> -
<div class="quote" data-id="63232989"><div class="quote-nick">UmmAminah skrev 2012-01-27 00:08:00 följande:div>Hej hopp... På Tors nästa v. Får jag min dom... Jag kan nästan inte tänka på annat o jag vill snart inte gå dit alls.... Gaah... Jag... Klarar inte av ifall han säger att det inte är adhd/add...<div id="forummessagefooter">metrobloggen.se/bloggenomoss/div>div>
Hej. Jag är ny här =) Jag förstår precis vad du menar! Jag ska börja min utredning om 2 veckor, och jag vet inte vad jag gör om jag inte får en diagnos. Vad har man då liksom? Jag är mest orolig för biten om hur jag var som barn. Visst hade jag en del svårigheter, men inte "adhd-typiska". Mina föräldrar tyckte inte att jag var ett speciellt jobbigt barn. Ni som har fått diagnos som vuxen, misstänktes det redan när ni var barn? -
En till: jag var världens snällaste och lugnaste unge. Utom när jag inte fick som jag ville. Men drömmare. Ingen misstänkte något, men man visste knappt vad adhd var då. men de skulle knappast misstänkt något ändå. Jag kände precis som er.
<div id="forummessagefooter">http://bakomaten.blogspot.com/ http://fingerfardigheter.blogspot.com/div> -
Jag var rätt vild som barn och har känt igen en del av mig själv hos dottern, det där våghalsiga impulsiva men då när jag var i hennes ålder (7år) och yngre så var det inte nåt man visste nåt om direkt utan det var som det var mest. Idag hade det nog sett annorlunda ut men det fanns inte kunskapen då (jag är 33 år nu).
Men när jag tänker tillbaka på det så gick jag ofta ut ur klassrummet och sa jag skulle på toa osv för jag inte hade lust och koncentration att sitta en hel lektion i sträck. Gjorde väl lite dumma saker iblan, ogenomtänkta saker osv så folk började se på mig som konstig typ.
När jag var liten var jag en pojkflicka och hängde mest med killarna, körde bmx, klättrade i träd och mamma hade alltid hjärtat i halsgropen typ när det gällde mig. Och jag är typ så med min dotter idag, alltid orolig för hur hon ska skada sig härnäst, alltid är det nåt som händer. Mamma sa alltid ta det lugnt så går det bra allting men jag kunde ju inte bara ta det lugnt men ADHD fanns ju inte på kartan då.
Jag har nu fått en förståelse för min pappa som troligen har en diagnos dock inte ställd på honom men allt talar för det och min halvbror på pappas sida har det och båda hans barn har diagnos och jag är rätt övertygad om att både jag och dottern har det.
Nu börjar jag förstå varför pappa var som han var, men förr så såg jag på han som konstig och beteende han hade och vissa rutiner som absolut inte fick rubbas osv, sociala tillbakadragenheten att han inte ville umgås med folk, ha allt på sitt sätt osv... ja listan kan göras lång på hans beteende men det räcker att nu faller ALLT på plats även för min del men att få en förståelse för honom också, jag har nästan hatat honom för allt dumt han gjort tidigare men nu förstår jag nästan VARFÖR och det känns bra.
<div id="forummessagefooter">http://malinwallbenlamine.blogspot.com/div> -
Nu äntligen startas utredningen!!!
Läkaren sa att jag har typiska symptom för ADHD.
Han kunde nästan sätta diagnosen på första besöket!
MEN de fanns två saker som inte stämde in överhuvudtaget och de va att jag ÄLSKAR att läsa böcker.
Kan läsa samma bok om och om igendles/flmtinymce/vendor/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif" width="15" height="15" loading="lazy"> Framförallt Harry Potter böckerna och twilight!
Han menade på att man inte brukar kunna klara av att koncentrera sig att läsa så pass mkt som jag gör.
Och den andra orsaken va att jag under min skoltid va den som satt längst bak, tyst som en mus, blyg osv, samt att jag såklart va den som man mobbade!
Läkaren sa att dom som har ADHD brukar va klassens clown osv...
Jaja... Skönt som fan att man fått ett hum iaf!
-
Jag var också sen tysta o mobbade i skolan, har läst en del som yngre men bara vissa böcker som var riktigt intressanta. Numer ryser jag vid tanken på o läsa en bok. För mig trodde läkaren på ADD. Dottern stämmer in på det där med klassens clown och ADHD-symtomen m hyperaktivitet.
-
<div class="quote" data-id="63235467"><div class="quote-nick">finskaflikkan skrev 2012-01-27 10:00:39 följande:div>Nu äntligen startas utredningen!!!
Läkaren sa att jag har typiska symptom för ADHD.
Han kunde nästan sätta diagnosen på första besöket!
MEN de fanns två saker som inte stämde in överhuvudtaget och de va att jag ÄLSKAR att läsa böcker.
Kan läsa samma bok om och om igen
dth="15" height="15"> Framförallt Harry Potter böckerna och twilight! 
dth="15" height="15">
Han menade på att man inte brukar kunna klara av att koncentrera sig att läsa så pass mkt som jag gör.dth="15" height="15">
Och den andra orsaken va att jag under min skoltid va den som satt längst bak, tyst som en mus, blyg osv, samt att jag såklart va den som man mobbade!
Läkaren sa att dom som har ADHD brukar va klassens clown osv...dth="15" height="15">
Jaja... Skönt som fan att man fått ett hum iaf!dth="15" height="15">
div>wohoooo! Men jag var precis likadan! OCh är. Jag älskar att läsa. Men när jag sade det till psykologen frågade han hur det var med böcker jag tycker är ointressanta, och där tappar jag fokus på en gång och måste läsa flera gånger. Annars slukar jag böcker. Men vi tycker det är kul ju, och det är väl därför det går bra? Jag var också tysta musen. Men de säger ju att det ofta är så bland tjejer och att många därför inte blir diagnosticerade. Haha kunde lika gärna varit jag som skrev ditt inlägg :D
På onsdag är det infosamtal och på torsdag medicinstart, iiiih! (sedan ska jag ju utredas med, men han hade tillräckligt från första besöket för att jag ska kunna börja prova medicin så länge och pausa för utredningen sedan)<div id="forummessagefooter">http://bakomaten.blogspot.com/ http://fingerfardigheter.blogspot.com/div>