**Den stora feta LCHF-tråden**

Javisst men brukar välja mina tillfällen för detta ...och igår var ett strålande sådant..

Ber om ursäkt för äckelhets faktorn här men har problem! Då jag oftast har problem med magen är jag ALDRIG hård i magen snarare tvärtom och hittills har allt varit normalt men idag slog det till och jag är stenhård i magen. Får panik!

Har försökt nu 3 gånger men det går inte/jag vågar inte..

Vad ska jag göra?

Ha ha detta känns skämmigt

Det finns där men kommer inte ut då det är stenhårt och jag vågar inte ta i för mycket då det kändes rejält om man säger så.. Är inte van vid det och får nästan panikkänslor..

Jag har ju som sagt en IBS liknande mage och är van vid att vara lös/normal aldrig hård.
Med LCHF är magen mycket bättre och hittills har det varit helt normalt varje dag.

Vad tror du om typ dulcolax eller vad det heter, hade det hjälpt mig eller är det bättre att försöka ändå/med naturliga hjälpmedel? Har aldrig tagit laxerande i hela mitt liv.

En fråga om vikttappande: Jag tappade all min vikt första veckan i princip. Så på tre veckor har jag gått ner 3.5 kilo, men nästan allt tappades första veckan och var nog mycket vatten. Den här veckan har jag vägt och räknat på allt bara för att se så att jag inte gör ett nybörjarmisstag och ligger för högt, men jag ligger perfekt! Både i mängdprocent, mängd fett, gram kolhydrater etc.

Är det bara att vänta ut, eller vad är det för fel som gör att inget händer på vågen? Ja, jag har dåligt tålamod, jag vet! Men eftersom jag har massor att tappa så känns det så segt när det inte ens är några hekto som tappas. Jag pendlar inom ett halvt kilo fram och tillbaka. Upp en dag, ner lite en annan. Men totalt ungefär samma vikt som för två veckor sedan. När jag äter lågkalorikost tappar jag ett kilo i veckan ungefär om jag sköter mig, men det vill jag inte behöva gå tillbaka till.

Ska köpa kokosfett idag för att se ifall det kan påskynda det hela.

Tjoho sjukhus dieten har nog gett mig en kick nedåt på vågen eller iallfall i cm..har legat lågt i kolisar ätit massa chark och lite ägg och majjo och några coqtailtomater till...
Idag slank jag ner utan problem i strlk 36 jeans som förra veckan satt lite för tight..förvisso är det stretch men nöjd och glad över detta var en 34/36 innan jag fick barn gick upp för mycket med varje unge och blev en 40/42 men nu känns det som om jag hittat min perfekta mått inte pinnsmal utan med lite form och en strlk 36/38. Ett litet "cykeldäck" runt magen fortfarande som får vara mitt reservbränsle och försvinner den är det bara en bonus...Så slutresultat med omgångar av LCHF och mycket fusk under en lång period..Startade på strlk 42 efter dottern och stadiga 80 plus (låg på precis 100 på förlossningsdagen men tappade snabbt 15 kilo) och nu är jag nere på 66 kilo efter att ha stårr still på ca 72-74 i en lååång period innan jag för snart 6 veckor sen fick nog och körde igång med strikt LCHF igen..

Nu ska jag se om jag kan leja bort dottern till ngn kompis en timme så jag hinner gå på gymmet och springa av mig en stund på crosstrainern...annars får jag ta tag i städningen här hemma och vardagsmotionera lite..

Haha, jag är en typisk tajta kläder-människa Använder inte t-shirts för de är för fluffiga  Figurnära ska det vara, och om det är något som är lite vidare ska det vara figurnära på något sätt ändå, typ tajt över brösten, markera midjan etc etc

Alltså.... är det lättare att gå ner om man har MER att gå ner? sambon går ner  hela tiden trots lite fusk, räknar inte kolhydrater alls osv.. medans jag som försöker räkna och vara redig inte går ner.. Det tar stopp ... har gått ner 3 kg.. that´s it... går jag ner mer, så går jag snabbt upp det igen nån dag senare.. precissom min envisa kropp bestämt sej för att väga axakt 91 kg.. suuuuuuck..... motivationen krymper......

 

Nån som har IBS här förresten? Mår ni bättre av lchf? ( har IBS själv)