**Den stora feta LCHF-tråden**

För ganska länge sedan pratades det om vilket kokosfett det var som smakade motorolja/traktordäck. Nu vet jag vilket!

www.bodystore.com/3/sv/artiklar/kokosfett-extra-virgin-500-g

Biofoods lukt/smakfria kokosfett däremot är helt ok. Men detta med kokossmak var riktigt äckligt. *rys* Jag bruakr köpa Cocosa med kokossmak annars och det är jättegott så jag trodde ju att detta var ett ok alternativ då cocosan var slut men aldrig mer säger jag bara. *yuk*

Den som skrev att det smakade traktor/mororolja har rätt! Det är något i smaken som tar tankarna ditåt. *blä*

Hos oss äter alla samma mat men det är bara jag som äter lchf. Jag lagar mat som är ok för min del och så serveras det kolhydrater till dem som vill ha. Själv tar jag mer sås/smör eller vad det nu är istället. Resten av familjen äter vanligt bröd och så vidare också.

Jag har också stått sitll länge men tvärtom mot vad många gör dvs ger upp och börjar stoppa i sig sånt som bör undvikas så vågar jag inte trampa ur spår.

Jag är så otroligt rädd för att börja gå uppåt så att jag är glad om vågen står still även om jag hellre såg den gå fortsatt nedåt.

Så länge som vågen inte börjar röra sig uppåt så ser jag det fortfarande som positivt, det har ju trots allt gett resultat.  Det tog mig 15 år att samla på mig 25 kilos övervikt så jag måste intala mig själv att det är orimligt att förvänta sig att allt ska ramla av på några månader.

Jag har fem sega kilon kvar, fem ynka kilon! *frustrerad*  Men som min underbare make säger, vad spelar det egentligen för roll om det tar ett år att gå ned de sista fem när jag redan arbetat bort 20! *love*

Absolut! Jag kommer att fortsätta så här dels för att jag inte vill börja gå upp i vikt igen och det kommer jag garanterat göra om jag börja äta kolhydrater på dagsbasis igen. Dels för att jag inte heller tycker att det är någon större uppoffring, det finns ju så mkt gott man faktiskt KAN äta och sommartid är ju rena gudagåvan med grillat och goda tillbehör.

Möjligen kommer jag bli lite mer liberal i framtiden och släppa in lite mer grönsaker, någon frukt då och då och kanske lite quinoa men annars kommer jag fortsätta som jag gör nu. Jag tycker det funkar fint. Jag trodde faktistk det skulle vara mycket svårare än vad det är.

Det är verkligen guld värt med en man som stöttar och förstår även om han inte själv har samma problematik att tampas med.

Ungefär som makens kollega som blev inspirerad av att jag gått ned mycket och skulle börja med lchf. I två veckors tid frågade han maken ständigt "får man äta det här". Att läsa på är jobbigt och maken som inte har totalkoll var road i början och påpekade gärna generalfel som tex ta en stor salladmed majs osv, massor med dressing och så en lättöl till det men efter ett tag så tröttnade han.

Jag har tipsat om flera böcker och sagt att maken ska hälsa kollegan att han ska läsa på. Risken är ju att man gör helt fel dvs tar bort en del och öser på med lite extra fett fast man fortfarande äter mycket kolhydrater. Då lär det ju sluta i viktuppgång istället. Men å andra sidan tycker jag att man är bra lat och dum om man inte läser på innan man kör på så...

Egentligen så säger ju vågen ingenting. Huvudsaken är att man mår bra och att man står ut med sig själv.

Men för egen del så är de där siffrorna psykiskt viktiga. Efter att ha vägt för mycket så länge så skulle jag för min egen skull vilja se normala siffror. Rent psykologiskt är det stor skillnad på att väga 80 och 79 tex. Det senare känns bättre trots att det är väldigt lite mindre.

Siffrorna för mig är min bekräftelse även om helheten är viktigast. Det är ju svårare för mig att se skillnaden eftersom jag ser mig själv varje dag, men siffrorna på vågen talar ju sitt tydliga språk.

Så gör jag med fast utan sötning, gillar det kallt och syrligt. Suprgott!

Jag tycker att ett vanligt problem är att man likställer smal och snygg. Allvarligt, hur många har inte tänkt "när jag blir smal och snygg"...

Saken är ju bara den att även om man går ned till sin målvikt har man ju bara blivit smalare, snyggare blir man ju inte per automatik även om man väger mindre. Däremot tror man oftast att man ska känna sig snyggare om man blir smalare, tyvärr så brukar inte sinnesbilden ändras i takt med vikten.

Jag har lärt mig att acceptera mig själv utseendemässigt och jag har inga större problem med att jag inte är perfekt på något sätt. Jag ville bara inte vara överviktig. Jag är fortfarande lite överviktig men snart är jag alldeles normalviktig men snygg lär jag aldrig bli och det har jag slutat tro att jag ska.

Precis som ovanstående skriver så är det svårare att få med kroppen på noterna om man bantat mkt tidigare tex.

Sen är alla kroppar olika, en del har lättare att gå upp eller gå ned medan andra får jobba hårdare.

Har man mycket extra kilon så brukar det oftast vara lättare att tappa mycket i början men ju mindre övervikt man har ju trögare går det (oftast). De sista fem kilona till målvikt är alltid de svåraste enligt flera författare inom ämnet.

Det är vanligt att man tappar massa vatten första dagarna/veckan vilket också kan ses som snabb viktnedgång men det är ju inte reell viktnedgång eftersom det är vatten och inte fett man tappar.

Som sagt, alla är olika och man kan inte jämföra sig med andra när det gäller att tappa vikt eftersom allas kroppar fungerar olika när det gäller födan och vikten. Precis som när det gäller allergier, sjukdomar och annat.