ricken skrev 2011-02-25 20:34:06 följande:
Att vara missanpassad gör dig inte mindre värd som människa. Det finns ett bra socialt skyddsnät i sverige som hjälper socialt missanpassade ungdommar i skolan som halkat snett och hannat i kriminalitet. Och det finns hjälp för barn som hamnat i missanpassade familjer. Men som du förstår finns det ett klart samband mellan att vilja passa in och vara empatisk. Och sambandet är social färdighet. Jag menar att om man är väldigt upptagen med att bryta sociala normer så kanske det inte är så empatiskt imot barnet som kanske blir mobbat pga tex kläder.
Mitt stora problem i skolan var inte direkt att jag var socialt missanpassad utan att jag blev misshandlad hemma & mådde för dåligt för att kunna lägga ner energin jag hade önskat i skolarbetet. Men det gick rätt OK ändå, fick några VG:n & något MVG.
Att vara, så att säga, missanpassad är heller ingenting som nödvändigtvis tvingar in människor i kriminalitet. Förstår inte hur du tänker där..? "Jag kan tänka, alltså ska jag råna en bank!" Eller? Obegripligt.
Nej, jag förstår inte sambandet mellan att vilja passa in & att vara empatisk. Jag har aldrig noterat det, som sagt tycker jag att dom som vågar trotsa normer oftare har större förståelse för världen & människors olikheter. Känns det inte lite logiskt, också? Den som själv går sin egen väg kan se att andra vill gå en annan väg & att det inte är några konstigheter med det.
Vem har någonsin talat om att vara upptagen med att bryta normer hela tiden? Det enda jag är upptagen med är att vara jag, & ibland är jag funktionabel med en norm & då följer jag den & ibland är jag det inte & då bryter jag den. Det är inte mer med den saken & ingenting som kräver någon sorts fokus från mig. Jag bara är. Kände mig mer 'upptagen' innan jag på allvar såg igenom normskådespelet. Att passa in är mer ansträngande än att bara vara sig själv, tycker jag, även om jag väl aldrig har strävat efter att passa in i allt för hög grad.
Jag var själv mobbad som liten & känner många som var det även dom. Ingen av dessa - & heller inte jag - har någonsin uttryckt en önskan att dom önskar att dom bara hade passat in bättre i deras skola. Dom är stolta över vilka dom är & vill inte vara annorlunda. Vi är glada över att vi är missanpassade eftersom det i detta fall innebär att vi tänker utanför dom snäva ramarna & handlar därefter.
