Under natten till igår(10/1) sov barnen oroligt och med andra ord jag också.
Vid 04:30 gick jag och sonen upp, jag satte honom vid tv:n och jag kikade här en stund.
Efter ca 30 minuter började jag känna värkar, som jag för skojs skull började klocka dom låg i snitt på mellan 2-4 minuter, någon låg på 5 och någon på 6. Trodde faktiskt att det bara var förvärkar.
Vi åt frukost och tittade på tv lite. Värkarna blev intensivare och intensivare, men jag vågade inte riktigt tro att det var på gång. Maken min jobbar dygn och skulle gå av sitt pass klockan 9. Barnen skulle till dagis och skolan första dagen efter jullovet. Men efter ungefär 1 timme och 15 minuter av värkar började jag fundera på hur det skulle funka för mej att få dom iväg, invänta maken och hinna åka in till sjukhuset.
06:30 skickade jag ett sms till min man och frågade om han var vaken. Men fick inget svar, väntade nån kvart innan jag ringde, nu hade jag rejält ont och pustade mej igenom värkarna. Vi kom överens om att jag skulle ringa min pappa och se om han kunde komma och hjälpa mej att få barnen till skolan och sen kanske han kunde köra mej till sjukhuset om jag kände att jag inte kunde vänta in maken så kunde han möta upp där.
Jag hann inte ringa pappa innan gubben min ringde upp igen, han skulle få iväg sin brukare tidigare till sin dagliga verksamhet och komma hem så fort som möjligt! Men visst kom pappa och hälpte mej. Mellan värkarna sprang jag runt och packade skolväskor och rev fram ytterkläder och ringde förlossningen.
Värkarna tilltog i kraft och det gjorde verkligen ont, dom kom mellan 2-4 minuter. Gubben min var hemma vid 8 och vi åkte till sjukhuset, trodde jag skulle dö avsmärta i bilen.
Vi var inne 8:45, det togs blodtryck och sattes ctg, låg inte mer än kanske 10 minuter innan bm kom in och frågade om det var lite jobbigt..
Hon kollade hur mycket jag var öppen men sa inget. Började rulla ut mej från "välkomstrummet" och in på avd. en annan bm frågade hur det gick och bm som undersökte mej sa att det bara var en kant kvar. Jag fattade inte riktigt, så jag fick fråga; -Hur mycket var jag öppen?
Hon svarar mej; -10 cm det är bara en liten kant kvar.
Från där gick allt så fort, jag av med kläderna upp i sängen fick ÄNTLIGEN min lustgas, blev helt borta. Det dröjde nog ändå en stund innan krystvärkarna kom och det kändes som det tog ett tag innan han kom ut. men efter 1½ timme på sjukhuset ar han född, våran älskade lilla prins!♥
