Människan = Hundratals miljoner år gammal, äldre än både apdjuren och dinosaurierna!

Jag och mattematik!! Rättelse: det ska stå 30^59 som antalet händelser för universums stjärnor - likväl en summa som enbart vår elektrokemi skulle kunna överskida under samma tidsspann.

Någon med ett bättre sinne för siffror kan känna sig fri att göra uppskattade korrigeringar, om det då behövs.

I övrigt, och för att återgå till trådens ämne, så har jag börjat se på dokumentärserien "Mysterious Origins of Man" som presenterar ämnesaktuella fynd som har daterats efter 1960-talet, med tre moderna och ledande dateringsmetoder samt presenteras i dokumentären av de faktiska arkeologerna som både har hittat och daterat fynden ihop med teamets kontrollgrupp. Samtliga av dessa arkeologer har fått sitt arbete kring dessa fynd störda på något vis och förhindrade - publiceringen av dessa fynd har alltså motverkats och aldrig nått allmänna vetenskapsforum.

Vad säger ni om det här; alltså fynd av exempelvis mänskliga fotavtryck och diton från dinosaurier, sida vid sida - på ett område där man fortfarande kan bryta loss bergsskikten och hitta helt färska fynd av sådana här mänskliga fotavtryck bredvid diton från dinosaurier?

Du gör det samma när du presenterar den delen av evolutionsteorin som oftast går under det allmänt vedertagna begreppet "makroevolution". Det bör ha framgått vid det här laget.

Vi tar det igen: vi har 10^42 olika varianter av proteinfrekvenser uti vardera gen - och så länge vi inte har den minsta lilla aning om vad någon av dessa frekvenser har för essentiell betydelse, så kan vi omöjligen bevisa att det innebär ett "art springer ur art"-släktskap när en specifik frekvens av dess 10^42 stycken återfinnes hos flera varelser. Evolutionisterna har helt enkelt valt att tolka det så.

Vi har precis börjat förstå oss på genernas mer essentiella funktioner; som i en allmängiltig cell utgör 30 000 stycken, som tillsammans omfattar en variationsmöjlighet på hela 30^45 olika proteinfrekvenser (uti en sådan cell) - frekvenser som vi inte har någon närmare funktionsidé om överhuvudtaget.

Vi har alltså svårigheter med att förstå funktionerna hos en gen - så anspråk på en gens avsevärt mer komplexa delar bör alltså klinga högt i tonen "nu vet vi verkligen inte vad vi snackar om" av sig självt.

I det här läget; bör det kännas rimligt, att man i sten hugger in hur likheter uti proteinfrekvenserna tyder på ett släktskap?

Svar: Nej! Vi kan omöjligen veta något sådant i dagsläget. Vi vet inte ens hur eller vart vi skulle kunna samla upp bevis för ett sådant påstående - vi vet inte ens vad sådana bevis skulle kunna bestå utav.

Vi har ingen aning om det hör till något bra eller dåligt och än mindre kan vi se om uppbyggnaden har en tydligare funktion i kommande framtid.

Religiösa utgör inte en homogen "person och attityd"-grupp - därav finns det ingenting mer att säga än att "ödmjukhet" hör till individuella och religiösa kvalitéer per se.

Jag vill komma dit där ni äntligen inser att ni inte vet vad ni talar om och att ni faktiskt står på samma epistemologiska grund som Gudasänd - och därmed kastar sten i glashus ni alla befinner er i och snålt nog bara delar med er av skratt när Gudasänd blir träffad av glasskärvorna.

Hur många gånger tror du att man behöver multiplicera talen som jag har presenterat, om man även ser till samtliga "uppgifter" som cellerna har? Jag har än så länge enbart hanterat kapaciteten för input hos cellerna (deras möjliga kommunikationsförmåga); vad de sedan gör med denna input får allt antalet händelser att öka riktigt, riktigt dramatiskt.

Jag vet mycket väl att alla synapser knappast blir aktiva samtidigt - men det spelar ingen som helst roll.

Förstå nu; vi kan inte ens räkna på summorna av alla händelser i våra kroppar - det sker helt enkelt för många på för kort tid och i så komplexa och dynamiska system att vi inte kan nå någon som helst översikt med dagens teknik. Medan vi faktiskt kan bilda oss en uppfattning om händelserna i det ickeorganiska universumet och överhuvudtaget kan nå en viss översikt.

Förklara gärna vidare. Vi har upptäckt att det tydligen finns revor i tiden överallt omkring oss, som alltså då "minimaskhål". Extremt små men hela tiden närvarande omkring oss.

Bara en sådan sak som att kroppen förlorar alla sina tidigare celler - och därmed enbart består utav nya generationens celler - på ett förlopp av 8-12 år. Inte direkt så att det räcker med några prov via ett microskop och man förstår någon betydande del om människan - vi vet inte ens om vi överhuvudtaget kan räkna med den datan som gällande 8-12 år senare. Har du aldrig känt att det någon gång har känts allmänt komplext, och avancerat (kalla det tufft, om du så vill) att leva som människa?

Så, jo, vi hör till något alldeles komplett galet komplext! U See?

Slumpmässiga upprepningar? Något sådant kan för tillfället uteslutas, då universum strukturer bygger på fraktalgeometriska principer - allting upprepar sig självt uti någon skala och i ett givet system i det här universumet.

Vad har en sådan mutation med "art springer ur art"-idén att göra? Vi har för övrigt ingen som helst insikt i vad som innebär en negativ eller positiv mutation (varken sett utifrån oss själva och än mindre i det stora hela där en total utplåning av människan skulle kunna innebära nödvändig balans). Vad vi dock har kunnat nå för insikt hör till följande; universum verkar inte direkt slösa med sina resurser, utan använder upp precis allt samt enbart vad som behövs vid ett balansbehov (en fysikalisk lag).

Du rör dig inte direkt falsifierande i det här ämnet; DNA stöder släktskap. DNA hör till det faktiska, inte släktskapet, och man får utgå ifrån det faktiska när man önskar att verifiera en idé. Vad du menar när du skriver "stöds av DNA" innebär ingenting annat än att evolutionister har valt att tolka likheter uti proteinfrekvenser med ett släktskap. Klart att det stödjer en teori när man väljer att göra en sådan tolkning av proteinfrekvenser. Vad pekar dock på att man kan tolka likheter uti proteinfrekvenser på det här viset?

Svar: Ingenting! Vi vet inte vad proteinfrekvenserna utgör, vi har inte en aning - vilket gör sådana tolkningar till någonting fullständigt taget ur luften (och till någonting som snarare hör till fula retoriska knep än faktiska bevis - då det blir svårt att missa den praktiska situationen som någon befinner sig i, när denna pekar ut något totalt okänt för oss och sedan förklara att det här okända stöder idén om vad likheter uti det okända innebär).

Jag kan utan större problem hämta likvärdiga "bevis" för alla möjliga idéer; tänker du att ta till dig dessa idéer lika väl som den evolutionära släktskapsidén - utifall de presenteras med samma beviskaliber?

Vad har vi för fossila bevis som stöder "art springer ur art"-idén?

1. Att allting verkar följa en fraktalgeometrisk princip gör det knappast enkelt att förutsäga saker utifrån det. Allt ifrån molekylär nivå till de största strukturerna i universum (filament på engelska) verkar följa den här principen. Så de fraktalgeometriska mönstren som universum består utav hör till något fantastiskt komplext och vi har svårt att överhuvudtaget förutsäga vädret på den här planeten efter dessa principer.

2. Vad pekar på att dessa likheter faktiskt innebär ett släktskap över arterna (och att det exempelvis inte bara förhåller sig som så i livet på den här planeten; att livet på den här planeten alltid har haft olika typer av likheter uti varandras DNA, som även kan variera i likheter i och med mikroevolution)? Du får gärna presentera de bevis som bekräftar att just släktskap hör till den enda möjliga slutsatsen som kan gälla det här fenomenet (när vi talar om olika arter av varelser på den här planeten).

3.  Vad man mäter uti DNA:at för att hitta dessa likheter (proteinfrekvenser), hör fortfarande till något taltalt okänt för oss; menar du med din absens av bemötande att något sådant hör till ovidkommande faktorer för makroevolutionens hållbarhet som idé eller vad?

4. Ok, kul att veta!

5. Ja, och jag känner inte till att vi har hittat någon såkallad "felande länk" någonstans. Gör du?
 

Vi vet nog båda två vad som menas med det uttrycket.

Jag efterfrågar fortfarande inte utsagor - utan bevis för "art springer ur art"-idén. Något som du känner för att presentera?

Hur ställer du dig för övrigt till punkt 3?