Min man kläckte ur sig att jag är en pojkflicka?! JAG?? (män får gärna svara i tråden)

För mig är den det, jag anser att kvinnor vars intellekt huvudsakligen fungerar på detta sätt är relativt svåra att träffa på. Somliga av dessa drag verkar finnas hos många, enl. min erfarenhet väger dock det "känslosamma" sättet att tänka över hos de allra flesta individer av kvinnligt kön.

Det har du säkert rätt i FL vimlar ju av kvinnor (de allra flesta vad jag förstått) som inte kan ha sex om de inte är känslor med i bilden. Dessa verkar ju dessutom ha ett stort behov av att trampa ner andra kvinnor som inte är som dom, utan som kan ha sex för sex är skönt utan känslor.. Sen är alla dessa kvinnor som kan ha sex bara för sexet skull dessutom horor och slampor och jag vet inte allt, om man skall tro på FL massan då...... Jo man har ingen självrespekt heller...

Det jobbigaste med att dra alla över samma kant är att de allra flesta är unika individer oavsett kön.

Jag är ingen känsloperson alls, det förvirrar både kvinnor och män i min omgivning, mkt värre förr än nu för tiden. Men folk LÄR sig från start att flickor/kvinnor är så som barn och blir så som vuxna, Pojkar/män är såhär och blir sådär..... OCH det är så jädra fel.....

Det är som att säga att alla kvinnor klär i rosa och älskar det och alla män skall bära blått och älskar det. Världen fungerar sällan så.

Så i min värld, nej majoriteten av kvinnor är inte så känslosamma som andra människor gärna vill tro. Jag känner få som lipar över spilld mjölk faktiskt.....

Hoppas du har rätt! :)

För mig är en pojkflicka just det jag beskrev i det inlägget du åsyftar. Var det oklart på något sätt? 

det där tycker jag du har väldigt rätt i. Jag har själv lätt att fastna i generaliseringar, men om jag verkligen tänker efter inser jag att de flesta i min omgivning, både män och kvinnar, inte alls passar in i de generaliseringarna...

Jag med, man har fått inlärt ett sätt att tänka, felet blir när man inte ens kan ifrågasätta sitt eget sätt att tänka eller sina fördomar. Jag är en öppen person, men jag har fördomar och jag generaliserar grovt ibland, men jag är medveten om min brist och ifrågasätter ofta mig själv.

Min bästa vän är en man, matcho, alfahane och allt det där, han har en energi som liksom utstrålar och det spelar ingen roll i vilket sällskap han är, kvinnor eller män, han är alltid alfa och ibland lite högljud. Lätt att tänka att han är en sån där jobbig jävel, som tror att han är störst bäst och vackrast, stora muskler och förmodligen ett pucko... Kan lätt förstå om folk som inte känner honom eller bara träffar honom en utekväll bestämmer att han är sån.

Men så är det ju inte, han är ju precis som alla andra mer än bara det man först ser. Han är en av de få män jag mött som aldrig ratar sina barn, han har tre, han nattar, ligger ofta och myser eller kramas och pratar med sina barn, sen om vi sitter några vänner och väntar på att lira kort, det skiter väl han i, för något av barnen behövde honom just då, vännerna får vänta, helt rätt i min värld. Han lägger upp gardiner för hand OCH det är svårt att se framför sig att han ens kan få dasslocken att jobba med något så litet som en nål

Så min slutsats blir att nästan alla är så mkt mer än man först tror.

"Man måste vara rädd om sina fördomar, annars finns det risk att man förlorar dom.."

För det första behöver du inte känna att du måste vara dryg, jag kritiserar inte ditt inlägg. Jag tycker att det är oklart varför en pojkflicka är så som du beskriver? För mig låter det som de flesta flickor? Jag tycker att det är intressant att veta varför de egenskaperna i vissas ögon anses 'pojkiga' och frågar därför. Av ren nyfikenhet och vilja att förstå andras resonemang.

Tomboy heter det på engelska och jag tror du skulle kunna revidera din bild av vad som är feminint, sexigt och pojkflickigt och hur det hör ihop. På 80*-talet fanns det en film om dilemmat: Some Kind of Wonderful.

Mary Stuart Masterson spelade tomboyen "Watts". Sexig som f*n!
http://www.imdb.com/title/tt0094006/

Hillary Swank i "Amelia":
http://media.au.timeout.com/contentFiles/image/syd-features/large-Amelia.jpg

Franka Potente i "Lola Rennt":
http://www.sonypictures.com/classics/runlolarun/photos/images/fp-2.jpg

En pojkflicka för mig är positivt! Det är en kvinna som inte är rädd för att ta i och hjälpa till. Mänsklig och inte avviker för rädsla av att bryta en nagel. En kvinna som är mer praktisk och inte lägger hela vikten i en fin spegelbild. Rolig , busig och kul. Tänker inte bara på att vara fin för andra Naturlig läckerbit med härlig personlighet.

Dryg? Ja, man väljer ju själv hur man väljer att tolka andras inlägg, men det var inte min mening att låta dryg.
För mig är en pojkflicka just det jag beskrev i mitt inlägg. En flick-flicka är för mig någon som uppfostrats in i könsroller om hur man "måste" vara för att vara "riktig" tjej, dvs. inte låta för mycket, osv. 

De flesta tror jag skiljer väsentligt på att vara manhaftig och att vara pojkflicka.

För de allra flesta är pojkflicka något charmigt och sött. Medans en manhftig kvinna helt enkelt är en kvinna som går som en man, ser ut som en man, talar som en man med en manlig röst. Typ en kvinna som tagit steroider i 10 år. Hon är manhaftig, men absolut ingen pojkflicka. En pojkflicka brukar normalt vara söt och gullig enligt de flesta tror jag.

Medan kulstöterskan steroid Olga från uzbekistan med skäggväxt och en längd på 1,90 knappast skulle kallas söt.

Jag tror din man inte menar att du är det minsta manhaftig utan han helt enkelt tycker du är söt.

Precis! Det är skillnad på att vara manhaftig och att vara pojkflicka.

Det verkar som att TS lämnat tråden, så min teori lyder som följer;

Det verkar ju onekligen som att manhaftig och pojkflicka är exakt samma sak för TS

hahah, jag ser mig själv som pojkflickig med men hatar sport faktiskt, men lipar inte över att naglarna går av direkt eller att mitt hår har lite gult i sig.. om man är på fest så sitter jag int eheller tyst o inte vågar något, tar mer över killrollen iåsfall, öppen om sex, men är ändå ingen attention whore

Precis!

Att ditt hår har lite gult i sig ?? fattar inte..

Enligt mig verkar du ganska feminin. Dock det andra du påpekade med om pojkflickor var så fel. Pojkflickor (Tomboys annars) finns av olika slag. Jag är typen med kort hår och korta naglar pga att jag inte bryr mig ett skit om naglarna. Och håret är precis som jag vill ha det. Jag sminkar mig för att täcka finnar och mörka ringar under ögonen. De finns Tomboys som inte gör något av det jag gör men det är deras stil. Man är bara sån, man upptäcker sånt oftast när man är väldigt ung. Har inga tips på hur du skulle kunna bli mer feminin än vad du redan är.

Jag var en pojkflicka som liten. Lekte med bilar, lego och andra "pojksaker" med min bror. Fick lära mig hur man var när man var "tuff" ur hans perspektiv såklart och försökte efterlikna det. Det blev ju ganska pojkigt.

I vuxen ålder skulle jag fortfarande kunna ses som pojkflicka eftersom jag inte sminkar mig, inte rakar benen och inte går i högklackat och shoppar för multum varje dag. Men vet du vad? Jag är så pass kvinnlig naturellt så jag behöver inte hålla på att sminkas, rakas och klä mig moderiktigt. Jag är kvinnlig ändå!

Jag tror f.ö att din sambo tycker OM att du är en pojkflicka. Han kanske inte orkar med gnälliga, pipiga, sjåpiga kvinnokvinnor som inte vågar göra nåt. Han kanske tycker att det är krut i dig och att det är skönt. Idiotiskt att det ska behöva delas in i ett fack och dessutom som nåt som inte låter så kul, men egentligen är nog pojkflicka i mångens ögon något positivt.