Min man kläckte ur sig att jag är en pojkflicka?! JAG?? (män får gärna svara i tråden)

Men hur kan man vara lyckad för att gå hemma och bara ha sjuk tråkigt :O Jag är hemma och mammaledig just nu och har tyvärr aldrig haft turen att få ha ett jobb, så jag har levt hemmafru livet och det är hemskt!  Aldrig ha egna pengar, måsta förlita sig på att mannen ser till att räkningar och mat kan betalas.
Jag är glad att jag har min sambo, han är fantastisk men jag vill inte leva på han resten av mitt liv för det!

=) Vilken bild du har av mig. Jag har haft både långt hår och kort hår. Både frisyrklippt och inte frisyrklippt. Jag använder bara sportBH när jag sportar. Jag är inte som Pippi Långstrump. Och inte heller av Jim Carrey var nu han kom in i bilden. Korta naglar har jag emellanåt för att jag biter på skiten när jag mår sämre i själen. Annars är dem halvlånga (för långa går ju bara av och ja jag är rätt praktisk av mig). Jag har inlägg i skorna för att jag måste, annars får jag svinont i knäna, fotlederna och höfterna. Klackade skor har jag inte eftersom de förstör fötterna och jag tycker det är sjukt obekvämt. Jag är för lat för att orka raka benen särskilt ofta. Trimmar musen när jag tycker det behövs - jag är inget fan av att ha en massa hår överallt eftersom jag tycker det blir för varmt och kliigt. Under armarna är jag noga med att hålla håret borta.

Man kan vara pojkflicka på många olika sätt. Jag är väl det mer eftersom jag vågar testa lite fler saker. Jag älskade att leka med bilar när jag var liten. Jag blir knäsvag av att höra ljudet av en motorcykel. Jag tycker om att klättra och hoppas att vi en dag ska få så mycket pengar över att jag kan börja klättra på någon klubb så jag får lära mig mer. Det där med att våga lite mer kan jag ta ett exempel ifrån jobbet. Där är alla andra tjejerna väldigt tjejjiga. De mjäkar över mycket och står över roliga grejer som när vi var på ett event för att fira ett stort jobb vi fick in. Då ville teatergruppen ha ett gäng frivilliga tjejer som kunde låtsas stå och vara groupies när de spelade en ballad. De pekade på vårat gäng ifrån jobbet och tjejerna slogs nästan för att gömma sig bakom varandra. Till slut suckade jag bara och gick fram helt ensam inför 750 pers. Av dessa 750pers skulle jag uppskatta att åtminstone 200 var tjejer. Jag var den enda som gick fram.
Många anser att det är mer pojkflickigt att våga göra en sådan sak. Så det måste inte ha med utseendet att göra. Hemma hos oss är det jag som bygger ihop möblerna och fipplar med kablar. Det är ytterst sällan jag gått med på att ringa efter hjälp vid tex stopp i toan. Jag har bott i lägenheten i snart 5 år. Det blir väldigt lätt stopp i toan och det är bara en enda gång vi behövt ringa efter hjälp för då var det verkligen STOPP så de fick komma specialgrejer för att lossa proppen. Hos många är det mannen som får i uppdrag att köpa ny tvättmaskin odyl. Det var jag som letade reda på en sådan. Det är jag som tar reda på vad vi måste tänka på när vi vill skaffa sådana grejer gentemot våra puckade hyresvärdar. Osv osv osv.

Ja uppenbarligen. Och det ska väl vara individuellt tycker jag. men att du måste sätta könsbestämmelser på saker som du gör (som att tvätta och baka skulle vara något som alla kvinnor vill eller tycker om) vänder jag mig emot. Jag vet att du förs´tår vad jag menar, men det är ju sånt som får våra barn att formas in i en ram av "hur de skall vara".. Vilket jag inte ser som positivt.
Är jag inet kvinnlig om jag hellre jobbar än är hemma och tvättar?
Vi är lika mycket kvinnor och vi är alla lika mycket människor. Människor.

Som sagt, för dig är det en förolämpning och för mig är det inte det. Jag skulle absolut inte trivas med din bild av en kvinna och du trivs inte med min  För mig är det du tycker är en riktig kvinna tyvärr ett våp och jag skulle bli tokdeprimerad om en man ansåg att jag behövde hjälp med minsta lilla som inte var en "kvinnosyssla".

Jag råkade ut för en lite smårolig grej en gång när jag var på biblioteket i min förrförra hemort. Jag är alltså en kurvig tjej med MYCKET bröst och rumpa. Jag hade då kort hår och en tight tröja på mig när detta hände. Jag är en pojkflicka. Jag satt vid en av bibblans internetdatorer för att snabbt kolla mailen när det kom fram en kille som var kanske 10-12 år gammal. Han sa med jättekaxig röst: Är du klar snart eller? Jag svarade honom lugnt och sansat att jag skulle bara logga ut ifrån min mail så skulle han få ta datorn sedan. Varpå killen kläcker ur sig: Shit var du en tjej? Hur han kunde missa  min E-kupa på bröst i en tight tröja begriper jag fortfarande inte men han var helt hundra på att jag var en kille. Om någon säger till en tjej att shit är hOn bög hade jag börjat skratta för på något sätt så är ju heterotjejer det. Dem tycker ju bara om killar. Och killar som bara tycker om killar är ju bögar... =)

Jag är utbildad lärare men har aldrig arbetat, aldrig ens sökt ett jobb. Jag sköter vårt hem och pysslar om och fixar och donar, bakar, köper gardiner och gör saft. Jag dammsuger, moppar, skurar badkaret och gör i ordning middag till min man kommer hem från sitt arbete. Jag tycker att det är jätteskönt och ett perfekt liv. Några gånger i veckan träffar jag väninnor och shoppar och fikar tillsammans.

Jag ser det inte som att jag måste förlita mig på att han betalar räkningar, i så fall kan man lika gärna vända på steken och se det som att han är beroende av att jag är i vårt radhus om dagarna för att han ska få mat - och så ser jag det inte. Jag pysslar för att det är roligt, jag trivs med det och önskar att alla kvinnor kunde få samma chans. Jag lever inte på min man, vi lever tillsammans och även om han tjänar pengar på sitt jobb så betyder det inte att jag inte bidrar till vårt hem. Vi är vårt hem tillsammans, oavsett vem som tjänar vad på sitt jobb. Han tjänar pengar och jag tjänar leenden och tack-ord. (och fraser som att jag är en pojkflicka ^^).

Håller med! Jag skulle oxå ha blivit glad!

Så bra att du kan göra det eftersom du gillar det. Jag är jätteglad jag inte behöver leva så. Jag tycker både män och kvinnor ska få välja hemmalivet om de vill och kan utan att dömmas för det.

Men du har ingen inkomst TS?
Tänk bara på att OM ni skulle separera så har du inte mycket kvar. Medan han har det mesta. Du har inte fått någon pension och har ingen erfarenhet från jobb..
Hur tänker du kring det?
Eller har ni skrivit avtal om sånt?

O jag önskar att alla kvinnor gör precis som de vill. Om jag hade levt som du gör hade jag blitt deprimerad o antagligen spytt på allt.