• Anonym (pojkflickan ts)

    Min man kläckte ur sig att jag är en pojkflicka?! JAG?? (män får gärna svara i tråden)

    Ja, ni ser ju rubriken. Min man hävdar alltså att jag är en sk. "pojkflicka".

    Jag hade nyss varit hos frisören och glad i hågen kom jag hem och visade upp min nya frisyr, varpå min man kommenterade mitt nagellack på fötterna (turkost)
    MAN - "Jasså, har du vuxit ur pojkflickerollen?"
    JAG - "What?"
    MAN - "Ja, du har ju alltid varit en pojkflicka"
    JAG - "Säger du det? Hur är JAG en pojkflicka?"

    Varpå han skrattar och "tittar under lugg" och försäker släta över genom att säga att HAN gillar det.

    Jag skiter väl i vad han gillar, jag vill fan heller inte vara en jävla pojkflicka!

    En pojkflicka för mig är, som ni säkert förstått vid det här laget, inte någonting positivt. Jag ser framför mig Pippi Långstrump som vuxen, eller en feminin verson av Jim Carrey... jag ser en person som inte vårdar sitt yttre, någon med kort hår bara för att det är praktiskt, med korta naglar bara för att det är lättare, med foträta skor, med säckiga kläder och sportBH. Jag tror inte att den personen är jag, jag vill absolut inte att den personen ska vara jag.

    Jag vill vara feminin och blomstrande. Jag vill inte att MIN MAKE ser mig som en pojke, som en töntig sportig tjej som älskar allt praktiskt.

    I mina ögon är jag ingen pojkflicka. Jag sminkar mig dagligen, rakar ben och mus dagligen, använder klackar så gott som dagligen, har alltid välordnad frisyr och fina naglar. Min röst är ljus och pipig. Jag förstår inte vad min man menar så jag har försökt fråga ut honom men han svarar bara "eeh, du vet vad jag menar, hahaha"

    Vad definerar ni som en pojkflicka? En "sån" som jag?

    Något tips på hur man gör för att inte vara en pojkflicka? Vad kan jag göra för att bli mer feminin?

  • Svar på tråden Min man kläckte ur sig att jag är en pojkflicka?! JAG?? (män får gärna svara i tråden)
  • N1an
    Anonym (pojkflickan ts) skrev 2011-07-06 12:50:12 följande:
    Jag antar, om jag tänker efter, att jag inte är lika feminin som mina vänner - men jag kan inte sätta fingret på vad det är och det stör mig.

    Jag skulle aldrig klippa gräset, aldrig bry mig om bilen, aldrig fixa något mer i trädgården än att torka av trädgårdsmöblerna

    Kanske det är min sorts humor? och jag är inte så pryd, skäms inte över så mycket (det enda jag skäms över är väl att kallas pojkflicka i så fall).

    I min värld är en pojkflicka, som sagt, tyvärr en mindre lyckad kvinna. En kvinna som inte är lika feminin som alla andra, och en sån kvinna vill man ju inte vara. Kanske är det ordet som det är fel på?

    bara tanken på att min man ser mig som en pojkflicka känns absurd.
    Vi har alla olika ideal. Jag anser mig vara feminin. Trots att jag tävlar med att köra bil, klipper gräser och påtar i trädgården. Jag är en stark kvinna. Jag bryr mig om mitt utseende. Jag sminkar mig många dagar i veckan, målar naglarna osv.

    MEN jag ser ner på andra som inte kan rycka i där det behövs.  
  • Anonym (KL)

    Ok ts.. Den jag får höra att jag är lik rent utseendemässigt är Isabella Scorupco (hur det nu stavas) så utseendet är ungefär så feminint det kan vara. Jag får dock ofta höra att jag är lite av en pojkflicka, eller lite "grabbig" av mig i heeeela mitt liv, av alla jag träffar. Jag tror mig dessutom veta vad det beror på:
    * Jag utstrålar självsäkerhet.
    * Jag älskade pojkleksaker som liten, radiostyrda bilar, bygga koja osv.
    * Jag har inte tummen mitt i handen.
    * Jag säger ifrån, även till vuxna karlar med auktoritet när jag tycker dom har fel.
    * Jag pratar ofta "rakt på sak", och slingrar inte in mig på ett typiskt "tjejigt" sätt.
    * Jag använder samma "språk" som mina killkompisar, dvs grovt ibland. Jag tänker mig inte för vad som låter bra utan säger spontant "Jag knullade inatt". (Och nej jag är inte stolt över det.)
    * Jag kan säga att jag var sjukt bra på en tenta/jobb när jag faktiskt var det.
    * Jag vågar hävda min rätt.
    * Skäms verkligen inte för hur många jag legat med.
    Detta är några av anledningarna som vänner och bekanta sagt när dom argumenterar för att jag är grabbig.
    Typiskt tjejiga beteenden är väl:
    * Måste vara ödmjuk och lite osäker
    * Barbies osv..
    * Kan inte hålla en hammare
    * Bit ihop och vet din plats, avbryt inte när viktiga män talar
    * Låtsas generad för allt som rör sex
    * Förminska ens bra prestationer
    osv osv.......

    Jag tar detta med grabbigheten som en komplimang idag trots att jag såg det som något negativt för några år sen. Det folk baserar min grabbighet på är ju helt enkelt att jag är en självständig person med skinn på näsan.

  • JuliaåRonjasmammis
    Anonym (pojkflickan ts) skrev 2011-07-06 14:23:35 följande:
    Om jag är ett våp, vad är min man då?

    Vad är det som är så hemskt med att vara en kvinna som inte vill/kan göra de traditionellt manliga sysslorna. Bara för att jag är ovanlig behöver jag inte vara ett "Våp"?

    Hur många män finns det i mellanmjölkssverige som lever precis som jag, fast tvärtom. De lagar aldrig mat, diskar aldrig, tvättar aldrig, städar aldrig etc Är de också våp då, eller är det bara för att jag är kvinna som jag ska arbeta för båda könen?

    Jag är glad att vara ett våp om det innebär att vara så som jag är^^
    Inlägg 58 uttryckte det på ett bra sätt, jag kan bara skriva under där. Liksom detta;
    Jäjd skrev 2011-07-06 14:25:24 följande:
    Till TS vill jag bara säga angående det här tramset med att tanka bil och kolla olja och allt det var. Det är verkligen inte svårt.
    Jag hatar allt som har med bilskötsel att göra. Jag är totalt ointresserad bara men är det inte helt givet att man lär sig göra det man borde kunna, även om man inte behöver tillämpa den kunskapen precis hela tiden, snarare än alternativet vilket är att självmant sätta sig i beroendeställning och speciellt för såna här små skitsaker?

    Det är riktigt illa. Det är även den mentaliteten som gör att kvinnor oftar än män hamnar i just beroendeställning av män och det är ingen makt någon annan människa bör ha över nån annan. Frivilligt eller inte.
    Life's a bitch and then you die
  • JuliaåRonjasmammis
    CDSJGRD GGEHCS IAGOTSE skrev 2011-07-06 14:27:35 följande:
    Det är alltid negativt ("hemskt") att inte kunna (göra) något, det finns inget inneboende värde i okunskap. Givetvis kan man inte kunna allt men man behöver heller bära sin okunskap som något slags medalj som man är stolt över.
    Ja, jag förstår verkligen inte varför man vill stoltsera med okunskap och göra sig dummare än man är. Det är inte raketforskning vi pratar om direkt.
    Life's a bitch and then you die
  • Anonym
    Anonym (pojkflickan ts) skrev 2011-07-06 13:47:08 följande:
    Jag är utbildad lärare men har aldrig arbetat, aldrig ens sökt ett jobb. Jag sköter vårt hem och pysslar om och fixar och donar, bakar, köper gardiner och gör saft. Jag dammsuger, moppar, skurar badkaret och gör i ordning middag till min man kommer hem från sitt arbete. Jag tycker att det är jätteskönt och ett perfekt liv. Några gånger i veckan träffar jag väninnor och shoppar och fikar tillsammans.

    Jag ser det inte som att jag måste förlita mig på att han betalar räkningar, i så fall kan man lika gärna vända på steken och se det som att han är beroende av att jag är i vårt radhus om dagarna för att han ska få mat - och så ser jag det inte. Jag pysslar för att det är roligt, jag trivs med det och önskar att alla kvinnor kunde få samma chans. Jag lever inte på min man, vi lever tillsammans och även om han tjänar pengar på sitt jobb så betyder det inte att jag inte bidrar till vårt hem. Vi är vårt hem tillsammans, oavsett vem som tjänar vad på sitt jobb. Han tjänar pengar och jag tjänar leenden och tack-ord. (och fraser som att jag är en pojkflicka ^^).
    vadå "alla kvinnor". Jag hade ALDRIG velat leva så. Varför inte önska att alla får leva ett liv de trivs med istället, det finns många män som vill leva som du också! Du verkar ha EXTREMT starka normer för könsroller...
  • Anonym (pojkflickan ts)
    The past is now skrev 2011-07-06 14:24:30 följande:
    Stackars lilla fina ts.
    tack^^ ( Oskyldig ) bara för att du är avundsjuk på mitt fina liv^^ Skaffa dig det livet du vill ha så slipper du tycka synd om mig. Är du redan lycklig i ditt liv? Varför hackar du på mig då?

    men tråden handlar som sagt inte om att jag är fin eller ful utan om hur jag kände det när min man sa att jag var en pojkflicka. KOmmentarer om hur jag lever mitt liv eller inte är helt oväsentligt i tråden.
  • Anonym
    Anonym (pojkflickan ts) skrev 2011-07-06 14:04:22 följande:
    hihi, hade jag varit tvingad att gå upp tidigt varje dag och gå till ett hemskt jobb hade jag blivit deprimerad och spytt på allt Solig Lyckligtvis så slipper jag tidiga morgnar, en chef, fem veckors semester, matlådor och allt annat som ett arbete innebär.
    Om du är lärare har du mer än fem veckors semester.
    Anonym (pojkflickan ts) skrev 2011-07-06 14:09:25 följande:
    Jag är 25 år och har aldrig tankat en bil i hela mitt liv. Ska jag åka någonstans själv och bilen behöver tankas så får min man åka och tanka den först för jag har ingen aning om hur man gör. Jag kan ju tänka mig att åka till bensinstationen och be de som jobbar där att tanka den, men jag vill inte störa dem i sitt jobb.

    Jag tycker om att könen har olika "uppgifter", att vi är beroende av varandra för att vårt liv ska fungera tillsammans. Ville jag leva i ett förhållande där båda parterna gjorde samma sak/lika mycket så kunde jag lika gärna leva ensam eller vara lesbisk.
    Ja, DU kan ju vilja levaså, men du MÅSTE ju inse att otroligt många kvinnor och män inte alls vill ha det så?
  • Welma
    Anonym (pojkflickan ts) skrev 2011-07-06 14:23:35 följande:
    Om jag är ett våp, vad är min man då?

    Vad är det som är så hemskt med att vara en kvinna som inte vill/kan göra de traditionellt manliga sysslorna. Bara för att jag är ovanlig behöver jag inte vara ett "Våp"?

    Hur många män finns det i mellanmjölkssverige som lever precis som jag, fast tvärtom. De lagar aldrig mat, diskar aldrig, tvättar aldrig, städar aldrig etc Är de också våp då, eller är det bara för att jag är kvinna som jag ska arbeta för båda könen?

    Jag är glad att vara ett våp om det innebär att vara så som jag är^^
    De traditionellt manliga sysslorna är alltså att tanka bilen?
  • Anonym (pojkflickan ts)
    Anonym (KL) skrev 2011-07-06 14:29:17 följande:
    Ok ts.. Den jag får höra att jag är lik rent utseendemässigt är Isabella Scorupco (hur det nu stavas) så utseendet är ungefär så feminint det kan vara. Jag får dock ofta höra att jag är lite av en pojkflicka, eller lite "grabbig" av mig i heeeela mitt liv, av alla jag träffar. Jag tror mig dessutom veta vad det beror på:
    * Jag utstrålar självsäkerhet.
    * Jag älskade pojkleksaker som liten, radiostyrda bilar, bygga koja osv.
    * Jag har inte tummen mitt i handen.
    * Jag säger ifrån, även till vuxna karlar med auktoritet när jag tycker dom har fel.
    * Jag pratar ofta "rakt på sak", och slingrar inte in mig på ett typiskt "tjejigt" sätt.
    * Jag använder samma "språk" som mina killkompisar, dvs grovt ibland. Jag tänker mig inte för vad som låter bra utan säger spontant "Jag knullade inatt". (Och nej jag är inte stolt över det.)
    * Jag kan säga att jag var sjukt bra på en tenta/jobb när jag faktiskt var det.
    * Jag vågar hävda min rätt.
    * Skäms verkligen inte för hur många jag legat med.
    Detta är några av anledningarna som vänner och bekanta sagt när dom argumenterar för att jag är grabbig.
    Typiskt tjejiga beteenden är väl:
    * Måste vara ödmjuk och lite osäker
    * Barbies osv..
    * Kan inte hålla en hammare
    * Bit ihop och vet din plats, avbryt inte när viktiga män talar
    * Låtsas generad för allt som rör sex
    * Förminska ens bra prestationer
    osv osv.......

    Jag tar detta med grabbigheten som en komplimang idag trots att jag såg det som något negativt för några år sen. Det folk baserar min grabbighet på är ju helt enkelt att jag är en självständig person med skinn på näsan.
    Ni som läst hela tråden vet att jag inte har tummen mitt i handen, även om jag lever som det nu.
    Mitt liv är liknade ditt KL, en pojkaktig uppväxt med skit under naglarna men jag har utvecklats till att bli den jag är idag.

    Det är vår livsstil, min man och jag stortrivs med den. Tråden handlar om min uppfattning av pojkflickor, hur min man fick mig att kännas. Ni som vill diskutera samhällsnormer och könsfördelning kan vänligen starta en egen tråd.
  • Anonym
    Anonym (pojkflickan ts) skrev 2011-07-06 14:38:16 följande:
    Ni som läst hela tråden vet att jag inte har tummen mitt i handen, även om jag lever som det nu.
    Mitt liv är liknade ditt KL, en pojkaktig uppväxt med skit under naglarna men jag har utvecklats till att bli den jag är idag.

    Det är vår livsstil, min man och jag stortrivs med den. Tråden handlar om min uppfattning av pojkflickor, hur min man fick mig att kännas. Ni som vill diskutera samhällsnormer och könsfördelning kan vänligen starta en egen tråd.
    Nå, du kanske förstår nu att pojkflicka inte är ett så negativt ord som detär i ditt huvud?
Svar på tråden Min man kläckte ur sig att jag är en pojkflicka?! JAG?? (män får gärna svara i tråden)