Min man kläckte ur sig att jag är en pojkflicka?! JAG?? (män får gärna svara i tråden)

Din man är då patetisk, om han är oförmögen att städa, tvätta, laga mat och diska Enligt min mening.

Ni är vuxna människor, och bör kunna ta hand om er själva - oberoende av varandra. Sedan är det inget fel i att ni väljer att fördela sysslor efter vad ni tycker är mest intressant. Det gör vi också. Vilket i vårt fall innebär att vi nästan slåss om att få montera ihop nya möbler, och installera nya tekniska prylar (som vi valt tillsammans). Medan vi snarare slåss om vem som ska "tvingas" diska just den dagen...

Men men, vi är vuxna och har ett gemensamt ansvar för vårt hem och löser det också. Eget ansvar och egen vilja är dock ledord för oss. Om min man kommer på att han är sugen på kladdkaka, då bakar han en sådan - och bjuder mig. Han ber inte mig baka den åt honom (något som jag sett på nära håll i andras förhållanden). Om jag anser att min bil behöver tvättas, så gör jag det. Jag ber inte maken.

Sedan finns det saker som ligger på min lott alltid, och saker som ligger på hans lott alltid. Eftersom en av oss tycker det är helt okej syssla, och den andra tycker det är jättetråkigt.

Jag är för övrigt en stolt pojkflicka. Det som gör att jag kallas detta är att jag tar för mig, viker inte ner mig hur som helst. Jag vågar prova saker, jag vågar säga att "jag gör det gärna, men jag har ingen aning om hur". Jag vågar försöka och misslyckas - hellre det än att inte försöka alls. Jag är tävlingsmänniska, ut i fingerspetsarna. Vill alltid vinna! Jag dricker hellre whiskey än baileys som avec (väldigt otyiskt de flesta kvinnor, enligt många jag träffat på...?) och jag har allt som oftast koll på både Allsvenskan i fotboll och Elitserien i Hockey. Detta kan jag göra samtidigt som jag har klänning, högklackat, långt hår, snygga handväskor och diamantsmycken. Ingen som ser mig skulle säga att jag är okvinnlig, det är inte det intrycket jag ger. Men de som lär känna mig tycker att jag på många sätt skiljer mig ganska mycket från "typiska" kvinnor (vad nu det är?) På ett positivt sätt, så som jag uppfattat det.

Jag tycker TS är cool.

Jag gillar heller inte många manliga sysslor. Jag gillar inte att snickra men det betyder inte att jag inte kan slå i en spik. Jag gillar inte att mecka med bilen, men jag klarar av att tanka och fylla på spolarvätska.

Min man gillar inte att laga mat, men han kan koka makaroner.    

Vad är det som är fel påatt vara en sk pojkflicka då?

Om man klär sig feminint, har feminina drag i ansiktet och klär sig kvinnligt så är det ju uppenbartligen så att man är en pojkflicka om man vägrar hålla käften som en liten mes. Jag är hellre en pojkflicka eller ses som "grabbig" en sitter med benen i kors, målar naglarna och håller käften och inte vågar öppna munnen och säga att Det där är åt helvete korkat.

Dessutom så är uttrycket pojkflicka så vidrigt att jorden nästan slutar snurra, Jag är fan ingen pojkflicka fär att jag vet vad jag vill, vägrar hålla munnen stängd och står för vad jag tycker och tänker.

Jag tänker absolut inte sitta tyst och le och se söt ut medan någon klankar ner på mig eller någon annan. Jag tänker inte stå och titta på om någon bli misshandlad heller, så är jag den första som springer fram och smäller till personen.

Att påstå att en kvinna med vagina och bröst är en pojkflicka är fel, fel ,fel. Man är inte grabbig bara för att man inte beter sig "som en kvinna ska"