Hur har ni gjort som adopterat ett lite äldre barn och velat ge det ett nytt (svenskt) namn. Vårt barn (drygt 2 år gammal) har ett namn som är gångbart i Sverige (Bibliskt) men vi vill inte ha det som förstanamn. Vi har inte träffat barnet ännu.
Vad ni VILL är väl inte det viktigaste. Om namnet funkar i Sverige så tycker jag att man ska behålla det. Det tror jag är viktigt för barnet.
Börja med att tilltala barnet med det första namnet några veckor. Sen introducerar ni det namn ni valt, tillsammans med första namnet under några månader eller veckor. (Släktingar osv kan använda det nya namnet hela tiden så de inte blir onödigt förvirrade) Därefter kan ni börja bara säga det namn ni valt, när ni märker att barnet svarar mot bägge.
Byta namn är alltid svårt. Det viktiga är att hela tiden ha förstanamnet med i livsboken och förklara att man gett barnet ett till vacker namn.
Hanya72: Dina tankar går ungefär i stil med det jag själv tänkt. Tack!
Tuffen: Jag ser att du märker ord. Jag tänker naturligtvis på barnets bästa och vill att det ska ha ett vanligt namn i sin åldersgrupp. Barnets nuvarande förnamn är ovanligt bland barn/ yngre idag. Sedan kommer namnfrågan att beslutas slutgiltigt först efter att vi träffat barnet och känner barnet bättre.
Vår son var 23 månader när vi fick honom. Första dagen tror jag vi bara sa hans afrikanska namn, men sen sa vi båda namnen, alltså hans svenska och afrikanska, nästan hela tiden i några veckor. Sen kunde vi säga bara det svenska i bland och bara det afrikanska ibland och ibland båda två samtidigt. Det lät säkert lite konstigt men det har fungerat bra.
Nu 1 ½ år senare säger vi nog det svenska namnet oftare än det afrikanska men vi använder båda. Jag tycker det är så fint och jag tror det har varit viktigt för honom att få ha kvar det också. Han säger båda namnen om sig själv. Alla våra vänner och hans vänner kallar honom för hans svenska namn. Men vi föräldrar och mormor säger även det afrikanska.
Kanske säga som dubbel namn ett tag för att senare enbart använda ert favorit namn.
Grattis till tillökningen förresten!! 
Tack Lyktan! Barnbeskedet kom i tisdags:).
Vi bytte aldrig namn på vår son, men hade grannfamiljer som gjorde det. De flesta av dem använde det "gamla" namnet på barnhemmet och sedan båda namnen när de flyttade hem med sitt barn, gjorde så under ett tag och släppte sedan succesivt det "gamla namnet" som barnet då hade kvar som andranamn.
Vår son hade ett namn som fungerade även i sverige, ett namn han dessutom var väldigt fäst vid trots att han bara var 16 månader när vi fick varandra. Vi ändrade dock stavningen till svensk stavning och försvenskade även uttalet. Men för sonens del blev det ingen större skillnad. Nackdelen som vi ser det är dock att vi inte har något "ursprungsnamn" kvar på honom då han bara hade ett namn. Men vi tror och hoppas att vi gjorde rätt val iallafall.
Glömde skriva, att sonen fick istället det namn vi från början hade tänkt ge honom, som andra namn. Vi hade starka tankar på att byta namn på honom fram tills vi träffade honom och namnet bara plötsligt var rätt, trots att jag definitivt inte gillade det innan jag träffade vår son.
Måste ni byta namn, är inte det som att försöka ändra barnets ursprung? Gör barnet stolt över sitt ursprung och radera inte dess förflutna, ni kan väl lägga till ett namn som andranamn istället?
Umm Elias: För oss har ett eventuellt namnbyte ingenting att göra med att man vill radera barnets förflutna på något sätt. Att göra barnet stolt över sitt förflutna och sitt ursprung kan man göra på en miljard andra sätt och där har namnet i sig mindre betydelse enligt oss.