Här blev det tråkiga besked. Min pappa gick bort i morse så det är med blandade känslor vi firar jul idag. Självklart är det galet tråkigt men samtidigt är vi alla lite lättade för att han äntligen slipper att lida. Men jag hoppas att ni alla får en god jul med massor av buffar från magen 
Tack för era tankar, jag satt och grinade fram tills Kalle började ungefär sen bestämde jag mig för att fira jul så gott det går. Det har varit på gång länge nu så ingen var väl särskilt förvånad men inte gör det mindre ont för det.
Hoppas ni alla har haft en toppenjulafton!
Jag känner rätt mycket rörelser men jag är ju i v.18. Började känna för ungefär en vecka sen.
Puh... Idag har vi fixat massor efter det tråkiga som hände i helgen. Möte med begravningsbyrån, vi har sorterat igenom hans kläder och skänkt bort en hel del. Och nu har jag varit och köpt nya fina underkläder och skjorta och slips till pappa. Vet inte varför men för mig är det helt hysteriskt viktigt att han är finklädd innan begravningen. Så det var lite terapi för mig att få köpa lite nytt till honom.
När allt känns sådär övermäktigt skitjobbigt så kommer det helt plötsligt en liten buff innefrån magen och man blir påmind om att allt faktiskt inte är tråkigt. Tror bestämt att bebis försöker säga mig nåt 
Huuuu vaknade halv sju för att jag var så hungrig att jag inte kunde blunda ens! Så nu sitter jag och äter frukost, sen blir det att gå och lägga sig igen... Man är ju inte direkt chef över sin egen kropp längre
Dancia: Min man fick känna en liten spark, han tryckte till med handen på precis rätt ställe och fick en liten buff tillbaka. Men jag har inte känt nåt än. Han hade nog lite tur tror jag.
Lina007: När har du bf om du är i v.19? Jag är i v.18 nu (17+4) och har bf 1/6. Först sa dom 2/6 men nu på mitt moderskapsintyg står det 1/6. Och jag håller med dig! Det känns som en evighet tills rul! Vi har vårt på onsdag och tiden bara kryper fram. Och det är typ det enda jag väntar på, räknar dagarna Sen i nästa sekund så tänker på hur nära man är v.20 och då är man halvvägs! Hur kan det gå så långsamt och så snabbt samtidigt?
Välkommen tillbaka ni som haft lite paus härifrån
Busbus: Nu har du ju rätt snart gått halva graviditeten. Om han fortfarande inte kan ta till sig att du är gravid börjar det minst sagt bli dags för honom att skärpa till sig. Hade jag varit du hade jag börjat ställa krav. Nu får han ta ett ordentligt beslut om hur han vill ha det. Det är verkligen inte rättvist att du ska ha det här hängandes över dig för att han inte kan bestämma sig. Nu är det ju så att om han vill ha dig så får han ett barn på köpet, han kommer inte undan.
Jag hoppas det löser sig för dig, det måste vara skitjobbigt allting...
