Anonym (Men för livet)

Äldre 1 Oct 01:53

232 svar

Men för livet efter normal förlossning

Med hur många procent tror ni antalet (planerade) kejsarsnitt skulle sjunka med, och med hur många procent tror ni kvinnors förlossningsskräck skulle sjunka med om det skulle finnas en adekvat sjukvård som tog ansvar för den mänskliga fortplantningens baksidor och hjälpte födande kvinnor att få tillbaka normala underliv efter en vaginal förlossning? (Och då menar jag alla födande kvinnor, inte endast dem var ändtarmen har gått sönder eller andra allvarliga komplikationer).

Jag var livrädd inför min egen förlossning eftersom jag hört sådana skräckhistorier om bristningar och framfall (dvs extremt vanliga "normala" förlossningspåföljder) att jag bönade om kejsarsnitt, men blev övertalad av både barnmorska och läkare och psykolog att vaginal förlossning är det bästa och att man blir ihopsydd vid ev bristning och sen lever man lycklig i alla sina dar. Vilken fruktansvärd lögn!

Så nu sitter jag här, 2år efter vaginal (helt normal, komplikationsfri) förlossning. Livmodertappen hänger ner i slidmynningen, trots en miljard knipövningar är underlivet så slappt och vidgat att jag kan stoppa in hela handen utan att det känns. Problem med luft och vatten (vid bad) som konstant åker in i underlivet, problem med att tömma tarmen. Mellangården är ca 3cm kortare än tidigare trots att jag blev ihopsydd. Tanken på att jag nånsin kommer kunna ha ett sexliv igen har jag gett upp för länge sedan.

Jag har ingen slida längre, det är en krater rakt upp i magen och detta anses som något normalt? Blev för fjärde gången hemskickad från Gynekologen med kommentaren "jag tycker det ser bra ut, bara åk hem nu och kniiiiip så mycket du bara orkar, så ofta nu bara kan, i resten av ditt liv".

Observera att jag inte hade en komplicerad förlossning, och mina problem är tydligen inte ovanliga. Jag vill verkligen inte skrämma någon men känner att jag inte kan tiga om detta då många lider efter "normala" förlossningar. Sedan finns ju solskenshistorier såklart, med mammor som både är tajtare, mer vältränade och känsligare i underlivet än innan VF, men de är inte ämnet för denna tråd.

Mitt (under)liv är förstört och jag får ingen förståelse eller hjälp av vården.
Vad ska man göra för att slippa riskera detta handikapp? Att inte skaffa barn överhuvudtaget? Är det enda lösningen?

Minnie7

Äldre 12 Nov 15:04

#111

Ja alltså- känns en vaginal förlossning som en bra grej så GÖR det. Måste vara skithäftigt att känna att jag VILL föda vaginalt och att det är en upplevelse man vill vara med om. Men om man inte vill tycker jag det ska finnas en valmöjlighet utan att man ska behöva motivera varför, gå på samtal och betraktas som allmänt konstig.

Sjömamma

Äldre 12 Nov 17:00

#112

Anonym (oo) skrev 2011-11-12 14:36:14 följande:

Förresten, på tal om "normala" förlossningsskador, de avslitna muskler jag hade kring slidan hade inte vare sig andra gynekologer eller bm jag besökt sagt ett ord om. Enligt dem var allt "normalt".

Jag visste inte att jag hade avslitna muskler, men jag kände ju att det inte kändes rätt.

Tycker att vården av förlossningsskador är TOTALT UNDERMÅLIG.

Precis såna här skador borde tas om hand inom den allmänna sjukvården. Det är inte någon "skönhetsoperation" som en del tycks tro utan det handlar om att reparera en skada som påverkar hela funktionen av underlivet/bäckenbotten.

Sjukvårdens råd är nästan alltid att man ska knipa och knipa så mycket man kan. Men hur ska man kunna göra det när musklerna är sönder? Dessutom skapar det ångest och skuld hos patienten för det går i teorin alltid att knipa mer.

Anonym

Äldre 12 Nov 23:03

#113

Man kan operera och strama upp slidan. Det finns lite olika sätt. Men om gynekologen inte tar dig på allvar så måste du byta ställe...

Anonym (rädd)

Äldre 19 Feb 17:54

#114

Anonym skrev 2011-11-12 23:03:43 följande:

Man kan operera och strama upp slidan. Det finns lite olika sätt. Men om gynekologen inte tar dig på allvar så måste du byta ställe...

I vissa fall kan man få mer besvär av de nya ärren från en skönhetsoperation så det är långt ifrån säkert att det fungerar för ALLA.

Anonym (Helt galet!)

Äldre 26 Feb 22:10

#115

Men herregud, är det verkligen sant, det du beskriver i din trådstart..?! Kan det bli SÅ illa?? Det är ju helt vansinnigt! Förstår absolut att du ville skapa denna tråd, det måste vara hemskt att vara i din situation, självklart vill du varna andra för vad som KAN hända (men tack och lov inte händer alla).

Själv var jag på "motsatta sidan" inför min första förlossning och trodde på de berättelser jag hörde om att "sjukvården är så ytterst kompetent i Sverige idag, att jag kan vara heeeelt lugn".. Vilket jag i princip också var. Och lyckligtvis gick allt bra. Den gången. I alla fall någorlunda bra.. Jag har iofs. lite problem ibland med att "hålla tätt" om jag anstränger mig, hostar mycket, nyser eller skrattar rejält när jag är kissnödig.. Och livmodertappen har ändrat position och är nu lite "i vägen" vid samlag (han stöter emot den, vilket inte är särskilt behagligt. Går tydligen inte att göra något åt, har frågat gynekologer.) Och tja..sen ser väl underlivet (slidmynningen typ) lite "köttig" ut, vilket den inte gjorde innan. Så..nu när jag summerar ihop och tänker efter, så gick det kanske inte så där himla bra ändå..? Men det är klart: det kunde absolut varit värre!

Min andra förlossning slutade med akut snitt, och en traumatisk upplevelse i sin helhet för mig. Dock inga fysiska men, "bara" psykiska. Så denna gången blir det ett planerat snitt. Känns betydligt bättre!

Har en fråga till er som vet: vad exakt är "framfall"? Ser att det pratas lite här om "slidmynningen" och att något "hänger ut" osv. Menar ni ungefär det jag beskriver som att slidan ser "köttig" och tilltrasad ut..? Är det DET som är framfall? Har aldrig satt mig in i det, så jag vet faktiskt inte. Men jag minns att jag blev helt förfärad när jag såg mitt underliv i spegeln första gången efter min VF, grät och frågade gynekologen (sedan flera) om det verkligen var "normalt" och okej att se ut så efter en förlossning. Alla har sagt att allt sett helt normalt ut, trots att jag absolut inte såg ut så innan fl. Ser ut som att insidan av slidan är på väg "ut", typ.. Framfall?

Anonym

Äldre 26 Feb 22:17

#116

Anonym, framfall är det som du har drabbad av. Det innebär att organ har ändrat läge och trycker mot slidan. Livmoderns "upphängning" har troligen töjts i ditt fall och livmodern hänger ner mot slidan, vilket orsakar att livmodertappen buktar in i slidan. Det känns som att någonting hänger ner i slidan eller trycker emot den. Man kan uppleva detta som milt eller gravt besvärande - det finns mindre framfall som inte ens känns och det finns rejäla framfall som känns som att organen håller på att skvimpa ut nertill så fort man rör sig.

Det finns operationer mot detta, men de utförs normalt inte förrän man är klar med barnafödandet. Det finns också andra hjälpmedel man kan försöka med.

Om du lider av det så ska du stå på dig och försöka bli remitterad vidare.

Anonym (Helt galet!)

Äldre 26 Feb 22:33

#117

Anonym skrev 2012-02-26 22:17:06 följande:

Anonym, framfall är det som du har drabbad av. Det innebär att organ har ändrat läge och trycker mot slidan. Livmoderns "upphängning" har troligen töjts i ditt fall och livmodern hänger ner mot slidan, vilket orsakar att livmodertappen buktar in i slidan. Det känns som att någonting hänger ner i slidan eller trycker emot den. Man kan uppleva detta som milt eller gravt besvärande - det finns mindre framfall som inte ens känns och det finns rejäla framfall som känns som att organen håller på att skvimpa ut nertill så fort man rör sig.

Det finns operationer mot detta, men de utförs normalt inte förrän man är klar med barnafödandet. Det finns också andra hjälpmedel man kan försöka med.

Om du lider av det så ska du stå på dig och försöka bli remitterad vidare.

Tack för ditt svar! (Antar att det var riktat åt mig?) Det var som tusan, jag visste inte att DET var framfall, jag trodde att mina "besvär" var helt normala bieffekter efter en förlossning, alltså sådant som precis ALLA fick. Eftersom ingen gynekolog reagerat det minsta, inte heller den som tittade typ 1 vecka efter förlossningen, har jag accepterat rakt av att "jaha, då är det väl så här det ska vara då". Likadant med livmodertappen (som enligt gyn är "framåtriktad"), som ju faktiskt förstör en jäkla massa vid sex. Kan bara genomföra smärtfritt samlag via 1 ställning, vilket onekligen blir lite långtråkigt efter ett par år.. Bortblåsta är möjligheterna till spontan variation. Kul.

Den enda respons jag fått angående livmodertappen, är "men det är ju jättebra att den är framåtlutad, det underlättar passagen för nästa bebis!". Ja ja, må så vara, men tro mig: det kommer inte att passera fler bebisar den vägen..!

Angående framfall igen: Är det kanske lite därför också som jag känner en sådan belastning nu, i slidområdet/underlivet som helhet..? Är i v.34 och känner mig konstant öm och svullen i underlivet, känns som om bebben ska "ramla ut". Kan inte ha samlag längre, blir inte upphetsad alls, känner mig bara öm och svullen.

Jobbigt att sitta osv.

Minnie7

Äldre 27 Feb 10:27

#118

Jo, troligtvis ser du helt normal ut i underlivet. Normal efter att ha genomgått en VF. Och det är för mig två helt skilda saker- men tyvärr samma för sjukvården. Att man ser ut så efter en VF är som sagt helt normalt men inget som någon pratar om innan. Tyvärr- då hade iaf inte jag någonsin fött vaginalt!
Jag saknar mitt underliv som det var innan. Jag saknar att det är ett regelrätt hål i mynningen och inte två köttbollar och lite sletor som finns där... Ska definitivt operera mitt underliv- kan inte ens tänka mig ett liv så här. Ska till en specialist i mars men om de inte gör något fixar jag det privat. Är så trött på att det trycker, skaver, svårt att hålla tätt, inget knip mm mm.

Anonym

Äldre 27 Feb 12:23

#119

Anonym (Helt galet!) skrev 2012-02-26 22:33:09 följande:

Tack för ditt svar! (Antar att det var riktat åt mig?) Det var som tusan, jag visste inte att DET var framfall, jag trodde att mina "besvär" var helt normala bieffekter efter en förlossning, alltså sådant som precis ALLA fick. Eftersom ingen gynekolog reagerat det minsta, inte heller den som tittade typ 1 vecka efter förlossningen, har jag accepterat rakt av att "jaha, då är det väl så här det ska vara då". Likadant med livmodertappen (som enligt gyn är "framåtriktad"), som ju faktiskt förstör en jäkla massa vid sex. Kan bara genomföra smärtfritt samlag via 1 ställning, vilket onekligen blir lite långtråkigt efter ett par år.. Bortblåsta är möjligheterna till spontan variation. Kul.

Den enda respons jag fått angående livmodertappen, är "men det är ju jättebra att den är framåtlutad, det underlättar passagen för nästa bebis!". Ja ja, må så vara, men tro mig: det kommer inte att passera fler bebisar den vägen..!

Angående framfall igen: Är det kanske lite därför också som jag känner en sådan belastning nu, i slidområdet/underlivet som helhet..? Är i v.34 och känner mig konstant öm och svullen i underlivet, känns som om bebben ska "ramla ut". Kan inte ha samlag längre, blir inte upphetsad alls, känner mig bara öm och svullen.

Jobbigt att sitta osv.

Hej igen! Det var jag som skrev tidigare och ja, det var riktat till dig! Det låter verkligen som att det är ett framfall du har fått och det kan mycket väl vara anledningen till att du upplever att det känns som att bebben ska ramla ut - det är en trolig upplevd effekt av att livmodern hänger ner och trycker mot slidan. Extra tryck med bebben i.

Tyvärr är det så att framfall är relativt normalt att få av en förlossning - men vården informerar inte om detta. De tycks anse att det är bättre för kvinnor att inte veta vad som komma skall.

Om du har i alla fall EN samlagsposition kvar så är det något att försöka se positivt på. En del kvinnor som får framfall kan inte ha penetrerande sex alls efteråt utan smärtor och stora obehag. Att snorren hamrar mot livmodertappen är ju ungefär lika upphetsande som en gynundersökning.

Det kan se normalt ut, och om du inte uttrycker att du lider av det så kommer du inte att få någon hjälp heller. Det kan finnas hjälp att få. Det är värt att försöka få vården att ta ditt problem på allvar. Bara för att något är normalt vid en förlossning så betyder det inte att vi ska acceptera men för livet.

Anonym (likadant)

Äldre 4 May 19:12

#120

Anonym skrev 2011-10-13 10:57:50 följande:

Men i den studien beskrivs inte bara sådana problem som ts har! För hon beskriver väldigt allvarliga problem!

Att underlivet förändras med barnafödande (och med åldern! Man behåller inte den kropp man har som 20-åring oavsett barnafödande och där ingår underlivet!) och att den förändringen ofta inte upplevs positiv tycker ajg inte är så oerhört märkligt. Sedan kan man diskutera vilka förändringar som är normala och inte.

Jag tycker att det är ett viktigt ämne och att det är aoerhört viktigt att dessa kvinnor tas på allvar av vården men gå från det till att anse att det är bättre med kejsarsnitt för en kvinna utan kända komplikationer är ett stort steg.

Mitt underliv är heller inte oförandrat och tyckte jag bättre om mittt underliv innan mina tre barn? Svar ja! Men inte skulle jag ha velat ta risken med tre stora bukoperationer istället!

jag ser så gott som likadan ut där nere, men jag är ju snittad också.

Men för livet efter normal förlossning

INNEHÅLL