• Anonym (Men för livet)

    Men för livet efter normal förlossning

    Med hur många procent tror ni antalet (planerade) kejsarsnitt skulle sjunka med, och med hur många procent tror ni kvinnors förlossningsskräck skulle sjunka med om det skulle finnas en adekvat sjukvård som tog ansvar för den mänskliga fortplantningens baksidor och hjälpte födande kvinnor att få tillbaka normala underliv efter en vaginal förlossning? (Och då menar jag alla födande kvinnor, inte endast dem var ändtarmen har gått sönder eller andra allvarliga komplikationer).

    Jag var livrädd inför min egen förlossning eftersom jag hört sådana skräckhistorier om bristningar och framfall (dvs extremt vanliga "normala" förlossningspåföljder) att jag bönade om kejsarsnitt, men blev övertalad av både barnmorska och läkare och psykolog att vaginal förlossning är det bästa och att man blir ihopsydd vid ev bristning och sen lever man lycklig i alla sina dar. Vilken fruktansvärd lögn!

    Så nu sitter jag här, 2år efter vaginal (helt normal, komplikationsfri) förlossning. Livmodertappen hänger ner i slidmynningen, trots en miljard knipövningar är underlivet så slappt och vidgat att jag kan stoppa in hela handen utan att det känns. Problem med luft och vatten (vid bad) som konstant åker in i underlivet, problem med att tömma tarmen. Mellangården är ca 3cm kortare än tidigare trots att jag blev ihopsydd. Tanken på att jag nånsin kommer kunna ha ett sexliv igen har jag gett upp för länge sedan.

    Jag har ingen slida längre, det är en krater rakt upp i magen och detta anses som något normalt? Blev för fjärde gången hemskickad från Gynekologen med kommentaren "jag tycker det ser bra ut, bara åk hem nu och kniiiiip så mycket du bara orkar, så ofta nu bara kan, i resten av ditt liv".

    Observera att jag inte hade en komplicerad förlossning, och mina problem är tydligen inte ovanliga. Jag vill verkligen inte skrämma någon men känner att jag inte kan tiga om detta då många lider efter "normala" förlossningar. Sedan finns ju solskenshistorier såklart, med mammor som både är tajtare, mer vältränade och känsligare i underlivet än innan VF, men de är inte ämnet för denna tråd.

    Mitt (under)liv är förstört och jag får ingen förståelse eller hjälp av vården.
    Vad ska man göra för att slippa riskera detta handikapp? Att inte skaffa barn överhuvudtaget? Är det enda lösningen? Gråter
  • Svar på tråden Men för livet efter normal förlossning
  • straw2008
    Nica01 skrev 2011-10-13 14:11:40 följande:

    Jag har faktiskt ingen djävla aning om varför vården är så urkassa på att informera om risker med en vaginal förlossning och hela tiden kommer dragande med att ks är förenat med så mkt högre risker. För det är ju ren och skär lögn eller ialla fall omoralisk hantering av statistik. Man lägger ihop alla ks, planerade såväl som urakuta i samma kategori och säger att risken för komplikationer är högre. Ja, självklart är det det. Akuta och och uraktuta snitt är ju förlossningar som har börjat som vaginala och som hastigt och inte särskilt lustigt fått avbrytas för att något har gått fel dvs en komplikation.


    Jag har fött både vaginalt och med planerat snitt. Hörde inte ett enda gott ord om snitt inför min första förlossning och var helt hjärntvättad själv. Trodde att det var direkt korkat att önska sig snitt. Tyvärr ledde den förlossningen + en sjukdom som utlöstes av traumat (fysiskt ej psykiskt) av den förlossningen till att jag inte kan/får föda vaginalt.


    Så inför mitt planerade snitt så var alla inom vården jag träffade så himla positiva till snitt. Narkosläkaren berättade tom för mig att många studier visade på att risken för komplikationer för mamman var så mkt mindre vid planerat ks och att för barnet var det sååå mkt säkrare. Lustigt hur olika information jag fick inför dessa förlossningar....


     


    De vill givetvis peppa kvinnor att föda vaginalt då det är billigare.

    Men för en enskild individ kan det ju vara otroligt "kostsamt"

    Som sagt, jag krävde snitt o ALLA jag träffade på vägen var otroligt positivt inställda till detta.
    Ett barn ska jag ha när jag blir stor med smala ben o mjuka skor....
  • straw2008
    Anonym (Arg!) skrev 2011-10-13 12:23:06 följande:
    Tycker det är skamligt att dessa problem inte tas upp mer. Varför så extremt mycket fokus på de ökade kejsarsnitten och alla risker med detta...? Jag vill verkligen hitta statisk på skadorna efter snitt VS vaginal förlossning. Jag är ganska övertygad om att det medvetet inte publiceras sådana siffror. Skulle vilja se hur många barn som får syrebrist och fastnar under vaginala förlossningar. Hur många kvinnor som har bestående men. Det måste handla om pengar. Vi har inte råd att alla kvinnor som haft en hemsk första vaginal förlossning ska erbjudas snitt. Därför blir man totalt hjärntvättad om alla hemska risker för barn och mamma. För att inte tala om den missslyckade anknytningen och amningen efter snitt, helt otroligt att det ens blir människor av snittade barn!!
    haha kan bara göra hands up... s¨SJUKT !!!!
    Ett barn ska jag ha när jag blir stor med smala ben o mjuka skor....
  • Anonym
    straw2008 skrev 2011-10-13 15:11:21 följande:
    De vill givetvis peppa kvinnor att föda vaginalt då det är billigare.

    Men för en enskild individ kan det ju vara otroligt "kostsamt"

    Som sagt, jag krävde snitt o ALLA jag träffade på vägen var otroligt positivt inställda till detta.
    Jo, visst kan det vara otroligt kostsamt för en enskild individ men det kan ju e tt snitt också vara?
  • Sjömamma

    Till TS!

    Kanske en dum fråga men har du försökt få göra en operation för att rekonstruera mellangården? Förstår att det kanske inte är så lätt att få förstårs....

    Ett tips är att söka vård utomlands. Om du har möjlighet att lägga ut pengar finns numera möjlighet att få tillbaka pengarna i efterskott från Försäkringskassan. Så länge det är vård/behandling som du skulle ha haft rätt till i Sverige. Och det har du ju eftersom vissa får liknande operationer godkända.

    Du kan läsa lite mer på:

    http://www.forsakringskassan.se/privatpers/utomlands/om_du_planerar_vard_utomlands

    Du kan också googla runt lite för det finns en del tidningsartiklar om hur det går till och vad man har rätt till. Det finns också en firma som hjälper till att förmedla:

    http://www.fecit.se

    Hoppas att du ska få hjälp!

  • Anonym (Arg!)

    Nu har jag snitt inplanerat. En extrem lättnad att slippa oroa sig framöver. Det är trots allt bara 6 veckor kvar till BF.

  • Sjömamma
    Anonym (Arg!) skrev 2011-10-14 12:07:42 följande:
    Nu har jag snitt inplanerat. En extrem lättnad att slippa oroa sig framöver. Det är trots allt bara 6 veckor kvar till BF.
    Vad skönt att du kan få koppla av nu!

    Lycka till!
  • Merlot

    Jag fick mitt andra barn för ett år sedan. Jag och en väninna som har ett barn på 8 mån har exakt samma problem. Men båda har fått konstaterat att vi är helt normala. Hon har t.o.m. varit på ul för att få allt kollat. Inte helt kul att leva med detta, men jag tycker faktiskt inte vården kan/ska betala för snitt till alla som vill. Att föda barn vaginalt har sina risker, det vet väl ändå de flesta. Vi är skapade för att föda vaginalt och om nåt händer så är det ju väldigt bra att det finns ks som back-up. Vill man föda med ks tycker jag det ska vara helt möjligt, men om man "bara" har som orsak att man inte vill föda vaginalt (alltså inte är sjukt rädd eller varit med om t.ex. övergrepp eller nåt) så tycker jag man kan bekosta det själv. Om man väljer att skaffa barn så vet man ju att det finns risker oberoende vilket sätt man föder på. Det kan ingen vårdpersonal ändra på.

    Däremot håller jag 100% med om att vården kunde informera bättre om vad detta "normala" efter en förlossning innebär. Jag kan absolut leva med detta, men det hade känts bättre att veta att antagligen de flesta har dessa problem efteråt. Då hade det inte känts så ensamt eller jobbigt att ta upp med bm...

  • Sjömamma

    Sjukvården behöver inte bara bli bättre på att informera om skador. Vissa skador kan i många fall förhindras om det vore så att det var prioriterat. Och varför fungerar eftervården så dåligt? Om man kunde få vård och hjälp med sina besvär kunde det vara lättare att stå ut. Varför är det så att bara för att det är vanligt och fullt "normalt" skulle det inte gå att göra något åt det?

    BM och läkare borde försöka hjälpa och stödja sina patienter istället för att tuta i dom att "allt ser sååå fint ut" och knip, knip, knip och har man ändå problem så är det patientens fel.

    Jag tror inte att "alla" gravida skulle välja kjejsarsnitt om man fick välja. Men det kommer komma fram mer och mer om vilka skador som en vaginal förlossning kan ge och hur usel/obefintlig eftervården är. Det kommer leda till att fler och fler kräver kjejsarsnitt för att skydda sin egen kropp.

  • Essien

    Alltså, jag köper inte resonemanget att man ska betala ks själv om inga fysiska anledningar till detta finns bara för att "man visste vad man gav sig in på" när man blev gravid och valde att behålla barnet. Då tycker jag att alla extremsportare ska få betala sin vård när de får skador som är vanliga för dem, lungcancerpatienter som rökt till sig sjukdomen, kolpatienter, missbrukare som sabbat sin lever med flera med flera ska i sådana fall betala sin egna vård till 100%. de vet PRECIS vad de riskerar när de ger sig in på va de nu aktivt valt, vart fasen är skillnaden? Vård som vård, varför ska just barnafödande vara ett undantag? Barnet kommer att växa upp och betala skatt så att ett ev ks betalas av flera ggr om ändå! Jävligt fånigt rent ut sagt!

Svar på tråden Men för livet efter normal förlossning