Fikabricka?

Jag hade planerat snitt så han handlade kvällen innan.

Men menar ni att ni inte tyckte att det var alls lika mysigt som det hade varit med en tallrik mackor vid sidan om ?

för mig kunde INGENTING påverka hur underbart lyklig jag var då mina barn kommit till världen, skulle aldrig tycka att leverpastejmackor kunde bidraga till någon extra njutningsfaktor ?

Sen tycker jag helt klart att man fick risig mat på snitt-BB men min man fixade det jag behövde till mig (åkte till MC mitt i natten osv) 20 min kan man ju vara utan sin man liksom...

Men exakt vad är det som är så svårt att förstå att det inte är en förbannad bricka med mackor det handlar om - utan att det känns som om personalen har glömt bort en bara för att det inte är en normal, komplikationsfri vaginalförlossning? Till och med jag fattar det, och jag är inte ens snittad.

Jag kan ju villigt erkänna att jag tyckte att det var trist att inte få ett mysigt familjerum med tv trots att jag såg att det fanns ett ledigt - utan avdelningens dragigaste rum som de klämt in en sjukhussäng till min man i (vi var kvar i en vecka pga komplikationer). Jag var också missnöjd med en av barnsköterskornas bemötande av oss och förmåga att i tid och otid frångå rutinerna vilket var till nackdel för oss, liksom jag var missnöjd över att vi tvingades vara kvar i ett extra dygn för att de sjabblade bort ett av mina sons blodprover (och då var han så svårstucken så att sköterskorna till sist vägrade att sticka honom).  

Jag förstår inte heller vad som är så svårt att haja.....

En del har helt enkelt svårt att förstå. Det är ju inte direkt första tråden det visar sig i.....

Menar du att din man spenderade tid med att handla lyxmat som räkmacka, när ni hade en sån fin, ny liten bebis att titta på? Hur kunde han ta sig tid att göra något sånt banalt?! Hade ni inte mysigt utan mat?

Det resonemanget är ungefär lika vettigt som ditt, att man absolut inte får känna sig besviken över något så fånigt som en fikabricka. Sen förstår jag verkligen inte hur du kan ha så fruktansvärt svårt att förstå att det inte handlar om smörgåsarna.

Högst ovanligt fenomen gällande BB dock kan jag ju säga. :P Vi hade också eget rum pga snittet, men jag har ALDRIG känt mig så trött någonsin som på BB, det var en lättnad att få åka hem. Även om inte vår son skrek så hördes alla andra bebisar, och det var fullt på avdelningen.Tala för dig själv. Hur kan du veta att ingen annan du känner har hört talas om besvikelse över att man inte fått fikabrickan, eller att man känt sig bortglömd?

Varför ska min sambo springa och tjata efter  fikabrickan när alla andra får den utan tjat? Han var lika trött, omtumlad och skadad som jag efter snittet. Så jo, vi blev snuvade på det, precis som många andra blivit. Särskilt dom som blivit snittade verkar det som.

Jag är akutsnittad två gånger och har båda gångerna fått brickan efteråt. Den är guld värd, man har mysigt, kan skåla i lite cider och dessutom kan man för första gången äta & mysa utan halsbränna och känna att maten ska tränga upp ur matstrupen vid första tuggan. Klart som f-n att man blir besviken om man inte får fikabrickan!

Låter löjligt i sammanhanget då dottern är född för tidigt och va väldigt väldigt liten, blev akut kejsarsnitt. De försvann iväg med henne för att ge henne vård sen till intensiven på neo. Jag kom dit och fick se henne efter att ha legat ett par timmar på uppvaket. Dotterns pappa va med henne hela tiden.

Trots detta så är jag besviken på att vi inte fick ngn bricka...
 

jag tror man saknar brickan för att det är något normalt i allt det omtumlande vare sig man fick en enkel vaginal förlossningen, komplikationer, friskt eller sjukt barn. Det finns något jordnära där som en fikabricka som påminner en om vad som hänt på gott och ont. 
Plus att man blir sedd, får en liten bekräftelse. 

Jag fick efteråt, med flera mackor, flaggor och alkoholfri cider.