Augustibebis 2012

Astro: oj, det var verkligen en samling erfarenheter du har från olika förlossningar! Hur känns det med planerat snitt den här gången?

Tin Tixie: Tack :)

Angående humöret så känner jag att jag tar åt mig av allt!! Pensionärer på hemtjänsten som är elaka, sambo som tänker olika, kläder som inte passar, ekonomi som är ansträngd... Vad som helst kan göra mig gråtfärdig!

Ja jobbar på ett kontor där det spelas musik å de pratas rätt högt. Tror ni de påverkar bebis negativt? E rädd att hon ska bli döv eller ha de super stressigt

Skönt att höra att jag inte är ensam :) tack för att man får beklaga sig hos er, ni är toppen!

Förresten v.23 idag, senaste  veckorna har rusat iväg tycker jag.

Natlup: tror inte att det påverkar bebisen, däremot kommer den säkert gilla att ha lite ljud omkring sig när den ska sova t.ex. och det ser jag bara som en fördel, att inte behöva tassa på tå utan ha på tv´n som vanligt etc.

ÄNTLIGEN FREDAG! Stora shoppardagen idag! Ikväll ska jag loppishandla bebigrejjer på bytardag. Hoppas det finns mycket fynd.

När vi gjorde vårt senaste UL filmade min sambo, och trots att vi inte vill att läkaren ska säga kön håller vi ju förstås på att spekulera i könet hela tiden. Bland annat har jag tittat på filmen av UL säkert 100 gånger utan att kunna se något.

Till saken hör att så fort någon tror en kille så har jag kommit på mig själv med att hitta "förklaringar" som för att intala mig själv att det visst skulle kunna vara en flicka. Jag har med andra ord insett att jag verkar önska mig en flicka fastän det egentligen inte spelar någon roll. Men varför tar jag det då nästan som något negativt så fort någon gissar pojke? För att jag hela tiden själv känt på mig att det ska bli en flicka eller önskar jag mig verkligen en flicka?

Nu börjar jag fundera på om vi ändå ska ta reda på kön för att jag inte ska bli besviken eller få svårt att knyta an till mitt barn om det vid förlossningen visar sig vara en pojke. Men min sambo står fast vid att han inte vill veta innan, även om han säkert skulle ge med sig om jag verkligen stod på mig men jag ville ju egentligen helst själv inte veta innan. Vad tror ni, kan det påverka anknytningen? Eller är det så att man inte bryr sig om vad det är när den väl kommer ut även om man "önskat" sig det ena eller det andra?

Känner mig hemsk som har dessa tankar och mår lite dåligt över det.