Augustibebis 2012

Här knapras det novalucol i skrivande stund...

frumii:
stort grattis!

Här är det en vecka kvar! Känns som lång tid eftersom jag har en bihåleinflammation som måste gå obehandlad, ty jag tål inte Kåvepenin (och andra antibiotika är inte bra för bebis). Men jag försöker stå ut och ta en dag i taget...

GRATTIS ni som redan fått era bebbar!!!

Stövelkatten:
Vet inte, men jag hoppas det! Pratade med öron-näsa-hals och de vill se mig redan nu (eftersom jag har så ont i bihålorna), men min familjeläkare blåvägrade att skriva remiss (som tyvärr behövs) och sa
-"det är normalt med svullna slemhinnor när man är gravid - jag skriver ut rinexin".
Detta trots att en jourläkare redan förra söndagen konstaterade att jag behöver antibiotika men pga av allergi inte kan få.
Jag blir inte klok på sjukvården i mitt landsting. Ska till en annan läkare kl 15 idag i hopp om att han kanske skriver remiss.

Hahaha jag måste få hålla med - ni har så skön avslappnad stämning här i tråden så man blir glad av att läsa Tack för att ni finns!

Idag har jag fem dagar kvar till snittet! Känns overkligt!

Här är en till som hade äggvita i urinet idag. Därtill massiv huvudvärk. Dock normalt blodtryck. Min BM bara viftade bort det. Tänk så olika det är från BM till BM!!

Ellenbmt: hahahah tack för dagens skratt!!!

Jag tänkte mig en flottig kebab jag
(halsbrännan håller mig vaken)

Och nu också en bebis-i-magen med hicka Lillstackaren.

Har alla haft mjölkkänningar i sina tutts? Jag har inte sett en enda skvätt av mjölk i mina ännu. Är lite oroad att det ska betyda att det kommer finnas risigt med mjölk när bebis kommit. Förra graviditeten så läckte jag lite då och då...

Trodde bebis-i-magen skulle trilla ut på golvet på IcaMaxi idag - tryckte på neråt såinihelskotta! Kände verkligen att "nu går vattnet närsomhelst!". Men det gjorde det ju inte såklart Och nu, härhemma, är trycket neråt mindre. Jag som inte hade haft ngt emot att bebis haft lite brådis

Astro:
Nämen huuu vilken chock! Jag visste inte att man tappade håret av strålbehandling, trodde det var tabletterna som gjorde det. Hoppas hoppas hoppas att det går bra för din mamma! Visst skulle du också dit och hälsa på?

Tyvärr låter det som EXAKT ngt min egen mamma hade gjort - väntat in i det sista med att berätta och sen släppa det som en het potatis. Fast först hade hon nog väntat in i det sista innan hon ens erkänt att hon behövt sjukvård. Om man slår upp komplicerad i en ordbok så finns där en bild på min mamma!

Oj vad ni vågar känna in i muttski! Jag vågar mig inte in där... vettefasen om jag skulle hitta ut sen!

NiniMe:
Tack - äntligen får jag SE den där behån som jag letat efter! Finns den bara på nätet? Har letat på Apotek här i Västerås men hittar för sjuttsingen inte!

JIoow:
Tack för tipset - ska kolla på Cura Hälla. Eller fråga på stora Appo på stan, har bara tittat, inte frågat..

Natti hörrni, hoppas vi får sova inatt!

Sommaren:
Jag har ätit det under grav. Inte många, men ett par tre st blev det. Sååå gott. (och jo, halstrade är grillade)

Nu är det nära hörrni.

Imorrn bitti klockan sju ska vi befinna oss på förlossningen för att preppa för kejsarsnitt. Sen får vi se vilken tid vi faktiskt får utföra kejsarsnittet - men jag hoppas jag inte ska behöva vänta hela dagen eftersom jag kommer vara vrålhungrig (måste fasta från midnatt inatt)

Hojtar imorrn när jag orkar. (fast förmodligen kommer jag terra tråden inatt när jag inte kan sova pga extrem nervositet hehehe)

Idag fick vi en son! 50 lång och 3276 tung. Sötast i stan såklart. Berättar mer sen!

Stövelkatten:
Jag har det också jobbigt på kvällarna, känns som ångest Och jag kan inte för mitt liv fatta varför - kvällarna och nätterna går ju bra här! Maken har semester, han hjälper till HUR mkt som helst, lillpojken är hittills en DRÖM och sover och äter bra (lite ont i magen skrikande en period varje kväll bara) så ja.. jag antar det är hormonerna. Jag känner hur det kommer krypande på kvällarna och försöker komma på sätt stt lindra det men kan inte komma på vad. Därtill dessa tårar! Igår vid middagsbordet pratade min sexåriga dotter om den gången för tre år sedan då jag råkade klämma hennes fingrar i en dörr och helskotta vad jag började gråta! Lilltjejjan sprang till mig och sa -"men mamma jag har ju förlåtit dig för det för längesen!!" men allt jag kände var vilken usel mamma jag är.

Hormoner var det ja..

Ellenbmt:
Tack! Må-bra-saker it is! (så gott det nu går, man ser ju ut som ett packe surmjölk i nyllet och orken är obefintlig - sitter just nu och försöker önsketänka in den rena disken in i skåpen från diskmaskinen, funkar fan inte )