Augustibebis 2012

Du underlätta för mig iaf, så jag tackar

Randigarut: om man sedan kastar in en gastric bypass operation (som också gör att inte kroppen tar upp vitaminer och järn som förut) blir väl saken inte bättre. Tyvärr kan jag inte ta järn i tablettform då det orsakar förstoppning och mitt numera ganska känsliga mag-och-tarmsystem tycker inte alls om förstoppningar så jag får snällt hålla mig till blutsaft. Eftersom jag är opererad får jag vitaminer utskrivet på recept och kommer att få det resten av livet. De menar på att det borde räcka för graviditeten också, tar extra folsyra bara.

hejåhå: Lite roligt ju :) . Påminner om min förra graviditet. Då hade min pojkvän (eller vad man ska kalla det då vi knappt ens var ihop, vi hade börjat dejta typ) fyllt år på måndagen och detta var på torsdagen. Jag körde till babyproffsen och handla bodies och slog in i paket ihop med en napp som jag sen gav honom. han packa upp det och såg först inte nappen utan bara bodysarna och sa typ "T-shirtar" . nej, det är inte t-shirtar sa jag så lyfte han på kläderna och då föll nappen ner. Förstår du nu fråga jag då :)

Välkommen hit. Jag skulle kontakta vården om jag var du, det finns ju medicin att få mot illamående och yrseln kanske påverkas positivt av det med.
  

Poison: så lite så kul att göra lite nytta

Hejåhå: haha underbar tajming! :D

Ja, den historien gillar jag också, hejåhå! Har sett att det är fler som får vul under jul/nyår. Vad spännande det ska bli. På onsdag ska mina tsh och tpo antikroppar kollas upp, någon mer med spökande värden på dessa?

Jag har inte ens kommit så långt som till att ringa vårdcentralen och berätta att jag är gravid. Tänkte göra det nu i veckan kanske,  så jag får en tid för inrkrivning. Hälsosamtal är jag inte intresserad av, om de nu har det här (minns ej).

Jag opererade bort min sköldkörtel för ett par år sedan så jag tar levaxin. Ringde min läkare direkt när jag visste att jag var med barn. Han har dock inte hört av sig ännu om justeringar med medicinen... Tog prover i måndags. 

Jag är just hemkommen från akuten, fick komma dit ändå - eller som sköterskan på sjukvårdsupplysningen sa, "Det är ju fritt fram att söka..." (med undertonen att hon nog inte tyckte det). Fick först prata med en barnmorska som var helt, helt fantastisk, men hon hade inte så goda nyheter att ge mig. Gynjouren var på operation och det kunde dröja timmar innan han var färdigt, och dessutom är det inte alla som tycker att det är viktigt att konstatera missfall på helgen, det kan man göra på veckan, tydligen. Jag frågade om man inte kunde ta blodprov i alla fall, och det kunde man ju, men hon tyckte att jag skulle ta ett vanligt gravtest först. Jag hade dock just varit på toa, men jag fick sitta kvar och skulle lämna urinprov när jag kunde. Hon hann komma ut i väntrummet innan jag hann detta, och meddelade att läkaren hade hört av sig och att han skulle undersöka mig.

Efter en stund kom läkaren och jag förklarade allt för honom, han var också helt fantastisk, mjuk och omtänksam. Han gjorde ett vul, och det tog lång tid innan han sa något alls. Jag hann tänka både det ena och andra! Till slut sa han att han ser en graviditet, men att han var osäker på om han såg hjärtat slå eller inte. Han ville ta med mig upp till avdelningen där han hade en bättre maskin, för han ville verkligen minska min oro. Jag fick följa med upp och där såg jag hjärtat slå! Jag kan inte tro att det är sant, visste inte om jag skulle skratta eller gråta, så jag gjorde båda delarna... Han kan ju inte ge några garantier såklart, men så som det såg ut idag är det en normal graviditet i sjunde veckan. Han rådde mig att försöka sluta stressa och gå på mina undersökningar. Han kunde inte förklara var blödningarna kommer ifrån, det är inte ovanligt att det blir så, men förstod så väl att jag var orolig.

Så just nu är jag fortfarande gravid!