Gadget skrev 2012-01-20 11:12:27 följande:
Hemma och lycklig som aldrig förr!
Fick göra VUL och det kändes som tusen år från det att han stoppade in den där staven tills jag fick se något som rörde på sig där inne. Men ååååhhhhh. Höll min sambos hand hårt och så plötsligt såg man hela den stora (!) bebisen. Den rörde på armarna och benen drog den ihop och sträckte så där som små spädbarn gör. Hjärtat slog så fint, hjärnan såg vi, ryggraden, till och med en hand zoomade han in. Och i magen låg fostervatten vilket tydligen betyder att den kan svälja redan och det var bra. Så fint och så overkligt att den ligger där inne och rör sig i min mage. Fick några tårar i ögonen....
Men stor var den, och blir bara större och större (för sin ålder). Så här har det sett ut.
VUL 1 i 5+0 - hinnsäcken man ser motsvarar 5+6
VUL 2 i 8+1 - bebisen motsvarar 8+5
VUL 3 i 12+1 - bebisen motsvarar 13+0!!!!!
Tror inte jag kan skylla på att läkaren mäter slarvigt. Vid nästa UL vilket borde vara om ca 8 veckor (motsvarande ert RUL i Sverige gissar jag även om jag då är i v 20+) säger han väl att den är färdig att komma ut! Har ni sett senaste Twilight förstår ni hur jag känner....
Försöker ladda upp en bild i bildtråden.
Ååå vad underbart, jag blev rörd till tårar då jag läste!
Själv har jag gjort en kovändning och ska genomgå kub-test (är 35 år, så gratis för mej där jag bor pga det), fast jag varit emot det tidigare pga bl.a. etiska skäl.
Jag vill helt enkelt få det UL som ingår, så jag ser att allt är bra med lillbebben därinne. Så jag tog blodproverna hjos min bm på inskrivningen tidigare denna v., och ska på UL 30/1 (är då i v.12+5), och får då reda på vad alla prover visar och så. Jag har dock bestämt mej för att inte göra nåt fostervattenprov, vad än proverna visar för siffror och procentsatser. Jag är nämligen starkt emot detta att selektera bort och döda bebisar i magen bara pga att de har t.ex. downs syndrom. Jag tycker det är som att göra som de gör i Kina, där de aborterar flickfoster för att de vill ha bara pojkar = hemskt...
Vet jättemånga som har barn med DS och som älskar de jättemycket, och inte ångrar de en sekund.
Känns iaf skönt att ha tagit ett beslut för min del, och ser nu jättemkt fram emot UL:et...
I Karlstad där jag bor, så skiner solen idag, och det är faktiskt lite vitt ute med, härligt!
Önskar er alla en underbar helg!
(Har inte läst här på länge nu, och ni skriver ju så fantastiskt mkt att jag ger upp i att läsa ikapp sisådär 300 sidor...

)
((Kram))